Långnäbbad mås

fågelart i familjen måsfåglar
(Omdirigerad från Larus genei)

Långnäbbad mås[2] (Chroicocephalus genei) är en medelstor mås som förekommer i Medelhavsområdet och västra Asien, nära släkt med skrattmåsen.[3]

Långnäbbad mås
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
UnderordningLari
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteChroicocephalus
ArtLångnäbbad mås
C. genei
Vetenskapligt namn
§ Chroicocephalus genei
AuktorBreme, 1839
Synonymer
  • Larus genei
  • Smalnäbbad mås

Kännetecken redigera

Utseende redigera

Långnäbbad mås är något större än skrattmåsen, som den annars liknar. Den har dock inte någon svart hätta. Huvudet och den mörkröda näbben har ett långsträckt och spetsigt utseende, och fågeln ser även rätt långhalsad ut. Benen är, liksom näbben, mörkt röda och den långnäbbade måsens iris är gul till färgen. Adult fågel i sommardräkt har ett rosaaktigt bröst. Det tar två år för den att få adult dräkt.

 
Långnäbbade måsar i häckningstid i Sfax, Tunisien. Notera det svagt rosafärgade bröstet.
 

Läten redigera

Lätena påminner om skrattmåsens, men är djupare, hårdare och torrare, "krerr". I häckningskolonierna hörs också nasala och sträva läten.[4]

Utbredning redigera

Långnäbbad mås häckar på öar och kustlaguner runt Medelhavet och kring nordvästra Indiska oceanen, i exempelvis Pakistan. Arten är delvis en flyttfågel, som ofta övervintrar söderut i Nordafrika och Indien, medan vissa övervintrar i Västeuropa. En vilsekommen individ observerades i april 1976 vid Antigua i Karibien. I Sverige har arten observerats endast två gånger, dels 1992 vid FurildenGotland, dels 1994 i Övre Föret strax söder om Uppsala.[5]

 
Chroicocephalus genei

Släktestillhörighet redigera

Länge placerades merparten av måsarna och trutarna i släktet Larus. Genetiska studier[6][7] visar dock att arterna i Larus inte är varandras närmaste släktingar. Pons m.fl. (2005) föreslog att Larus bryts upp i ett antal mindre släkten, varvid långnäbbad mås placerades i Chroicocephalus. Brittiska British Ornithologists’s Union (BOU) följde efter 2007[8], amerikanska American Ornithologists' Union (AOU) i juli 2007 och Sveriges ornitologiska förening 2010.[9] Även de världsledande auktoriteterna Clements m.fl.[3] och International Ornithological Congress IOU[10] har implementerat rekommendationerna in sin taxonomi, dock ännu ej BirdLife International.[1]

Ekologi redigera

Långnäbbad mås häckar i kolonier, placerar sitt bo på marken och lägger upp till tre ägg. Liksom de flesta andra måsar lever den i flock på vintern. Det är inte en pelagisk art och den ses sällan på havet långt från kusten.

 
Unge som tigger mat från sin förälder på Kinburnhalvön, Mykolajiv oblast, Ukraina.

Status och hot redigera

Långnäbbad mås är även en av de fåglar för vilka Agreement on the Conservation of African-Eurasian Migratory Waterbirds (AEWA) gäller. Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med okänd utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 310 000 och 380 000 individer, varav det i Europa tros häcka 35 900–57 300 par.[1]

Namn redigera

Auktorn Brême hedrade den italienska naturforskaren Giuseppe Gené när han gav fågeln dess vetenskapliga artnamn Larus genei. Arten har tidigare kallats smalnäbbad mås på svenska.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] BirdLife International 2012 Larus genei Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 180. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Långnäbbad mås, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  6. ^ Crochet, P.-A., F. Bonhomme, and J.-D. LeBreton (2000), Molecular phylogeny and plumage evolution in gulls (Larini), J. Evol. Biol. 13, 47-57. Fulltext
  7. ^ Pons, J.-M., A. Hassanin, and P.-A. Crochet (2005), Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 686-699. PDF Arkiverad 9 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ G. Sangster, M. Collinson, A. Knox, D. Parker & L. Svensson (2007) Taxonomic recomendations for British birds: Fourth report. Ibis, nr.149, sid:853-857, september 2007
  9. ^ Jirle, E., Svensson, L., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2010). ”Förändringar i listan över Holarktis fåglar: Rapport nr 3 från SOF:s taxonomikommitté”. Vår fågelvärld 69 (6): sid. 40-48. ISSN 0042-2649. 
  10. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.1.

Externa länkar redigera