Öppna huvudmenyn

Magnus Olson

svensk militär

Anders Magnus Olson, född 1 februari 1929 i Vänersnäs församling i Älvsborgs län,[1] död 4 november 2018 i Bäcks distrikt i Västra Götalands län,[2] var en svensk militär.

Magnus Olson
Information
Född1 februari 1929
Vänersnäs församling i Älvsborgs län, Sverige
Död4 november 2018 (89 år)
Bäcks distrikt i Västra Götalands län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1954–1990
GradÖverste
BefälLivregementets husarer
Övrigt arbeteHovstallmästare

BiografiRedigera

Olson avlade officersexamen vid Kungliga Krigsskolan 1954 och utnämndes samma år till fänrik vid Livregementets husarer. Han studerade 1961–1963 vid Militärhögskolan[3] och blev ryttmästare vid Livregementets husarer 1965. Samma år (1965) befordrades han till kapten och erhöll tjänst vid Arméstaben[4] samt studerade vid British Staff College.[3] Han befordrades 1970 till major och var lärare vid Militärhögskolan 1970–1973, befordrad till överstelöjtnant 1972.[4] Åren 1973–1976 var han chef för Taktik- och underrättelseavdelningen vid Arméstaben och han genomgick 1975 allmänna kursen vid Försvarshögskolan.[3] Han var chef för Livregementets husarer 1976–1980, befordrad till överste 1977. Därefter var han 1980–1983 försvarsattaché vid ambassaderna i Washington och Ottawa. Åren 1983–1984 var han militärområdesinspektör i Västra militärområdet och 1984–1988 stabschef i samma militärområde,[4] efter att 1984 ha gått chefskursen vid Försvarshögskolan.[3] Han var militär rådgivare åt Sveriges delegation vid de militära förhandlingarna i Wien (ESK-delegationen) 1988–1990. Han var överadjutant hos Hans Majestät Konungen och 1991–1996 hovstallmästare.[4]

ReferenserRedigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ ”Dödsannons”. Familjesidan.se. https://www.familjesidan.se/cases/magnus-olson/funeral-notices. Läst 7 november 2018. 
  3. ^ [a b c d] Moen, Ann, red (2006). Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. sid. 455 .
  4. ^ [a b c d] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 158. ISBN 91-87184-74-5 .