Dirty Story

finländsk-svensk-västtysk dramafilm från 1984

Dirty Story är en finländsk-svensk-västtysk dramafilm från 1984, regisserad av Jörn Donner och baserad på hans roman Gabriels dag från 1982. I rollerna ses bland andra Erland Josephson, Charlotta Larsson och Nils Brandt.[3]

Dirty Story
Genredramafilm[1]
RegissörJörn Donner[1]
ProducentJörn Donner[1]
Peter Kropénin[1]
ManusförfattareJörn Donner[1]
Baserad påGabriels dag av Jörn Donner[1]
I större rollerErland Josephson
Charlotta Larsson
Nils Brandt
Agneta Ekmanner
Lilga Kovanko
Åke Lindman
KompositörPedro Hietanen[2]
FotografTony Forsberg[1]
KlippareOlli Ukkonen[1]
Teknisk information
ProduktionsbolagDonner Productions[1]
Golden Film[1]
Svenska Filminstitutet[1]
Trebitsch Produktion International[1]
DistributionFinnkino[1]
Premiär21 december 1984 (Finland)[1]
Speltid100 minuter[1]
LandFinland[1]
Sverige[1]
Västtyskland[1]
Språksvenska[1]
Budget2 444 422 FIM[1]
Mer information
IMDb SFDb Elonet
Yle Arenan
Redigera Wikidata

Handling redigera

Direktören för ett av Finlands största företag, Förenade Metall, hittar företagets styrelseordförande död på kontoret. En muthärva nystas upp.[3]

Rollista redigera

Om filmen redigera

Dirty Story innebar Jörn Donners comeback till det aktiva filmarbetet efter att ha varit VD för Svenska Filminstitutet. Filmen var Donners första sedan 1978 års Män kan inte våldtas. Dirty Story producerades av Donner och Peter Kropénin för Jörn Donner Productions Oy, Golden Film AB, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Trebitsch Produktion International GmbH.[3] Filmen spelades in mellan den 4 juni och 13 juli 1984[4] i Helsingfors, stadsdelen Hagalund i Esbo stad, Borgå och Villmanstrand, samtliga orter belägna i Finland. Fotograf var Tony Forsberg och klippare Olli Ukkonen (krediterad som Olof Oscar i Sverige). Musiken komponerades av Pedro Hietanen.[3]

Filmen premiärvisades den 21 december 1984 på biograferna Adlon och Nordia i Helsingfors. Den hade Sverigepremiär den 8 februari 1985 på biograferna Sandrew i Norrköping och Grand 2 i Stockholm.[3]

Mottagande redigera

Filmen mottog övervägande negativ kritik. Några recensenter upprördes över att skådespelare Josephsson och Larsson i filmen hade en sexuell relation, då Josephsson i verkligheten var Larssons far. Josephsson kommenterade detta med orden "Jag tänker inte på släktskapen när kameran går".[3]

Referenser redigera

Externa länkar redigera