Öppna huvudmenyn

Carl Fabian Emanuel Björling, född 30 november 1839 i Västerås, död 6 maj 1910 i Lund, var en svensk matematiker och meteorolog. Han var son till matematikern Emanuel Björling och far till juristen Carl Georg Björling.

Carl Fabian Björling
Född30 november 1839[1]
Död6 maj 1910[1] (70 år)
BegravdÖstra kyrkogården, Lund[2]
NationalitetSvensk
Utbildad vidUppsala universitet[1] Blue pencil.svg
SysselsättningMatematiker[1], meteorolog
ArbetsgivareLunds universitet[1]
Akademiska Föreningen
Uppsala universitet
BarnCarl Georg Björling (f. 1870)
FöräldrarEmanuel Björling[1]
Redigera Wikidata

Björling blev vid Uppsala universitet 1863 filosofie doktor (primus) och samma år docent i matematik. År 1867 utnämndes han till lektor i matematik och fysik vid Halmstads läroverk, varefter han under åren 1873–1904 var professor i matematik vid Lunds universitet.

Björling publicerade vetenskapliga arbeten i lärda samfunds handlingar och tidskrifter, men utöver dessa även populära arbeten. Han var censor vid mogenhetsexamina från 1880 och hade plats i 1882–1884 års läroverkskommitté. Åren 1882–1888 var han ordförande i Akademiska Föreningen. Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1886 och av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1888.

I sitt äktenskap med Minna Agnes Cecilia von Schéele (1843–1937) fick han fem barn, bland dem dottern Anna Matilda Emilia Björling (1872–1959). De tre är begravda på Östra kyrkogården i Lund.[3]

Bibliografi (i urval)Redigera

  • Meteoriter och kometer (1874)
  • Om vindarnas lagar och försöken till väderleksförutsägelser (andra upplagan 1875)
  • Solen (tredje upplagan 1874)
  • Lärobok i integralkalkyl (1877)
  • Klangfärger och språkljud (1880)
  • Lärobok i differentialkalkyl och algebraisk analys (andra upplagan 1893)
  • Lärobok i nyare geometri (1896)

KällorRedigera

Vidare läsningRedigera

T. Brodén: Carl Fabian Emanuel Björling i Svenskt biografiskt lexikon (1924)