Suntaks gamla kyrka

kyrkobyggnad som sedan 2002 tillhör Valstads församling

Suntaks gamla kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 2002 tillhör Valstads församling (tidigare Suntaks församling) i Skara stift. Kyrkan ligger i Tidaholms kommun.[1] Den är statligt byggnadsminne sedan 14 februari 2019.[2]

Suntaks gamla kyrka
Kyrka
Suntaks gamla kyrka
Suntaks gamla kyrka
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Skara stift
Församling Valstads församling
Koordinater 58°7′43.68″N 13°52′7.32″Ö / 58.1288000°N 13.8687000°Ö / 58.1288000; 13.8687000
Invigd 1100-talet
Suntaks gamla kyrka 1516 interior.jpg
Plafond av Anders Wetterlind, 1769.

Kyrkan ligger i en jordbruksbygd genomskuren av åsryggar, på vilka finns flera fornlämningar. Kyrkan är del av en samlad bymiljö med rester av bebyggelse från tiden innan 1800-talets skifte och en då uppkommen herrgård. Den nya Suntaks kyrka och en gammal skola ligger i motsatt ände av byn. Från tiden med järnvägshållplats finns en stationsbyggnad.[3]

KyrkobyggnadenRedigera

Suntaks gamla kyrka är en av Sveriges bäst bevarade romanska kyrkor[4] och har en exteriör, som är typisk för medeltida kyrkor – ett rektangulärt långhus och ett smalare och längre kor mot öster och vid korgaveln en rundad absid.

Byggnaden uppfördes omkring mitten av 1100-talet av putsad sandsten och kalksten i relativt jämna och tjocka skift. Byggmaterialet är finhugget i stort format och vilar på en dubbel skråkantad sockel.[5]

Den breda och korta planbildningen tyder på sydlig påverkan, medan den trånga triumfbågen och det kraftiga takfallet talar för engelsk influens. På långhusets södra sida är portalen med två språng av sandsten och odekorerat tympanonfält. På nordmurens yttersida finns spår efter en numera igenmurad portal. Triumfbågen är efter engelsk förebild mycket trång. Den är smalast i nedre del, cirka 1,5 meter, och som bredast 2,3 meter. Takstolen är av en inhemsk, kryssad typ. I det inre har den ursprungligen varit öppen, vilket visas av dem ovan taket medeltida väggmålningarna. De äldsta väggmålningarna kan dateras till 1400-talets slut.[6]

Sakristian på korets nordsida tillkom troligen på 1600-talet och vapenhuset på 1700-talet framför sydportalen. Under 1700-talet tog man upp större fönster i kyrkan.

Under 1800-talets slut planerades en utbyggnad av kyrkan. Planerna skrinlades och man byggde istället en ny kyrka, Suntaks kyrka, som invigdes 1902. Den gamla kyrkan ingick i byggmästarens entreprenad såsom lön, men räddades. Därefter har den genomgått flera mindre restaureringar.

Restaurering både in- och utvändigt av kyrkanRedigera

År 1948 tog Vitterhetsakademin, senare Riksantikvarieämbetet och Statens fastighetsverk, över Suntaks gamla kyrka. Kyrkan restaurerades på nytt. En grundförstärkning gjordes och de medeltida målningarna togs fram. Vissa av 1700-talsmålningarna målades över eller togs bort, medan andra lämnades kvar.

På 1960-talet renoverades kyrkan utvändigt. Förutom att skador i västgaveln åtgärdades, byttes takteglet ut mot träspån. En omputsning av kyrkan har flera gånger diskuterats. Man istället valt att bevara kyrkan som den är – med spår från de nästan åtta sekler under vilka den har använts.[7]

InventarierRedigera

Dopfunten från 1100-talet, altartavlan från 1600-talet och predikstolen från 1700-talet är alla flyttade till Suntaks nya kyrka.

Kyrkans märkligaste föremål är ett träsäte med utskuret varghuvud.[8] Den är försedd med en inskrift Ave Maria i runor på ryggens överstycke. Denna ovanliga stol dateras senast till 1100-talet och torde haft sin plats i kyrkans kor, men förvaras numera i Västergötlands museum i Skara.[9]

En liljesten från 1200-talet ligger vid kyrkans ingång och graven efter ryttmästare Erik Hård af Segerstad[10] tillsammans med fyra familjemedlemmar finns under kyrkans golv. Plafonden är ett arbete utfört av klockaren i Acklinga, Anders Wetterlind, 1769.

Tidigare fanns en klockstapel på kyrkogården. Dock revs denna 1918 och kyrkklockorna fördes över till den nya kyrkan. Lillklockan härrör från 1200-talet och storklockan är gjuten år 1756.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  2. ^ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  3. ^ Motivering, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  4. ^ ”Suntaks gamla kyrka”. Statens Fastighetsverk. https://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/vastra-gotalands-lan-o/suntaks_gamla_kyrka/. Läst 22 juli 2019. 
  5. ^ Folke Högberg: Medeltida absidkyrkor i Norden, tryckt i Västergötlands fornminnesförenings tidskrift, del 7, häfte 5, 1965, sid 142.
  6. ^ Leif H. Nilsson: Suntaks gamla kyrka, Svenska fornminnesplatser Nr 43.
  7. ^ Suntaks gamla kyrka, Lansstyrelsen.se.
  8. ^ Sevärdheter i Västergötland, Skaraborgs län, 1981, sid 176-177.
  9. ^ Fischer, Ernst: Västergötlands kyrkliga konst under medeltiden, 1920, sid 8, och fig. 2.
  10. ^ Erik Hård af Segerstad (1622-1668), tabell 129. Adelsvapen-Wiki.

WebbkällorRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Västgötakyrkor : 400 år av restaurering / red: Fredric Bedoire & Anders Friberg. Stockholm: Restaureringskonst, Konsthögskolans arkitekturskola. 2004. sid. 270-289. Libris 9751971. ISBN 91-7203-682-6 

Externa länkarRedigera