Öppna huvudmenyn

Lasse Pöysti

finländsk skådespelare, regissör och manusförfattare

Lasse Erik Pöysti, född 24 januari 1927 i Sordavala,[1] Viborgs län (i nuvarande Ryssland), död 5 april 2019 i Helsingfors,[2] var en finländsk skådespelare, regissör och teaterchef.

Lasse Pöysti
Lasse Pöysti som Mumintrollet 1960.
Lasse Pöysti som Mumintrollet 1960.
FöddLasse Erik Pöysti
24 januari 1927
Sordavala, Viborgs län
Död5 april 2019 (92 år)
Helsingfors, Finland
Aktiva år1941–2012
MakaBirgitta Ulfsson
(1952–1984; skilda)
BarnTom Pöysti
Erik Pöysti
Betydande roller
Mumintrollet i Mumintrollet
Morfar i Dårfinkar & dönickar
IMDb SFDb

Innehåll

BiografiRedigera

Tidiga årRedigera

Lasse Pöysti inledde sin karriär i de tidiga tonåren i en filmserie om familjen Suominen som sonen Olli. Han avancerade snabbt till mer eller mindre huvudperson i serien som handlade om en Helsingforsfamilj i övre medelklass och deras öden, mycket tidstypiskt strax innan och under andra världskriget. Han blev student 1945 och fortsatte därefter med filmandet. Innan följande halvsekel hade inletts hade han hunnit medverka i ett drygt dussintal filmer.

I början av 1950-talet blev Pöysti engagerad på Lilla Teatern i Helsingfors, där han fick uppträda på svenska. Där träffade han också Birgitta Ulfsson, som blev hans hustru, och med henne fick han två söner, Tom och Erik Pöysti. Makarna skilde sig 1984.[1]

Hektiska tiderRedigera

 
Lasse Pöysti (till vänster) och Birgitta Ulfsson på president Urho Kekkonens självständighetsfest i Helsingfors år 1963.

Under femtiotalet fortsatte han filmandet och började också med regi. Allt som allt regisserade han 6–7 filmer, men fann det tydligen inte som sitt gebit, för den sista som han regisserade kom 1960. Samtidigt var han fortfarande fast engagerad på Lilla Teatern, som satte upp revyer nästan årligen, skrivna av teaterns "hovförfattare" Benedict Zilliacus, under signaturen Bez, utöver diverse mera och mindre allvarsam repertoar. Vid sidan av detta var han verksam också i det nya mediet television, där han hade ett eget program, Lasse Pöysti show med manus av Bez och den också i en mycket produktiv period varande Henrik Tikkanen. År 1959 satte Lilla Teatern upp Troll i kulisserna av Tove Jansson, där hon dramatiserade sina Mumintroll. Det kom att prägla Pöystis image för en lång tid framåt, men ledde också till att han blev bekant för den rikssvenska publiken, då han som Mumintrollet gästspelade i Stockholm.

År 1967 tog paret Pöysti över chef- och ägarskapet på Lilla Teatern och hade därmed händerna fulla fram till 1974, då Asko Sarkola tog över. Filmrollerna fortsatte ännu lika regelbundet liksom hans popularitet på bägge sidor om Östersjön. TV-engagemanget förgrenade sig bland annat till barnprogrammet Pikku kakkonen ("Lilla tvåan"), där han för en hel generation finländska barn har präglat deras godnattsaga. Utan någon som helst rekvisita fyllde han rutan med sin personlighet.

Pöysti blev chef för Kungliga Dramatiska teatern 1981 och fortsatte med det till 1985, då han fick sluta på grund av olämpligt uppförande.[källa behövs] Efter det började han trappa ned på takten. På 1980-talet separerade han från hustrun: de befann sig oftast på var sin sida om Östersjön, eftersom hon också hade flera uppdrag i Sverige.

Senare årRedigera

Efter fyllda 70 år filmade Pöysti ännu regelbundet, och fullföljde bland annat under 2006 en ambitiös programserie om Finlands president efter kriget, Juho Paasikivi. Under sin produktiva karriär medverkade han i över sextio filmer och dussintals TV-program.

Lasse Pöysti fick det finländska filmpriset Jussi sju gånger. Han tilldelades Pro Finlandia-medaljen 1969.[3]

Pöysti avled, vid 92 års ålder, i april 2019.

Filmografi i urvalRedigera

Teater (ej komplett)Redigera

BibliografiRedigera

Memoarer i tre delar:

Senare några samlingsverk med texter från ovanstående, samt några sammanställningar av texter från hans radio- och TV-program.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Vem är det 1993, sid. 900. Projekt Runeberg.
  2. ^ Skådespelaren Lasse Pöysti död. Huvudstadsbladet 5 april 2019. Läst 5 april 2019
  3. ^ ”Suomen Leijonan Pro Finlandia -mitalin saajat 1945–2015” (på finska). Ordenskansliet Ständerhuset. http://www.ritarikunnat.fi/index.php/fi/ritarikunnat/rekisterit/173-suomen-leijonan-pro-finlandia-mitalin-saajat-1945-2015. Läst 19 maj 2016. 
  4. ^ [a b] Mago (1988). Klä av, klä på... Tecknat och antecknat. Stockholm: Författarförlaget. Libris 7596353. ISBN 91-7054-572-3 

Externa länkarRedigera