Mathias Lüttichau
Mathias Lüttichau, född den 9 december 1795, död den 13 april 1870, var en dansk militär, godsägare och politiker, bror till överpresident Hans Helmuth Lüttichau.
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/68/Mathias_von_L%C3%BCttichau.jpg/250px-Mathias_von_L%C3%BCttichau.jpg)
Lüttichau blev 1810 löjtnant vid artilleriet, 1836 batterichef och 1846 major. Han ärvde 1819 godset Store Grundet vid Vejle, var 1836-46 konservativ ledamot av Viborgs ständerförsamling och 1848-49 kungavald medlem av den grundlagstiftande riksförsamlingen (där han var en av de tio, som protesterade mot grundlagen). Lüttichau hade 1851-64 säte och stämma i landstinget och var 1857-63 kungavald medlem av riksrådet samt december 1854-maj 1856 krigsminister. I slaget vid Isted 1850 anförde Lüttichau den ena divisionens artilleri. Han blev 1861 chef för artilleriet och anförde det som generallöjtnant 1863-64 i Dannevirkeställningen. Han röstade i februari 1864 i krigsrådet mot positionens utrymmande och var sedan en kort tid härens högste befälhavare, men deltog inte i den övriga delen av kriget.
Källor
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Lüttichau, 2. Matthias, 1904–1926.