Mäster Amund (ibland kallad Anund) var en kyrkomålare som var verksam i slutet av 1400-talet. Verksamhetsområdet var trakterna kring Vättern och Vänern. Hans främsta till modern tid bevarade verk var målningarna i Södra Rådas långhus. Dessa målningar var unika då de förutom årtalet 1494 också var signerade av konstnären. Kyrkan totalförstördes vid ett pyromandåd 2001. Statens historiska museum (SHM) och andra lyckades dokumentera målningarna innan branden.

Södra Råda kyrka. Interiör av långhuset mot koret i öster.
Skåp och väggmålning i Hammarö kyrka, Värmland.[1]

Biografi redigera

Amunds levnadsdata är helt okända och vi känner honom endast som kyrkomålare, där hans produktion är omfattande. Hans verk hör hemma i 1400-talets Götaland med en tydlig traditionsbundenhet och skiljer sig därmed från den samtida i svealandskapen. Han bygger på traditionen från den birgittinska målarskolan i Vadstena som blivit norm för måleriet i vätterlandskapen. Måleriet odlades av utbildade yrkesmän i Vadstena kloster där Risingemästaren och Nils Håkansson vid 1400-talets mitt intog en ledande ställning. Från Risingemästaren övertar Anund tekniken med ornamentinramade medaljonger.

Åke Nisbeth har i Personhistorisk tidskrift genom sina ingående forskningar konstaterat att Amund var född eller i varje fall uppvuxen i Skänninge.

Konstnärskap redigera

 
Fabeldjur, Södra Råda.

Amunds konstnärskap och särprägel utgår från en folklig bakgrund. Han utgör en länk mellan allmogemåleriet och det mer avancerade medeltidsmåleriet. Bortsett från en del enskildheter har hans målningar en stor dekorativ verkan. Hans ornamentala fantasi är mycket framträdande; han leker gärna med djurgestalter och blandar in gycklarmässiga figurer som bärare av medaljonger innehållande bibliska scener. Han åskådliggör gärna trosbekännelsen i bild, liknelser och helgonlegender.

Verk redigera

Mäster Amund och/eller hans skola tillskrivs många kalkmålningar i Småland, Västergötland och Östergötland. Trots svårigheter att identifiera konstnärer bakom senmedeltida målningar har man på konsthistorisk väg kommit till slutsatsen att han personligen stått bakom målningarna i Gökhems kyrka (Västergötland), Asks kyrka och Appuna kyrka (båda i Östergötland). Amund och Amunds grupp tillskrivs också fragmenten i Västra Gerums kyrka, samt de försvunna målningarna i Visnum och Fivelstad.

Verk tillskrivna Amund och hans skola

Tveksam attribution

Försvunna verk

Gallerier över Mäster Amunds verk redigera

Målningarna i Södra Råda kyrka redigera

Gökhems kyrka redigera

Målningarna i Gökhems valv har aldrig varit överkalkade och är därför i ovanligt bra skick. De restuscherades dock 1913 och 1928. Väggarnas målningar har varit överkalkade och tagits fram senare. De är mycket blekta och i dåligt skick.

Hammarö kyrka, Värmland redigera

Marbäcks kyrka, Småland redigera

Säby Kyrka, Småland redigera

På första bilden har Maria från Magdala ett krus med parfym och Sankta Ursula har en pil. Det ser ut som en orm eller något som kommer upp ur en knappt synlig kalk (giftbägare) hos Johannes, då är det aposteln.[2] Sankta Katarina av Vadstena (1332 - 1381) var Heliga Birgittas dotter. SHM anger Amunds grupp som upphov till dessa målningar.

Ask kyrka, Östergötland redigera

Kaga kyrka, Östergötland redigera

Kalkmålningarna i Kaga är utförda av en oidentifierad upphovsman, men någon i kretsen kring Amund och Risingemästaren enligt SHM.[1] Sankta Katarina av Alexandria är skyddshelgon för bl.a. flickor, sjuksköterskor, filosofer och bibliotekarier, samt Filosofiska fakulteten i Paris. Mycket populär bland kvinnliga studenter. Det blev kontrovers när hon uteslöts av Påven på 1960-talet, så nu får hon vara med igen.[3] (Det finns även kalkmålningar från 1200-talet i Kaga)

Övriga kyrkor redigera

Se även redigera

Södra Råda gamla kyrka (rekonstruktion)

Götene kyrka

Källor redigera

  • En bok om Södra Råda gamla kyrka. Värmlands museum 1963. Uppsala 1963.
  • Söderberg, Bengt G. Svenska kyrkomålningar från medeltiden. Stockholm, 1951.
  • Svenskt konstnärslexikon, band I, sid. 57, Allhems förlag, Malmö 1952
  • Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus.
  • Nisbeth Åke. Målaren Amund, borgmästare i Skänninge. Personhistorisk tidskrift 2004:2.
  • Lodwick, Marcus. Konstguiden, myter och symboler. Alfabeta 2002.

Noter redigera

  1. ^ [a b] ”Medeltidens bildvärld”. Statens historiska museum. https://medeltidbild.historiska.se/medeltidbild/visa/foremal.asp?objektid=920917M1. Läst 7 oktober 2023. 
  2. ^ Lodwick, Marcus (2002). Konstguiden, myter och symboler. sid. 168 
  3. ^ ”Liturgireformen, kalenderreformen och osynliggörandet av de heliga kvinnorna”. Stiftelsen Katolsk Kyrkotidning / Stockholms katolska stift. 7 april 2021. https://www.katolsktmagasin.se/2021/04/27/liturgireformen-kalenderreformen-och-osynliggorandet-av-de-heliga-kvinnorna/. Läst 7 oktober 2023. 

Externa länkar redigera

Medeltidens bildvärld (statens historiska museum)[1]

Vidare läsning redigera