Lars Onsager

norsk fysiker, ingenjör och professor

Lars Onsager, född 27 november 1903 i Kristiania (numera Oslo), död 5 oktober 1976 i Coral Gables, Florida, var en norsk-amerikansk kemiingenjör. 1968 erhöll han Nobelpriset i kemi för forskning kring termodynamik för irreversibla processer.

Lars Onsager Nobelpristagare i kemi 1968
Onsager 1968.jpg
Född27 november 1903[1][2][3]
Christiania
Död5 oktober 1976[4][5][6] (72 år)
Coral Gables, FloridaUSA[7][8]
BegravdGrove Street Cemetery
MedborgarskapNorge[9], USA och Konungariket Nederländerna[10]
Utbildad vidYale University och Norges tekniske høgskole Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFysiker[11][12][13], kemist[9], teoretisk fysiker, professor, ingenjör, universitetslärare[10]
ArbetsgivareUniversitetet i Leiden
University of California, San Diego
ETH Zürich (1926–1928)
Johns Hopkins University (1928–)
Brown University (–1933)
Yale University (1933–)
Universitetet i Leiden (1969–)[10]
BarnErling Onsager
UtmärkelserRumfordmedaljen (1953)
Rumford-priset (1953)
Hedersdoktor (1954)
Lorentzmedaljen (1958)
Willard Gibbs-priset (1962)
Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1964)
Nobelpriset i kemi (1968)[14][15]
National Medal of Science (1968)
Wilbur Cross-medaljen (1972)
Medlem av American Physical Society
NamnteckningLars Onsager signature.png
Redigera Wikidata

Onsager invaldes 1957 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han tilldelades Lorentzmedaljen 1958.

ReferenserRedigera

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Lars-Onsagertopic/Britannica-Online, omnämnd som: Lars Onsager, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6xh076z, omnämnd som: Lars Onsager, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Find A Grave, Find A Grave-ID: 4365, omnämnd som: Lars Onsager, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Lars Onsager: November 27, 1903–October 5, 1976, vol. 78, 1-2, Journal of Statistical Physics, januari 1995, s. 605-640, doi: 10.1007/BF02183371, läs online, (Källa från Wikidata)
  5. ^ History of the Lenz-Ising Model 1920?1950: From Ferromagnetic to Cooperative Phenomena, vol. 59, 3, Archive for History of Exact Sciences, 8 oktober 2004, s. 267-318, doi: 10.1007/S00407-004-0088-3, läs online, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Encyclopædia Britannica, omnämnd som: Lars Onsager, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Lars-Onsagertopic/Britannica-Online, läs online, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  7. ^ läs online, Springer, (Källa från Wikidata)
  8. ^ läs online, Springer, (Källa från Wikidata)
  9. ^ [a b] Famous Norwegians, WorldAtlas (på engelska), läs online och läs online, (Källa från Wikidata)
  10. ^ [a b c] Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren-ID: 1843, läst: 19 juni 2019, (Källa från Wikidata)
  11. ^ Onsager Reaction Field Theory of the Heisenberg Model, vol. 30, 5, Europhysics Letters, 10 maj 1995, s. 307-312, doi: 10.1209/0295-5075/30/5/010, läs online, (Källa från Wikidata)
  12. ^ Open Source Science? (på engelska), 22 augusti 2008, läs online, (Källa från Wikidata)
  13. ^ läs online, www.science.org.au, (Källa från Wikidata)
  14. ^ läs online, Nobelprize.org, (Källa från Wikidata)
  15. ^ läs online, Nobelprize.org, (Källa från Wikidata)

Externa länkarRedigera