Öppna huvudmenyn
Lucina Hagman.

Lucina Hagman, född 5 juni 1853 i Kelviå, Österbotten, död 6 september 1946 i Helsingfors, var en finländsk pedagog, skriftställare och kvinnosakskvinna.

När samskolan för pojkar och flickor introducerades vid slutet av 1800-talet var hon en av de centrala förkämparna. År 1899 grundade hon samskolan Uusi Yhteiskoulu (på svenska: Den nya samskolan) och var dess rektor till 1935.[1] När hennes skola blev för liten grundade hennes brorsdotter, Lisa Hagman, en egen separat skola i anslutning till fasterns, och med namnet Yksityisluokat (på svenska: Privatklasserna).[2]

Lucina Hagman genomgick Svenska fruntimmersskolan i Vasa och Jyväskylä folkskollärar- och lärarinneseminarium, blev föreståndare 1875 för en förberedande skola i Tavastehus och 1886 för den första finländska, till universitetet ledande samskolan i Helsingfors samt förestod sedan 1899 en ny, av henne öppnad sådan i samma stad.

Hagman publicerade smärre läseböcker för skolan samt uppfostringsskrifter, bland dem Kokemukseni yhteiskasvatuksesta (1897; "Min erfarenhet om samuppfostran"). Mycket ivrigt ägnade hon sig åt kvinnofrågan och pläderade i flera utgivna skrifter för höjandet av kvinnans ställning inom samhället. År 1892 deltog hon i stiftandet av kvinnosaksförbundet Unionen och var dess första ordförande. År 1907 stiftade hon en politisk kvinnoförening, Finska kvinnoförbundet. Hon invaldes i finska lantdagen 1907 som representant för det Ungfinska partiet och utsågs till ordförande i kulturutskottet, men föll 1908 igenom vid valet.

Lucina Hagman ligger begravd på Sandudds begravningsplats, gamla delen.[3]

KällorRedigera

LitteraturRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Kvinnornas Helsingfors, s. 39–40.
  2. ^ Kvinnornas Helsingfors, s. 40.
  3. ^ Kvinnornas Helsingfors, s. 54.

Externa länkarRedigera