Sveriges ambassad i Washington

ambassadörer

Sveriges ambassad i Washington är Sveriges diplomatiska beskickning i USA som är belägen i landets huvudstad Washington Beskickningen består av en ambassad, ett antal svenskar utsända av Utrikesdepartementet (UD) och lokalanställda. Ambassadör sedan 2023 är Urban Ahlin. Sverige har även en mängd honorära generalkonsulat i hela USA.[1] Ambassaden är sedan 2006 belägen i byggnaden House of Sweden vid Potomacfloden.

Sveriges ambassad i Washington
BeskickningstypAmbassad
FrånSverige
TillUSA
ByggnadHouse of Sweden
AdressPostadress:
Embassy of Sweden
2900 K Street NW
Washington, D.C. 20007-5118
USA
Besöksadress:
Sveriges Ambassad
House of Sweden
2900 K Street, NW
Washington, D.C. 20007
Koordinater38°54′5.29″N 77°3′31.88″V / 38.9014694°N 77.0588556°V / 38.9014694; -77.0588556
BeskickningschefUrban Ahlin (sedan 2023)

Historia redigera

De svensk-amerikanska förbindelserna har en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1600-talet då Sverige 1638 etablerade kolonin Nya Sverige i delstaten Delaware. År 1782 upprättades diplomatiska förbindelser genom Samuel Gustaf Hermelin.[2] Sverige var det första land, utöver de stater som varit direkt inblandade i det amerikanska frihetskriget, som 1783 erkände Amerikas Förenta Stater.[3] År 1783 undertecknades också en handelsallians mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater genom svensk-amerikanska vänskaps- och handelstraktaten.

Ett avbrott i de diplomatiska förbindelserna skedde 1973 då den dåvarande ambassadören Hubert de Besche och hans nyvalda efterträdare Yngve Möller förklarades icke-önskvärda i USA som en följd av den diplomatiska krisen som följde av Olof Palmes uttalande om Hanoibombningarna i december 1972. Först 1974 tillträdde den nya svenska ambassadören Wilhelm Wachtmeister som kom att inneha posten fram till 1989. Andra kända diplomater som innehaft ambassadörsposten är Jan Eliasson, Rolf Ekéus och Anders Thunborg.

Den tidigare ambassadbyggnaden var belägen på 2006 N Street, N.W.,[4] i en viktoriansk byggnad på 2249 R Street, N.W.,[5] åren 1921–1971 och i Suite 1200, Watergate Six Hundred, 600 New Hampshire Avenue[6] längs stranden av Potomacfloden. När hyran i Watergatekomplexet blev för hög flyttades ambassaden till ett par våningar i korsningen av 15th och M Street i centrala Washington, D.C. Tanken hade varit under flera årtionden att skaffa en egen ambassadbyggnad men idéerna hade gått i stöpet på grund av få lämpliga tomter.[7]

I augusti 2006 återvände ambassaden till stranden av Potomacfloden när den nya ambassadsbyggnaden, House of Sweden, öppnade vid vattnet i Georgetown. Tomten köptes av Statens fastighetsverk av svenskan Kate Novaks man Alan Novaks utvecklingsbolag för 482 miljoner kronor.[7] Den svenske ambassadörens residens ligger på 3900 Nebraska Avenue, N.W.[5]

Ambassadbyggnad redigera

Huvudartikel: House of Sweden
 
House of Sweden.
 
Sveriges ambassad åren 1921–1971 på 2249 R Street, N.W. Numera Kenyas ambassad.

Ambassaden är sedan 2006 inrymd på andra våningen i det då nybyggda och sedermera prisbelönta kontors- och bostadskomplexet House of Sweden vid Potomacfloden i stadsdelen Georgetown. House of Sweden är resultatet efter en arkitekttävling som Statens fastighetsverk utlyste i juni 2002. Det vinnande bidraget valdes ut av juryn i januari 2003 och byggnadsarbetet påbörjades i augusti 2004.[8]. Ambassadpersonalen flyttade in i augusti 2006. Invigningen hölls den 23 oktober 2006 i närvaro av kungaparet[9].

Byggnaden är ritad av arkitekterna Gert Wingårdh och Tomas Hansen och Wingårdh tog emot Sveriges arkitekters Kasper Salin-pris 2007 för byggnaden. The Washington Post utsåg House of Sweden till "Venue of the year" 2008. Kostnaden för bygget uppgick till 482 miljoner kronor.[10] House of Sweden inrymmer bland annat ambassadbyggnad med ambassadkansli, 19 lägenheter och ett 700 m² stort Event Center med konferensdel och utställningsytor. Byggnaden är cirka 6 400 m² och förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV).[9] År 2009 skrev Sverige och Island ett 15 år långt kontrakt avseende kansli och en bostadslägenhet för Islands ambassad i House of Sweden.[11]

Beskickningschefer redigera

Namn Period Funktion
Johan Albert Kantzow 1812–1819 Ministerresident
Berndt Robert Gustaf Stackelberg 1819–1831 Chargé d’affaires
David Gustaf Anckarloo 1831–1833 Chargé d’affaires
Severin Lorich 1834–1837 Chargé d’affaires
Gustaf af Nordin 1838–1845 Chargé d’affaires
Adam Christopher Lövenskiöld 1845–1850 Chargé d’affaires
Georg Christian Sibbern 1850–1854 Chargé d’affaires
Georg Christian Sibbern 1854–1858 Ministerresident
Nils Erik Wilhelm af Wetterstedt 1858–1860 Ministerresident
Carl Edward Wilhelm Piper 1861–1864 Ministerresident
Nils Erik Wilhelm af Wetterstedt 1864–1870 Envoyé
Oluf Stenersen 1870–1875 Envoyé
Carl Lewenhaupt 1876–1884 Envoyé
Gustaf Lennart Reuterskiöld 1884–1888 Envoyé
Johan Anton Wolff Grip 1889–1906 Envoyé
Herman Lagercrantz 1907–1910 Envoyé
Albert Ehrensvärd 1910–1911 Envoyé
August Ekengren 1912–1920 Envoyé
Axel Wallenberg 1921–1925 Envoyé
Wollmar Boström 1925–1945 Envoyé
Herman Eriksson 1945–1947 Envoyé
Herman Eriksson 1947–1948 Ambassadör
Erik Boheman 1948–1958 Ambassadör
Gunnar Jarring 1958–1964 Ambassadör
Hubert de Besche 1964–1973 Ambassadör
Yngve Möller 1972–1972 Tillträdde aldrig[a]
Wilhelm Wachtmeister 1974–1989 Ambassadör
Anders Thunborg 1989–1993 Ambassadör
Henrik Liljegren 1993–1997 Ambassadör
Rolf Ekéus 1997–2000 Ambassadör
Jan Eliasson 2000–2005 Ambassadör
Gunnar Lund 2005–2007 Ambassadör
Jonas Hafström 2007–2013 Ambassadör
Björn Lyrvall 2013–2017 Ambassadör
Karin Olofsdotter 2017–2023 Ambassadör
Urban Ahlin 2023–idag Ambassadör

Se även redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ Yngve Möller utnämndes 1972 till svensk ambassadör i Washington men kunde aldrig tillträda p.g.a. avbrott i de svensk–amerikanska förbindelserna.[12]

Referenser redigera

  1. ^ ”Svenska konsulat”. Sveriges ambassad i Washington. Arkiverad från originalet den 7 september 2013. https://web.archive.org/web/20130907070937/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Washington/Kontakt/Ambassaden--konsulat/. Läst 29 juli 2013. 
  2. ^ ”Title: Map of Sweden - Description” (på engelska). World Digital Library. 25 januari 2012. http://www.wdl.org/en/item/1225/. Läst 29 juli 2013. 
  3. ^ ”Amerikas Förenta Stater (USA)”. Utrikesdepartementet. Arkiverad från originalet den 7 september 2014. https://web.archive.org/web/20140907125111/http://www.regeringen.se/sb/d/2579/a/13951. Läst 29 juli 2013. 
  4. ^ Sveriges statskalender. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1915. sid. 168. Libris 8261599. https://runeberg.org/statskal/1915/0168.html 
  5. ^ [a b] Sveriges statskalender. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1964. sid. 306. Libris 8261599. https://runeberg.org/statskal/1964/0306.html 
  6. ^ Sveriges statskalender. 1984. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1984. sid. 341. Libris 3682782. ISBN 91-38-90400-4. https://runeberg.org/statskal/1984/0343.html 
  7. ^ [a b] Mattsson, Britt-Marie (15 maj 2006). ”Svenskt nybygge granne med Watergate”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 1 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140201233252/http://www.gp.se/kulturnoje/1.130842-svenskt-nybygge-granne-med-watergate. Läst 29 juli 2013. 
  8. ^ ”House of Sweden – en ny svensk arena i USA”. Sveriges ambassad i Washington. Arkiverad från originalet den 18 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120718072049/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Washington/Om-oss/House-of-Sweden/. Läst 17 juli 2012. 
  9. ^ [a b] ”House of Sweden, Washington D.C.”. Statens fastighetsverk. http://www.sfv.se/sv/fastigheter/utrikes/nordosydamerika/washington-dc-house-of-sweden/. Läst 29 juli 2013. 
  10. ^ ”Full aktivitet i House of Sweden”. Utrikesdepartementet. Arkiverad från originalet den 25 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150525145844/http://www.regeringen.se/sb/d/2579/a/64064. Läst 17 juli 2012. 
  11. ^ ”SFV välkomnar Island till House of Sweden”. Statens fastighetsverk. 10 september 2009. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418104135/http://www.sfv.se/cms/sfv/aktuellt/press/press_2009/sfv_valkomnar_island_till_house_of_sweden.html. Läst 17 juli 2012. 
  12. ^ Janzon, Beatrice; Sjöström, Sten (14 maj 2007). ”Reinfeldts inbjudan en tidig invit”. Dagens eko. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=1366917. Läst 19 september 2012. 

Externa länkar redigera