Max Gorosch
Max Gorosch, född 22 januari 1912 i Kungsholms församling, Stockholm, död 1983 i Danderyds församling, Stockholms län, var en svensk språkprofessor.
Han var son till plåtslagarmästaren David Gorosch och Ester Schlemowitz. Max Gorosch avlade studentexamen 1931, blev filosofie magister vid Stockholms högskola 1936, filosofie doktor 1950 och docent 1951. Från 1958 var han lektor vid Mörby läroverk (Mörbyskolan) i Danderyd. 1962 blev han föreståndare för Institutionen för tillämpad språkvetenskap vid Stockholms universitet. Åren 1944–1953 var han ordförande i Club Se habla español. Han var även sekreterare i Audiovisuella sällskapet och medlem i Judiska Fredslogen Stockholm.
Max Gorosch gav ut El Fuero de Teruel (1950 och läroböcker i spanska språket, såsom en praktisk lärobok i spanska, Vi lär oss spanska, Aprendemos el español. (1952).[1] Vidare gav han ut Engelska utan bok, tillsammans med Carl Axel Axelsson, samt om spanska ords språkhistoriska ursprung, släktskap och utveckling, det vill säga spanska etymologier, och audiovisuella artiklar.
År 1952 skapades två nya avdelningar vid Stockholms högskola, Fonetiska forskningslaboratoriet och Fonetiska övningslaboratoriet. Där sysslade man inte bara med fonetik utan även med allmän språkvetenskap och tillämpad språkvetenskap. Initiativtagare till och föreståndare för respektive avdelning var slavisten Birger Calleman och romanisten Max Gorosch.
Referenser redigera
Källor redigera
- Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / sidan 449. Max Gorosch, Vem är vem? Stor-Stockholm 1962.
- Docent, Fil.dr Max Gorosch, Danderyd, Stockholm, Vem är vem? Norrland, supplement, 1968.
- Vi lär oss spanska : Aprendemos el español, praktisk lärobok i spanska, tillsammans med Åke Grafström (1917-1996) och Enrique Wretman (född 1912), Stockholm: Almqvist & Wiksell/Geber, 1960, Svenska 278 sidor (1952).
- Max Gorosch (1912-1983) celebrated his 60th birthday on January 22, 1972.