Filipstad
- För andra betydelser, se Filipstad (olika betydelser).
Filipstad är en tätort i Filipstads distrikt i östra Värmland. Den är centralort i Filipstads kommun, Värmlands län.
| Filipstad | |
| Tätort Centralort | |
 Museet Kvarnen, med Ferlinmuseet
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Kommun | Filipstads kommun |
| Distrikt | Filipstads distrikt |
| Koordinater | 59°41′49″N 14°9′34″Ö / 59.69694°N 14.15944°Ö |
| Area | |
| - tätort | 597 hektar (2020)[4] |
| - kommun | 1 711,7 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 6 248 (2020)[3][4] |
| - kommun | 10 222 (2023)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 10,5 inv./hektar |
| - kommun | 6 inv./km² |
| Grundad | 1611 |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0590 |
| Tätortskod | T5660[5] |
| Beb.områdeskod | 1782TC101 (1960–)[6] |
| Geonames | 2715081 |
  Ortens läge i Värmlands län
| |
| Wikimedia Commons: Filipstad | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
.jpg)
Filipstad ligger i en dalgång mellan sjöarna Lersjön och Daglösen. Mellan dessa rinner Skillerälven, som slingrar sig genom centrum, och förbi Nils Ferlin-statyn vid Stora torget.
HistoriaRedigera
Filipstad fick sina stadsprivilegier 6 april 1611 och är i och med det Värmlands tredje äldsta stad, endast Karlstad och Kristinehamn är äldre. Staden är uppkallad efter prins Karl Filip som var son till Karl IX och bror till Gustav II Adolf. Ända sedan 1300-talet finns tradition inom järn och gruvhantering, vilket är anledningen till att området befolkades. I området fanns stora naturrikedomar och när gruvindustrin fick ett uppsving på 1700-talet växte Filipstad fram. År 1694 förlorades stadsprivilegierna efter en brand och dessa fick man inte tillbaka förrän år 1835. 1720–1835 var Filipstad köping.[7] 7 maj 1775 drabbades staden av en storbrand som bland annat lade stadens träkyrka i aska och många boenden genom vindens försorg utanför eldområdet också drabbades genom gnistorna.[8] Stadens högste domare kallades justitiarie (ämbetet justitiariat) och domstolen stadsrätt, men 1836 ändrades detta till borgmästare, magistrat respektive rådhusrätt.[9] Efter det växte staden i rask takt bland annat tack vare att flera företag och institutioner växte fram.
Lasarettet grundades redan 1773, och så tidigt som 1887 fick staden ett elektricitetsverk och 1896 vattenledning. Förutom folkskola fanns ett läroverk, från 1956 benämnt Filipstads högre allmänna läroverk, som 1912 erhöll en ny byggnad. Redan 1830 grundades Filipstads Bergsskola genom anslag från Jernkontoret och staten, en skola som finns kvar än idag. 1926 byggdes ett ålderdomshem, och Kalhytter herrgård utanför staden inköpes 1923 till barnhem. Ett stadsbibliotek inrymdes 1924 i det nyuppförda församlingshemmet.[7]
Staden var känd som en kur- och brunnsort under senare delen av 1800-talet genom Kalhytte Brunn, som fortfarande finns kvar än idag och som inte fryser igen på vintern.[10]
År 1904 är ett viktigt årtal i Filipstads historia. Då startades ett bageri, som senare fick namnet Wasabröd och som är världens största knäckebrödsfabrik. Fabriken har alltid haft och har än i dag en stor betydelse för staden, då den är Filipstads största arbetsgivare. Många menar att Wasas betydelse har varit för stor, vilket lett till att man inte satsat på näringslivet i övrigt. OLW, som är en stort bolag inom snacksbranschen, är beläget i Filipstad sedan år 1968.
Oxhälja är en marknad med anor från 1600-talet och går av stapeln den första helgen i september varje år. Varje år besöker uppemot 150 000 människor Oxhälja.
Administrativa tillhörigheterRedigera
Filipstads stad bildades 1611 genom en utbrytning ur Färnebo socken och ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1971 uppgick Filipstads stad i Filipstads kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.[11]
Filipstad har hört och hör till Filipstads församling.[12]
Orten ingick till 1945 i domkretsen för Filipstads rådhusrätt, för att därefter till 1971 ingå i Östersysslets tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Filipstad i Kristinehamns domsaga för att från 2005 ingå i Värmlands domsaga.[13]
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Filipstad 1960–2020[14] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 7 258 | |||
| 1965 | 7 362 | |||
| 1970 | 7 420 | |||
| 1975 | 7 835 | |||
| 1980 | 7 620 | |||
| 1990 | 7 098 | 638 | ||
| 1995 | 6 951 | 650 | ||
| 2000 | 6 307 | 650 | ||
| 2005 | 6 177 | 654 | ||
| 2010 | 6 022 | 651 | ||
| 2015 | 6 119 | 592 | ||
| 2020 | 6 248 | 597 | ||
NäringslivRedigera
I Filipstads industriområde återfinns Wasabröd, Ballograf och OLW. Wasabröd ingår i Barilla och bageriet i Filipstad sysselsätter 440 personer. Ballograf flyttade all sin tillverkning till Filipstad 2020 efter att ha köpt Rosinco, ett bolag som går tillbaka till Filipstads välkända bläcktillverkare Rosendahls.
BankväsendeRedigera
Filipstads sparbank grundades 1825. Den uppgick 1976 i Länssparbanken Värmland, som senare blev en del av Swedbank.
Wermlands enskilda bank hade ett kontor i Filipstad från dess grundande 1833. Kristinehamns enskilda bank hade också ett kontor i Filipstad från dess start 1866.[15] År 1902 grundades Filipstads bank.[16] År 1914 övertogs denna bank av Sydsvenska kreditaktiebolaget. År 1936 överlät dåvarande Skånska banken kontoret till Svenska Handelsbanken.[17]
Nordea stängde kontoret i Filipstad hösten 2016.[18] Den 30 juni 2017 stängde även Swedbank.[19] Hösten 2021 stängde även Handelsbanken, som hade Filipstads sista bankkontor.[20]
Kända personer från FilipstadRedigera
- Nils Ferlin, uppväxt i Filipstad.[21]
- John Ericsson, begravd i Filipstad.[21]
- Jonny Nilsson, uppväxt och verksam i Filipstad.[21]
- Magnus Norman, uppväxt och verksam i Filipstad.[21]
- Johan Wallner, uppväxt i Filipstad.[21]
- Kerstin Sundh, uppväxt i Filipstad.[21]
- Rolf Carlsson, född och uppväxt i Filipstad.[21]
- Frans Adolf von Schéele, verksam i Filipstad.[21]
- Rasmus Asplund, uppväxt i Filipstad.[21]
- Karin Johannesson, biskop av Uppsala
Se ävenRedigera
- Personer från Filipstad
- Lista över fasta fornminnen i Filipstad (för omfattning av detta område, se Filipstads stad#Sockenkod)
NoterRedigera
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2023 och befolkningsförändringar 1 januari - 31 mars 2023, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 24 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ^ ”Philipstad d. 12 Maji. I Söndags, som var d. 7 i denna Månad, kl. 11 f.m., upkom härstädes en olycklig wådeld.”. Inrikes Tidningar, notis 1:a kolumn. 18 maj 1775. https://tidningar.kb.se/2509100/1775-05-18/edition/145120/part/1/page/1/?newspaper=INRIKES%20TIDNINGAR&from=1775-05-18&to=1775-05-18. Läst 1 december 2022.
- ^ Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar, ifrån år 1809 till och med 1838 (1839), sid. 506.
- ^ ”Filipstads Gille”. www.filipstadsgille.se. http://www.filipstadsgille.se/album/77. Läst 26 januari 2016.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristinehamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2020”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ 1871-1875 Värmlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 4. Åren 1871-1875. Värmlands län, s. 28
- ^ 1901-1905 Värmlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Värmlands län, s. 59
- ^ Kontorsbyten mellan bankerna, Svenska Dagbladet, 28 december 1935
- ^ Nordea stänger Filipstadskontoret, Värmlands Folkblad, 13 juni 2016
- ^ Här stänger banken sina kontor, Nya Wermlands-Tidningen, 5 april 2017
- ^ Handelsbanken stänger sitt kontor, Filipstads Tidning, 28 april 2021
- ^ [a b c d e f g h i] Enligt personartikeln
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Filipstad.
