Öppna huvudmenyn

Munkfors

tätort i Munkfors kommun, Sverige

Munkfors är en tätort på ömse sidor om Klarälven och vid riksväg 62 cirka 60 km norr om Karlstad, Värmland. Orten är huvudsakligen belägen i Munkfors kommun, dock med en mycket liten del nordost om Stubbängen i Hagfors kommun. Munkfors är centralort och enda tätort i kommunen som bär dess namn. Bebyggelsen väster om älven, Munkerud, som från början är ett egnahemsområde, förenas medelst två broar med brukssamhället på den östra sidan. Tätortens namn kommer av ett laxfiske under hemmanet Munkerud.

Munkfors
Tätort
Centralort
Klarälven i Munkfors på våren 2006.
Klarälven i Munkfors på våren 2006.
Land Sverige Sverige
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommuner Munkfors kommun, Hagfors kommun
Distrikt Munkfors distrikt, Ransäters distrikt, Norra Råda distrikt
Koordinater 59°50′4″N 13°32′17″Ö / 59.83444°N 13.53806°Ö / 59.83444; 13.53806
Area
 - tätort 603,357 hektar (2015)[5]
 - kommun 147,97 km² (2019)[1]
 - Munkfors kommun 596,276 hektar (2015)[5]
 - Hagfors kommun 7,081 hektar (2015)[5]
Folkmängd
 - tätort 2 948 (2018)[3]
 - kommun 3 741 (2019)[2]
 - Munkfors kommun 2 825 (2015)[5]
 - Hagfors kommun (2015)[5]
Befolkningstäthet
 - tätort 4,886 inv./hektar
 - kommun 25 inv./km²
 - Munkfors kommun 4,738 inv./hektar
 - Hagfors kommun 1,271 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T5760[6]
GeoNames 2690829
Ortens läge i Värmlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Värmlands län
Wikimedia Commons: Munkfors
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Innehåll

HistoriaRedigera

Munkfors historia[7] går tillbaka till medeltiden då en pilgrimsled gick genom Klarälvsdalen till Olav den heliges grav i Nidaros. Enligt sägnen skall munkar från Alvastra kloster därför under 1100-talet ha anlagt ett rastställe för de många pilgrimerna som passerade.

Under 1600-talet expanderade järnframställningen i Värmland och flera nya bruk grundades. Johan Börjesson, borgmästare i Karlstad, hade låtit uppföra tre stångjärnshammare vid Ranån nordväst om Ransäter och 1670 tillkom Munkeruds hammare vid Munkforsen i Klarälven. Tackjärn till hammaren kom bland annat från Sunnemohyttan som han låtit bygga redan 1640.

Under 1700-talet expanderade järnproduktionen ytterligare och Värmland kom nu att ha det största antalet bruk och den största produktionen i Sverige.


Från att ha varit splittrat på en mängd olika ägare började lagmannen Alef Herman Anrep köpa upp andelar i Munkfors för att bli ensam ägare. Fortfarande var Munkfors ett litet bruk och hade inte mer smide än i slutet av 1600-talet. 1761 fick dock Anrep tillstånd att anlägga en spiksmedja med två hammare. Sedan Anrep 1764 avlidit gift hans änka Catharina Adelheim om sig med landshövdingen Johan Abraham Hamilton som sedan tidigare innehaft andelar i olika bruk. Han skaffade 1782 privilegier för ytterligare två hammare. 1783 fick han även tillstånd att flytta hit en stångjärnshammare från Sverkersta bruk i Närke, kort därefter uppsattes en plåthammare och 1787 uppfördes en ny spikhammare. Makarna Hamilton var barnlösa och övertogs av Catharina Adelheims brorson Johan Fredrik Borgström. Han lät planera om bruket och skapa en säkrare vattentillgång genom en kanal från älvbrinken norr om Stora fallet genom herrgårdsparken. Kort före sin död 1807 sålde Borgström Munkfors till den rike affärsmannen Niklas Björnberg. Han lät 1812 uppföra den nuvarande herrgården och uppförde 1818 en ny stålugn. Björnberg lät även köpa masugnarna i Stöpsjön och Fogdhyttan för att säkra tillgången till råjärn för bruket.[8]

Niklas Björnberg avled 1829 och hans arvingar sålde 1830 bruket till Uddeholms AB. Det bestod då av 6 stångjärns- och ämneshärdar med plåtverk, 5 stångjärnshamrar, räckhamrar, spikhamrar och stålugn, ett sågverk, en kvarn, tegelbruk, laxfiske i Munkforsån, ett antal bondgårdar med underliggande torp samt 14.000 tunnland skog, förutom huvudandelarna i Stöpsjön och Fogdhyttans masugnar. Uddeholmsbolaget kom att genomföra en rad moderniseringar. Man övergick snart till lancashiresmide och hade 1843 sju lancashirehärdar i gång. 1852 beslutade man sig för att ersätta hammarsmidet med valsning och 1856 stod det första valsverket i Munkfors färdig.[9]

Nya götstålsmetoder gjorde också sitt intåg och i Munkfors var bruksförvaltaren Johan Fredrik Lundin en av pionjärerna för utvecklingen av martinprocessen. Lundin avled dock redan 1868, ett år innan metoden infördes i industriell skala vid Munkfors bruk.

En annan person som skulle få stor betydelse för Munkfors bruks utveckling var Gustaf Jansson som blev brukschef 1884 efter att tidigare varit verksam i Amerika. Tillsammans med ingenjören A.G. Hellgren utvecklade han metoder för kallvalsning av stål vilket ledde till stora exportframgångar. Verksamheten har dock också omfattat profilverk för bandstål, manufaktur- och mekanisk verkstad, tråddrageri och fjäderfabrik. Som mest sysselsatte bruket 1 200 industriarbetare.

1925-30 byggde man ett elkraftverk med två turbiner som utnyttjade en samlad fallhöjd av 19 m, 1929 byggdes nya fabrikslokaler på Gärdet öster om det gamla området vid forsen och 1941 stängdes det gamla martinverket. En gammal martinugn i en vacker bruksmiljö alldeles intill Klarälvens högsta fall kan dock fortfarande beskådas vid byggnadsminnet Gamla Bruket i Munkfors.

Administrativa tillhörigheterRedigera

Munkfors är belägen i Ransäters socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Ransäters landskommun där Munkfors municipalsamhälle inrättades 9 maj 1941. 1949 ombildades landskommunen med municipalsamhället till Munkfors köping som 1971 uppgick i Munkfors kommun med Munkfors som centralort.[10] Genom förtätning har också orten Södra Bogerud i Norra Råda socken nordost om den ursprungliga orten växt samman och är nu del av tätorten.

I kyrkligt hänseende hörde orten före 1918 till Ransäters församling, därefter till 2010 i Munkfors församling, sedan till 2013 i Munkfors-Ransäters församling och från 2013 i Forshaga-Munkfors församling. Delen i nordost har tillhört Norra Råda församling som 2010 uppgick i Norra Råda-Sunnemo församling.[11]

Orten ingick till 1882 i Kils tingslag och därefter till 1971 i Mellansysslets tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Munkfors i Sunne tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2005 i Värmlands tingsrätts domsaga.[12]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Munkfors 1960–2015[13]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
4 841
1965
  
4 821
1970
  
4 683
1975
  
4 571
1980
  
4 308
1990
  
3 987 735
1995
  
3 811 736
2000
  
3 376 736
2005
  
3 224 736
2010
  
3 054 731
2015
  
2 834 603
Anm.: 2015 utbröts småorten Forsudden och Mossängen

NäringslivRedigera

 
Huvudingången till Munkfors köpcentrum i juli 2013
 
Uppträdande intill Munkfors köpcentrum i juli 2013

Järnhanteringen har gamla anor och många av de stora företagen i Munkfors kommun arbetar inom stålindustrin än idag. Det företag som länge dominerat i Munkfors är Uddeholm Strip Steel AB som producerar kallvalsat bandstål för leverans över hela världen. Under det senaste decenniet har även två andra företag växt sig starka i Munkfors, AB Munkforssågar och Inission AB. AB Munkforssågar förädlar stål till sågar och knivar och mycket av det här stålet kommer givetvis från Uddeholm Strip Steel AB. Inission AB är ett elektronikföretag som producerar apparatur och kretskort inom många branscher till många olika kunder runt om i världen. Ett tredje företag som växt sig allt starkare under de senaste åren är Harry Holms AB som tillverkar rostfria trådprodukter inom bl.a. sjukvårdsindustrin.

Företag i Munkfors i urvalRedigera

  • Böhler Uddeholm Precision Steel AB
  • Inission AB (Fd EDC AB)
  • Munkfors Industri, med dotterföretagen AB Munkforssågar, Munkfors Sawmill Support AB och Swedev AB
  • Calligraphen AB
  • Harry Holms AB

MuseerRedigera

"De ovanligas museum" har 2012 öppnats i konstnären Lars Lerins gamla museilokal på Laxholmen i Munkfors.[14] I Munkfors finns också ett Fridolf Rhudin-museum. "Föreningen Gamla Bruket" bedriver museum över Munkfors brukshistoria som har anor ända sedan 1670-talet. I byn Ransäter vid Klarälven finns även "Erlandergården", där statsminister Tage Erlander växte upp. På gården finns ett museum över statsmannens liv och verk.

Sport och fritidRedigera

Ishockey är traditionellt sett en stor sport i Munkfors och bygdens lag IFK Munkfors spelar nu i Division 2. IFK Munkfors hockeylag har fostrat spelare som Thommie Bergman, Peter Nordström, Pelle Prestberg och senaste talangerna heter Jens Skålberg och Peter Wennerström som båda spelar i det allsvenska topplaget Örebro HK (Wennerström är utlånad från Färjestads BK). Pelle Prestberg gör nu sin andra sejour i Leksands IF och Peter Nordström har lagt hockeyn på hyllan på grund av skadebekymmer.


Kända personer från MunkforsRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  3. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019
  4. ^ [a b c d] Tätorter 2010, Statistiska centralbyrån, 16 juni 2010
  5. ^ [a b c d e f] Tätorter 2015 som delas av kommungräns, Statistiska centralbyrån, 25 oktober 2016, läst: 30 oktober 2016
  6. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 6 februari 2014
  7. ^ Kejler, Lennart (2006). Munkfors-Hagfors historia, studiecirkelmaterial 
  8. ^ Bergsmän och brukspatroner, Alf Nordström, s. 135-148.
  9. ^ Bergsmän och brukspatroner, Alf Nordström, s. 135-148.
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  12. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sunne tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  13. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  14. ^ DN Kultur: ”Ett original är det finaste man kan vara”
  15. ^ Elite Prospects: Thommie Bergman
  16. ^ visitmunkfors.se: BO ENGLUND - SKULPTURER
  17. ^ IMBd: Charlotte Karlinder
  18. ^ Nordiska Akvarellmuseet: Lars Lerin
  19. ^ Hallandsposten: Politiske redaktören Ljusterdal jubilerar
  20. ^ Elite Prospects: Peter Nordström
  21. ^ findagrave.com: Hjalmar "Olle i Skratthult" Peterson
  22. ^ Biografi på Parneviks webbplats
  23. ^ Elite Prospects: Pelle Prestberg
  24. ^ riksarkivet.se: S Fridolf E Rhudin
  25. ^ Elite Prospects: Jens Skålberg
  26. ^ Elite Prospects: Peter Wennerström

Externa länkarRedigera