Ludwig Boltzmann

österrikisk kemist och fysiker

Ludwig Eduard Boltzmann, född 20 februari 1844 i Wien, död 5 september 1906 i Duino nära Trieste i Italien (självmord), var en österrikisk fysiker och filosof.

Ludwig Boltzmann
FöddLudwig Eduard Boltzmann
20 februari 1844[1][2][3]
Wien[4][5]
Död5 september 1906[1][6][7] (62 år)
Duino-Aurisina[5]
BegravdZentralfriedhof Wien
Medborgare iÖsterrike-Ungern
Utbildad vidWiens universitet
SysselsättningFysiker, matematiker, filosof, universitetslärare, kemist, teoretisk fysiker
ArbetsgivareWiens universitet
Graz universitet
Leipzigs universitet
Münchens universitet (1890–1894)
Noterbara verkBoltzmanns konstant, Stefan–Boltzmanns lag, Stefan–Boltzmanns konstant, Boltzmannekvationen och Boltzmannfördelning
MakaHenriette Boltzmann
BarnHenriette Boltzmann (f. 1880)
Ida Boltzmann (f. 1884)
Utmärkelser
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1899)
Utländsk ledamot av Royal Society (1899)[8]
Hedersdoktor vid Oxfords universitet
Hedersdoktor vid universitetet i Oslo
Namnteckning
Redigera Wikidata
Boltzmanns grav

Boltzmanns livsverk var utvecklingen av termodynamiken. Därigenom grundande han jämte James Clerk Maxwell den statistiska mekaniken.

Biografi redigera

Boltzmann studerade vid gymnasiet i Linz och därefter (18631866) vid universitetet i Wien. Boltzmann åtnjöt där den berömde fysikern Jozef Stefans undervisning och var hans assistent, tills han 1869 erhöll en professur i matematisk fysik vid universitetet i Graz.

1873 återvände han som professor i matematik till Wien och erhöll 1876 en professur i fysik i Graz. 18891894 var han professor i teoretisk fysik i München och utnämndes 1894 till Stefans efterträdare i Wien, vars plats han återtog 1902 efter att under två år ha förestått professuren i teoretisk fysik vid Leipzigs universitet.

Från 1888 var Boltzmann ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och från 1895 ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala.

Boltzmann begick självmord genom hängning 1906 när han var på semester i Duino nära Trieste i Italien. Motivet till självmordet är oklart, men det kan ha haft samband med vetenskapsetablissemangets ovilja att erkänna hans teorier.

På hans gravsten i Wien finns inristad hans berömda formel S = k log W , med den dåtida notationen.

Vetenskaplig insats redigera

Boltzmann var under sin tid en av den teoretiska fysikens främsta företrädare inom den tyskspråkiga vetenskapliga sfären. Han gjorde bland annat mycket framstående arbeten inom den kinetiska gasteorin och utförde noggranna bestämningar av den så kallade specifika induktionskoefficienten hos olika material.

Hans formel för entropinS” är berömd:

 

där kB = 1,3806505(24) · 10−23 J K−1 är Boltzmanns konstant och P är antalet möjliga mikrotillstånd som ger samma termodynamiska tillstånd för ett system. Formeln är härledd under förutsättning att materien består av enskilda partiklar (atomer), vilket på den tiden ännu inte var självklart, och detta ådrog honom mycket kritik från äldre auktoriteter.

Av synnerligen stort värde var också hans teoretiska undersökningar angående strålningstrycket och Stefan–Boltzmanns lag för en svartkroppsstrålning vid olika temperaturer.

Källor redigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Boltzmann, Ludwig, 1904–1926.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, Ludwig Boltzmann, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Больцман Людвиг”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Ludwig Boltzmann.[källa från Wikidata]
  7. ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8, Ludwig Boltzmann.[källa från Wikidata]
  8. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 40, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera