Wikipedia

Matematikcentrum

institution vid Lunds universitet

Matematikcentrum är en institution vid Lunds universitet som tillhör både den naturvetenskapliga fakulteten och den tekniska fakulteten (LTH). Vid institutionen bedrivs undervisning och forskning inom matematik, matematisk statistik och numerisk analys. Institutionen har cirka 120 anställda.

Historia redigera

Den första professorn i astronomi vid Lunds Universitet var Anders Spole. Han blev professor 1667 och var även rektor för Lunds Universitet hösten 1672.[1] Martin Nordeman var professor i matematik 1668-1684. Dock var universitetets verksamhet nedlagd 1677–1681 på grund av skånska kriget. Andreas Riddermarck var professor 1684-1702. Bonde Humerus var professor förmodligen under perioden 1702-1712. Conrad Quensel var professor 1712-1732. Daniel Menlös var professor under åren 1732-1743. Lars Liedbeck var professor 1744-1762. Nils Schenmark blev professor år 1763. Erland Samuel Bring blev professor i historia år 1779 vid Lunds Universitet, men skrev ett arbete om hur allmänna femtegradsekvationer kunde reduceras till en enklare form. Pehr Tegman var professor från 1787. Carl Erik Kjellin var professor från 1812. Carl Johan Hill var professor i matematik 1830-70 och rektor för Lunds Universitet 1834-1835. Efter en lång befordringsstrid 1871-1873, utnämndes Carl Fabian Björling till professor.[2] Björling skrev den första större svenska läroboken i differentialkalkyl, och forskade i algebraisk geometri. Han hade två elever Jakob Bergstedt och Anders Wiman, som bägge forskade om regelytor. Samtidigt med Björling verkade Victor Bäcklund, vars forskning i början handlade om algebraisk geometri och sedan om differentialekvationer. Han har gett namn till så kallade Bäcklundtransformationer. Han blev sedan professor i mekanik och matematisk fysik och senare professor i fysik. Torsten Brodén efterträdde Björling som professår år 1906. Ungefär samtidigt, år 1912, inrättades en andra professur som tillföll Niels Erik Nørlund. Under början av 1900-talet skrev även astronomen Henrik Block matematiska arbeten om planetrörelser och partiella differentialekvationer. Torsten Carleman efterträdde Brodén, som professor år 1923, men kallades till en professur i Stockholm redan 1924. Samma år blir Nörlund föreståndare för Geodetiskt Institut i Köpenhamn. De två lediga professurerna tillsattes år 1926 av Marcel Riesz och Nils Zeilon.

Matematik hade förmodligen sina lokaler i Liberiet eller möjligtvis i en del av domkyrkans kor från 1668 till 1688 då Universitetet erhöll Lundagård med byggnader och mark. Från 1688 till början av 1900-talet var verksamheten förlagd till Kungshuset. Under 1900-talet har verksamheten flyttats nordöst först till lärarinneseminariet, sedan till Sölvegatan 14A (nuvarande teoretisk fysik) och är nu i matematikhuset.

Lunds matematiska sällskap redigera

Huvudartikel: Lunds matematiska sällskap

Lunds matematiska sällskap har sin verksamhet förlagd till matematikcentrum, och dess styrelse och arbetsutskott består av vid matematikcentrum verksamma matematiker. Sällskapet grundades 1923 av bland annat Tage Erlander, när denne studerade vid Lunds universitet.

Forskningsområden redigera

Bildanalysgruppen redigera

Bildanalysgruppen (Mathematical Imaging Group) är en forskargrupp vid Matematikcentrum.[3] Forskningen inriktas på matematiska metoder för bildanalys och datorseende och började i mitten av 80-talet.

Följande avhandlingar vid bildanalysgruppen har prisbelönats med ”Nordic Award for the best PhD Thesis in Pattern Recognition”: 1997: Kalle Åström, 2003: Fredrik Kahl, 2007: Jan-Erik Solem[4], 2011: Carl Olsson[5], 2015: Petter Strandmark[6].[7] År 2005 belönades Fredrik Kahl med Marr Prize för sin artikel vid International Conference on Computer Vision.[7]

Forskningen inom bildanalysgruppen har resulterat i ett antal grundade företag:

Matematiker vid Lunds Universitet redigera

Några framstående matematiker som verkat vid Lunds Universitet är

Litteratur redigera

  • Staffan Rodhe, Matematikens utveckling i Sverige fram till 1731, Akademisk avhandling, Uppsala universitet 2002. (del I: Matematikens utveckling i Sverige fram till början av 1700-talet med speciell granskning av hur det oändligt stora och det oändligt lilla uppfattades ; del II : Samuel Klingenstierna : ett studium av hans liv och matematik fram till 1731. Inkluderar sammanfattning på engelska med titeln: Samuel Klingenstierna - a study of his life and mathematics until 1731) [1]

Referenser redigera

  1. ^ Rodhe, Staffan (2002). Matematikens utveckling i Sverige fram till 1731. [Uppsala]: [Uppsala universitet]. Libris 8426600 
  2. ^ Gårding, Lars (1994). Matematik och Matematiker - Matematiken i Sverige före 1950. [Lund]: [Lund University Press]. Libris 7677625 
  3. ^ Matematical Imaging Group Arkiverad 14 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., Lunds tekniska högskola
  4. ^ SSBAktuellt. "33". 2007. http://ssba.org.se/wpssba/wp-content/uploads/2010/10/nr33_oct07.pdf. 
  5. ^ ”Bästa nordiska avhandling 2011-2012”. 3 december 2015. Arkiverad från originalet den 3 december 2015. https://web.archive.org/web/20151203225547/http://ssba.org.se/basta-nordiska-avhandling-2011-2012/. Läst 3 december 2015. 
  6. ^ ”Mathematical Imaging Group, Lund, Sweden: Petter Strandmark wins the Best Nordic Thesis Award”. 24 juni 2015. Arkiverad från originalet den 24 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150624223513/http://www2.maths.lth.se/vision/publications/news/view_one_news.php?news_id=97. Läst 3 december 2015. 
  7. ^ [a b c] ”Mathematical Imaging Group, Lund, Sweden: History”. 30 november 2015. Arkiverad från originalet den 30 november 2015. https://web.archive.org/web/20151130204150/http://www2.maths.lth.se/vision/history.php. Läst 30 november 2015. 
  8. ^ [a b c d] Insektsögon grunder till en mörkerseende kamera Arkiverad 8 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine., Sydsvenskan 7 juni 2010
  9. ^ [a b c d] Viktor Ström (2 oktober 2010). ”Matematiker med öga för affärer”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/ekonomi-lordag/matematiker-med-oga-for-affarer/. Läst 9 december 2012. 
  10. ^ Thomas Frostberg (2 oktober 2010). ”Innovationsdilemmat kan lösas av liten grupp”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 12 april 2013. https://web.archive.org/web/20130412095501/http://blogg.sydsvenskan.se/frostberg/2010/10/02/lordagskronikan-14/. Läst 9 december 2012. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Matematikcentrum&oldid=50246492”