Malakitkungsfiskare[1] (Corythornis cristatus) är en övervägande afrikansk fågel i familjen kungsfiskare inom ordningen praktfåglar.[2]

Malakitkungsfiskare
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPraktfåglar
Coraciiformes
FamiljKungsfiskare
Alcedinidae
SläkteCorythornis
ArtMalakitkungsfiskare
C. cristatus
Vetenskapligt namn
§ Corythornis cristatus
AuktorPallas, 1764
Synonymer
  • Alcedo cristatus
  • Alcedo cristata

Utseende och läte redigera

Malakitkungsfiskaren är en mycket liten fågel med en kroppslängd på endast tolv centimeter, mindre än kungsfiskaren som den annars är lik. Den skiljer sig genom att ovansidan är mörkare blå och den röda undersidan når fram till näbben utan att brytas av det breda blå band som kungsfiskaren har. Hjässan är bandad och kan resas till en liten tofs. Näbben är också röd medan kungsfiskarens är svart.[3]

Lätet är ett hårt "tschik" som ofta avges i flykten.[4]

Utbredning och systematik redigera

Malakitkungsfiskare förekommer huvudsakligen i Afrika söder om Sahara. Dess inre systematik är omtvistad. Clements et al delar in den i fem underarter med följande utbredning:[2]

Fågeln ses även sällsynt i Jemen där den tydligen är nomadiskt förekommande och oregelbunden häckfågel i de södra delarna.[5] Tillfälligt har den påträffats i Oman.[5]

Andra auktoriteter inkluderar robertsi/longirostris i nominatformen och urskiljer populationen i Eritrea med närområden som stuartkeithi.[6] Andra bryter ut nominatformens populationer öster om Togo som cyanostigma (inklusive stuartkeithi).[7]

Birdlife International och IUCN utskiljer thomensis och nais som egna arter.[8][9]

Släktestillhörighet redigera

Tidigare placerades malakitkungsfiskaren i släktet Alcedo, men DNA-studier visar att den bildar en grupp tillsammans med madagaskarkungsfiskare, rostvit kungsfiskare och vitbukig kungsfiskare, alla avlägset släkt med Alcedo och därför placerade i ett eget släkte, Corythornis.[10][11]

Levnadssätt redigera

Malakitkungsfiskaren är en vanlig fågel i vassbälten och kring vattenlevande växtlighet nära långsamma vattendrag och dammar. Den ses ofta flyga snabbt lågt över vattnet. Fågeln häckar i en utgrävd tunnel i en sandbank. Den lägger tre till fyra kullar med tre till sex runda, vita ägg.[12]

Föda redigera

Fågeln väljer ut sittplatser, lågt över vattnet, varifrån den sitter upprätt med stjärten pekande nedåt, på jakt efter fisk, kräftdjur eller vattenlevande insekter. När den upptäckt något dyker den snabbt ner för att direkt återkomma till sittplatsen med bytet. Stora byten dödar den genom att slå mot en gren, medan den sväljer småfisk och insekter på direkten.[12]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[13] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[13] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vida spridd och vanlig.[13] Notera att IUCN bedömer hotstatus för nais och thomensis separat, båda som livskraftiga.[8][9]

Referenser redigera

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  2. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  3. ^ Porter, Richard; Simon Aspinall (1996). Birds of the Middle East. Princeton University Press. sid. 206. ISBN 9780691148441 
  4. ^ Woodall, P. F., G. M. Kirwan, and N. Moura (2020). Malachite Kingfisher (Corythornis cristatus), version 2.0. In Birds of the World (S. M. Billerman, B. K. Keeney, and P. G. Rodewald, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.malkin1.02
  5. ^ [a b] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 138. ISBN 978-84-941892-9-6 
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  7. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  8. ^ [a b] Birdlife International 2014 Corythornis nais Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 januari 2015.
  9. ^ [a b] Birdlife International 2014 Corythornis thomensis Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 januari 2015.
  10. ^ Marks, B.D. & Willard, D.E. (2005) Phylogenetic relationships of the Madagascar Pygmy Kingfisher (Ispidina madagascariensis). Auk 122(4): 1271–1280.
  11. ^ Moyle, R.G., Fuchs, J., Pasquet, E. & Marks, B.D. (2007) Feeding behavior, toe count, and the phylogenetic relationships among alcedinine kingfishers (Alcedininae). J. Avian Biol. 38(3): 317–326.
  12. ^ [a b] Fry, C. Hilary; Fry, Kathie (2010). Kingfishers, Bee-eaters and Rollers. Bloomsbury Publishing. sid. 259. ISBN 978-1-4081-3525-9. https://books.google.com/books?id=U_XUBAAAQBAJ&pg=PA259 
  13. ^ [a b c] Birdlife International 2014 Corythornis cristatus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 januari 2015.

Externa länkar redigera