Filipstad
- För andra betydelser, se Filipstad (olika betydelser).
Filipstad, tidigare känd som en kur- och brunnsort,[5] är en tätort i Filipstads distrikt i östra Värmland. Den är centralort i Filipstads kommun, Värmlands län.
| Filipstad | |
| Tätort Centralort | |
 Museet Kvarnen, med Ferlinmuseet
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Kommun | Filipstads kommun |
| Distrikt | Filipstads distrikt |
| Koordinater | 59°41′49″N 14°9′34″Ö / 59.69694°N 14.15944°Ö |
| Area | |
| - tätort | 599 hektar (2018)[3] |
| - kommun | 1 711,7 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 6 477 (2018)[3] |
| - kommun | 10 678 (2019)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 10,813 inv./hektar |
| - kommun | 6 inv./km² |
| Grundad | 1611 |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T5660[4] |
| GeoNames | 2715081 |
  Ortens läge i Värmlands län
| |
| Wikimedia Commons: Filipstad | |
| SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
.jpg)
Filipstad ligger i en dalgång mellan sjöarna Lersjön och Daglösen. Mellan dessa rinner Skillerälven, som slingrar sig genom centrum, och förbi Nils Ferlin-statyn vid Stora torget. Staden var känd som en kur- och brunnsort under senare delen av 1800-talet genom Kalhytte Brunn, som fortfarande finns kvar än idag och som inte fryser igen på vintern.[5]
HistoriaRedigera
Filipstad fick sina stadsprivilegier 6 april 1611 och är i och med det Värmlands tredje äldsta stad, endast Karlstad och Kristinehamn är äldre. Staden är uppkallad efter prins Karl Filip som var son till Karl IX och bror till Gustav II Adolf. Ända sedan 1300-talet finns tradition inom järn och gruvhantering, vilket är anledningen till att området befolkades. I området fanns stora naturrikedomar och när gruvindustrin fick ett uppsving på 1700-talet växte Filipstad fram. År 1694 förlorades stadsprivilegierna efter en brand och dessa fick man inte tillbaka förrän år 1835. 1720–1835 var Filipstad köping.[6] Stadens högste domare kallades justitiarie (ämbetet justitiariat) och domstolen stadsrätt, men 1836 ändrades detta till borgmästare, magistrat respektive rådhusrätt.[7] Efter det växte staden i rask takt bland annat tack vare att flera företag och institutioner växte fram.
Lasarettet grundades redan 1773, och så tidigt som 1887 fick staden ett elektricitetsverk och 1896 vattenledning. Förutom folkskola fanns ett läroverk, från 1956 benämnd Filipstads högre allmänna läroverk, som 1912 erhöll en ny byggnad. Redan 1830 grundades Filipstads Bergsskola genom anslag från Jernkontoret och staten, en skola som finns kvar än idag. 1926 byggdes ett ålderdomshem, och Kalhytter herrgård utanför staden inköpes 1923 till barnhem. Ett stadsbibliotek inrymdes 1924 i det nyuppförda församlingshemmet.[6]
År 1904 är ett viktigt årtal i Filipstads historia. Då startades nämligen ett bageri, som senare fick namnet Wasabröd och som är världens största knäckebrödsfabrik. Fabriken har alltid haft och har än i dag en stor betydelse för staden, då den är Filipstads största arbetsgivare. Många menar att Wasas betydelse har varit för stor, vilket lett till att man inte satsat på näringslivet i övrigt. OLW, som är en jätte inom snacksbranschen, är också ett storföretag beläget i Filipstad sedan år 1968.
Oxhälja är en marknad med anor från 1600-talet och går av stapeln den första helgen i september varje år. Varje år besöker uppemot 150 000 människor Oxhälja.
Administrativa tillhörigheterRedigera
Filipstads stad bildades 1611 genom en utbrytning ur Färnebo socken och ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1971 uppgick Filipstads stad i Filipstads kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.[8]
Filipstad har hört och hör till Filipstads församling.[9]
Orten ingick till 1945 i domkretsen för Filipstads rådhusrätt, för att därefter till 1971 ingå i Östersysslets tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Filipstad i Kristinehamns domsaga för att från 2005 ingå i Värmlands domsaga.[10]
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Filipstad 1960–2018[11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 7 258 | |||
| 1965 | 7 362 | |||
| 1970 | 7 420 | |||
| 1975 | 7 835 | |||
| 1980 | 7 620 | |||
| 1990 | 7 098 | 638 | ||
| 1995 | 6 951 | 650 | ||
| 2000 | 6 307 | 650 | ||
| 2005 | 6 177 | 654 | ||
| 2010 | 6 022 | 651 | ||
| 2015 | 6 119 | 592 | ||
| 2018 | 6 475 | 592 | ||
Kända personer från FilipstadRedigera
- Nils Ferlin, uppväxt i Filipstad.[12]
- John Ericsson, begravd i Filipstad.[12]
- Jonny Nilsson, uppväxt och verksam i Filipstad.[12]
- Magnus Norman, uppväxt och verksam i Filipstad.[12]
- Johan Wallner, uppväxt i Filipstad.[12]
- Kerstin Sundh, uppväxt i Filipstad.[12]
- Rolf Carlsson, född och bosatt i Filipstad.[12]
- Frans Adolf von Schéele, verksam i Filipstad.[12]
- Rasmus Asplund, uppväxt i Filipstad.[12]
- Karin Johannesson, biskop av Uppsala
Se ävenRedigera
- Personer från Filipstad
- Lista över fasta fornminnen i Filipstad (för omfattning av detta område, se Filipstads stad#Sockenkod)
NoterRedigera
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2019, Statistiska centralbyrån, 11 november 2019
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 24 november 2013
- ^ [a b] ”Filipstads Gille”. www.filipstadsgille.se. http://www.filipstadsgille.se/album/77. Läst 26 januari 2016.
- ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ^ Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar, ifrån år 1809 till och med 1838 (1839), sid. 506.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristinehamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ [a b c d e f g h i] Enligt personartikeln
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Filipstad.
