Matteo Giulio Bartoli, född 22 november 1873 i Albona, död 23 januari 1946 i Turin, var en italiensk språkforskare.

Matteo Bartoli
Född22 november 1873[1][2][3] ​eller ​22 september 1873[4]
Labin[5], Kroatien
Död23 januari 1946[1][2][3]
Turin[5]
BegravdCimitero monumentale di Torino
Medborgare iKungariket Italien
Utbildad vidWiens universitet
SysselsättningSpråkvetare[4], romanist, fackboksförfattare, universitetslärare, filolog[6]
ArbetsgivareTurins universitet
Redigera Wikidata

Bartoli var från 1907 professor i lingvistik i Turin. Som bördig från Istrien kom han att intressera sig för italienskans språkförbindelser österut med sydslaviskan, albanskan, rumänskan och inte minst den 1898 utdöda dalmatiskan, vars rester han samlade och utredde i det grundläggande verket Das Dalmatische (2 band, 1906). Påverkad av Wilhelm Meyer-Lübke och Jules Gilliéron blev han målsman för den "språkforskning i rummet" som genom en jämförelse mellan beteckningarna för ett och samma begrepp inom ett språkområde, till exempel det romanskas, olika delar försöker utreda ordförrådens tendens till konservatism respektive förnyelse. Bartoli fann Italien vara det romanskspråkiga område där nyheterna varit störst under senlatinsk tid men minst under romansk tid. Sina teorier framlade han i Introduzione alla neolinguistica (1925), Brevario di neolinguistica (1925, tillsammans med Giulio Bertoni) och främst i Saggi di lingustica spaziale (1945). Bartoli var från 1926 medutgivare av Archivio glottologico italiano och deltog aktivt i förarbetet till en ny italiensk språkatlas.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Matteo Giulio Bartoli, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Matteo Giulio Bartoli, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]