Mary Robinson

irländsk politiker

Mary Therese Winifred Robinson, Máire Mhic Róibíniriska, född 21 maj 1944 i Ballina, County Mayo, är en irländsk politiker och jurist som var republiken Irlands första kvinnliga president 19901997.[1] Mellan 1997 och 2002 var hon FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,[1] mellan 1969 och 1989 var hon en senator för University of Dublin och mellan 2008 och 2010 var hon ordförande i Internationella Juristkommissionen. Robinson besegrade Fianna Fáils kandidat Brian Lenihan och Fine Gaels kandidat Austin Currie i det irländska presidentvalet 1990 och blev därmed den första partilösa kandidaten nominerad av Arbetarpartiet, Workers' Party och partilösa senatorer. Robinson var den första folkvalda presidenten som inte hade stöd av Fianna Fáil.[2]

Mary Robinson

Mary Robinson, 2014

Irlands 7:e president
Tid i befattningen
3 december 1990–12 september 1997
Företrädare Patrick Hillary
Efterträdare Mary McAleese

Tid i befattningen
12 september 1997–12 september 2002

Född Mary Therese Winifred Bourke
21 maj 1944 (77 år)
Ballina, County Mayo, Ireland
Nationalitet Irland Irland
Politiskt parti Labour
Alma mater
Yrke advokat
Residens
Make Nicholas Robinson
Barn 3
Föräldrar
Namnteckning Mary Robinsons namnteckning

Hon är betraktad att vara en transformativ figur för Irland och för det Irländska presidentskapet för att ha vitaliserat och liberaliserat en tidigare konservativ politisk position. Hon avgick två månader före slutet av hennes mandatperiod 1997 för att följa upp ett erbjudande att bli högkommissarie för mänskliga rättigheter i FN. Hon satt som högkommissarie fram till 2002 och bildade därefter Realizing Rights: the Ethical Globalization Initiative,[3] som avvecklades 2010.

Robinson är idag en ordförande för IHRB,[4] och universitetskansler för University of Dublin mellan 1998 och 2019. Hon gästföreläser också runt om i världen på olika universitet om mänskliga rättigheter. Utöver är hon medlem i Mo Ibrahim Foundation, en organisation som stödjer bra styrning och ledarskap i Afrika. Hon har också varit en del av de europeiska medlemarna av Trilaterala kommissionen.

2004 tilldelades Robinson Amnesty Internationals Ambassador of Conscience Award för hennes arbete med mänskliga rättigheter.[5]

BiografiRedigera

Mary Robinsons båda föräldrar var läkare, Aubrey Bourke från Ballina och Tessa Bourke från Carndonagh. Efter grundskolan studerade Mary Bourke i en katolsk skola i Dublin.[6]

Hon utbildade sig först vid Trinity College och King's Inns i Dublin, och senare vid Harvard i USA. Hon gick vidare till Trinity College och King's Inns i Dublin. Därefter studerade hon juridik vid Harvard i USA, blev advokat 1967 och två år senare professor vid Trinity College. 1970 gifte hon sig med Nicholas Robinson, även han jurist från Trinity College.[7] Robinson var protestant och hennes katolska föräldrar motsatte sig bröllopet, men accepterade så småningom hennes giftermål.[6]

 
Mary Robinson vid World Economic Forum 2013

Politiskt engagemangRedigera

Robinson valdes in i Irlands parlament och verkade för kvinnors rättigheter och rätten till familjeplanering. Detta väckte många känslor och hon fick inte längre tala i katedralen i Ballina. 1990 ställde hon upp i presidentvalet för Labour Party och stöddes av Green Party och Worker's Party. Som president arbetade hon mycket för att modernisera bilden av Irland internationellt, och redan på 1980-talet verkade hon för att kunna legalisera homosexualitet och införa möjligheten till skilsmässa i landet.[1]

The EldersRedigera

 
The Elders

Robinson är medlem i den internationella gruppen The Elders, bildad av Nelson Mandela 18 juli 2007.[8] The Elders är en oberoende grupp av globala ledare som arbetar för fred och mänskliga rättigheter.[9] Robinson har särskilt engagerat sig i arbete för kvinnors rättigheter och mot barnäktenskap. Hon har deltagit i resor till Mellanöstern med The Elders delegationer.[10]

Robinson har varit aktiv i Eldergruppens arbete. Hon har rest runt i världen och representerat Eldergruppen till bland annat Elfenbenskusten, Koreahalvön, Etiopien, Indien, Sydsudan och Mellanöstern.[11] I augusti 2014, tillsammans med Jimmy Carter under Gazakriget 2014 signerades och erkändes Hamas som en legitim politisk aktör. Robinson och Carter vädjade till FN:s säkerhetsråd att agera till en situation som beskrevs vara inhumana förhållanden i Gaza och ett mandat till att stoppa Blockaden av Gaza.[12]

Den 1 november 2018 tillsattes Robinson som ordförande för The Elders efter Kofi Annan avlidit tidigare samma år.[13]

PresidentskapRedigera

Robinsons installationsceremoni som den sjunde presidenten av Irland skedde den 3 december 1990. Hon betraktades vara en populär president och prisades av Brian Lenihan före sin död. Hon övertog en politisk position och blåste nytt liv i rollen. Hon var den första irländska presidenten att resa till Storbritannien för att träffa Drottning Elizabeth, drottningmodern vid Buckingham Palace.[14] Hon välkomnade besök av den brittiska kungafamiljen som Prins Charles, prins av Wales till hennes officiella bostad Áras an Uachtaráin.

Som president signerade Robinson två markanta lagändringar som hon kämpat för under hela hennes politiska karriär: en lag för att liberalisera lagen om tillgänglighet av preventivmedel; och en lagändring som helt avkriminaliserar homosexualitet.[15]

AvgångRedigera

Robinson avgick som president den 12 september 1997, två månader före hennes mandatperiods slut,[16] och ersattes av presidentkommissionen för Irland. I presidentvalet som hölls två månader efter vann Mary McAleese som blev Irlands andra kvinnliga president. Mary Robinson avgick för att tacka ja till jobbet som högkommissionär för FN.[17]

Priser och utmärkelser (urval)Redigera

 
Mary Robinson tilldelades Presidentens frihetsmedalj av Barack Obama.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Nilson, Bengt: Mary Robinson i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 5 juni 2015.
  2. ^ ”Elections Ireland: Presidential Elections”. web.archive.org. 21 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110221162150/http://electionsireland.org/results/president/index.cfm. Läst 16 maj 2021. 
  3. ^ ”Our Board - Mary Robinson”. web.archive.org. 17 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120317131046/http://www.realizingrights.org/index.php?option=com_content&view=article&id=75&Itemid=88. Läst 16 maj 2021. 
  4. ^ ”Institute for Human Rights and Business”. web.archive.org. 13 november 2015. https://web.archive.org/web/20151113095846/http://www.ihrb.org/. Läst 16 maj 2021. 
  5. ^ ”Mary Robinson” (på engelska). The Montgomery Fellows. 3 januari 2017. https://montgomery.dartmouth.edu/mary-robinson. Läst 16 maj 2021. 
  6. ^ [a b] ”Mary Robinson, background”. newworldencyclopedia.org. Läst 4 januari 2019.
  7. ^ ”Mary Robinson”. britannica.com. Läst 5 januari 2019.
  8. ^ https://www.theelders.org/profile/mary-robinson ”Mary Robinson”]. theelders.org. Läst 4 januari 2019.
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130328003737/http://theelders.org/about. Läst 4 januari 2019. 
  10. ^ Ethan Bronner (28 augusti 2009). ”In Village, Palestinians See Model for Their Cause”. New York Times. http://www.nytimes.com/2009/08/28/world/middleeast/28bilin.html. Läst 26 juni 2013. 
  11. ^ ”Mary Robinson | The Elders”. web.archive.org. 6 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130306035608/http://theelders.org/mary-robinson. Läst 16 maj 2021. 
  12. ^ ”Former U.S. President and ex-Human Rights Council chief call for ICC probe into Gaza war” (på engelska). Herald Globe. https://www.heraldglobe.com/news/224472251/former-us-president-and-ex-human-rights-council-chief-call-for-icc-probe-into-gaza-war. Läst 16 maj 2021. 
  13. ^ ”Mary Robinson appointed new Chair of The Elders | The Elders”. web.archive.org. 11 november 2018. https://web.archive.org/web/20181111044016/https://www.theelders.org/article/mary-robinson-appointed-new-chair-elders. Läst 16 maj 2021. 
  14. ^ Shiel, Tom; Burke-Kennedy, Eoin. ”President’s state visit to UK opens up ‘limitless opportunities’” (på engelska). The Irish Times. https://www.irishtimes.com/news/ireland/irish-news/president-s-state-visit-to-uk-opens-up-limitless-opportunities-1.1598833. Läst 16 maj 2021. 
  15. ^ ”Presidential Lectures: Mary Robinson”. web.archive.org. 29 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120829033852/http://prelectur.stanford.edu/lecturers/robinson/. Läst 16 maj 2021. 
  16. ^ Oireachtas, Houses of the (30 september 1997). ”Message from President. – Dáil Éireann (28th Dáil) – Tuesday, 30 Sep 1997 – Houses of the Oireachtas” (på en-IE). www.oireachtas.ie. https://www.oireachtas.ie/en/debates/debate/dail/1997-09-30/12. Läst 16 maj 2021. 
  17. ^ ”President | The President | Mary Robinson”. web.archive.org. 30 november 2018. https://web.archive.org/web/20181130021448/https://president.ie/en/the-president/mary-robinson. Läst 16 maj 2021. 
Företrädare:
Patrick Hillery
Irlands president
1990–1997
Efterträdare:
Mary McAleese
Företrädare:
José Ayala-Lasso
FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter
1997–2002
Efterträdare:
Sérgio Vieira de Mello