Stentrast
Stentrast[2] (Monticola saxatilis) är en bergslevande tätting som häckar i södra Europa och nordvästra Afrika.[3] Tidigare placerades den som namnet avslöjar i familjen trastar, men studier har visat att den hör hemma bland flugsnapparna (Muscicapidae). Arten påträffas sällsynt norr om utbredningsområdet, däribland med fem fynd i Sverige. IUCN kategoriserar den som livskraftig.
Stentrast Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
![]() Adult hane | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Flugsnappare (se text) Muscicapidae |
Släkte | Stentrastar Monticola |
Art | Stentrast M. saxatilis |
Vetenskapligt namn | |
§ Monticola saxatilis | |
Auktor | Linnaeus, 1766 |
Utbredning | |
![]() |
Kännetecken
redigeraUtseende
redigeraStentrasten är en medelstor (17–20 cm) kompakt trastliknande fågel med kort stjärt. I adult sommardräkt är hanen omisskännlig med sitt gråblå huvud, roströda bröst, undersida och yttre stjärtfjädrar, mörka vingar och vita rygg. Honor och subadulta är mindre slående, med brunvattrad översida och ljusorange vattrad undersida. I flykten ser man på båda könen det mörkbruna mittenpartiet av stjärten som flankeras av de roströda yttre stjärtfjädrarna.
Läte
redigeraHanens sång består av en klar, vemodig och melodisk strof som ofta faller i tonhöjd, påminnande om rödvingetrast och koltrast på håll. Den utförs ibland i dalande och mot slutet glidande sångflykt. Bland övriga läten hörs gnissliga "viiht" och smackande "tjack".
Utbredning
redigeraStentrasten häckar i södra Europa och nordvästra Afrika, österut genom Centralasien till norra Kina. Den är en flyttfågel vars hela världspopulation övervintrar i Afrika söder om Sahara. Den är en ovanlig gäst i norra Europa.
Stentrasten i Sverige
redigeraDet har observerats fem stentrastar i Sverige. Den första var en juvenil hane som upptäcktes död den 22 november 1954 på Samrealskolans gård i Filipstad i Värmland. Den första levande fågeln sågs i oktober 1988 vid Torneträsk i Abisko, Lappland. Därefter har den setts i juli 1998 i Altersbruk i Piteå, Norrbotten, i tre dagar i maj 1999 i Agunnaryd i Småland samt i slutet av maj 2005 på Utlängan i Blekinge.[4]
Familjetillhörighet
redigeraStentrastarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[5][6]
Ekologi
redigeraStentrasten häckar på branta klippiga sluttningar i torra områden, oftast på en höjd av minst 1 500 meter. Den bygger sitt bo i klippskrevor och håligheter i berg och lägger mellan fyra och fem ägg. Den är en allätare som har en diet av främst insekter och bär.
Status och hot
redigeraArten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av igenväxning och habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka knappt 90 000 till 283 000 par.[1] Europa antas utgöra 20 % av artens utbredningsområde, varför världspopulationen mycket preliminärt kan uppskattas till mellan knappt en miljon och 2,8 miljoner vuxna individer.[1]
Referenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Rufous-tailed Rock-thrush, tidigare version.
Noter
redigera- ^ [a b c d e] BirdLife International 2012 Monticola saxatilis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Stentrast, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
- ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
- ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
Källor
redigera- Clement, P., & Hathway, R. (2000). Thrushes Helm Identification Guides, London ISBN 0-7136-3940-7
- Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 296. ISBN 978-91-7424-039-9
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör stentrast.
- Wikispecies har information om stentrast.
- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org