Öppna huvudmenyn

Peter Debye

nederländsk fysiker och kemist

Peter Joseph William Debye, född Petrus Josephus Wilhelmus Debije 24 mars 1884 i Maastricht, död 2 november 1966 i Ithaca, New York, var en nederländsk-amerikansk fysiker och fysikalisk kemist.

Peter Debye Nobelpristagare i kemi 1936
Debye100.jpg
FöddPetrus Josephus Wilhelmus Debije[1]
1884[2][3][4]
Maastricht[5][6][7]Nederländerna
Död2 november 1966[2][8][9] (82 år)
Ithaca[10][8][6]USA
NationalitetKonungariket Nederländerna[1] och Amerikan[11][12][13]
Utbildad vidRWTH Aachen och Münchens universitet Blue pencil.svg
SysselsättningProfessor, forskare[14][15], ingenjör, kristallograf, teoretisk fysiker, kemist[16][17][18], fysiker, universitetslärare[1]
ArbetsgivareKejser-Wilhelm-Institut for fysik
Münchens universitet (1906–)
ETH Zürich (1911–)
Universitetet i Utrecht (1912–1914)[1]
Göttingens universitet (1914–)
Zürichs universitet (1920–)
Leipzigs universitet (1927–)
Humboldt-Universität zu Berlin (1934–)
Cornell University (1940–)
UtmärkelserFaraday Lectureship Prize (1933)
Nobelpriset i kemi (1936)[19][20]
Max Planck-medaljen (1950)
Willard Gibbs-priset (1949)
Franklinmedaljen (1937)
Rumfordmedaljen (1930)
Priestleymedaljen (1963)[21]
Lorentzmedaljen (1935)
National Medal of Science (1965)
Mendel-medaljen (1940)
Leopold II:s orden (1956)[22]
Nederländska Lejonorden
Medlem av American Physical Society
Guthrie Lecture (1930)
Utländsk ledamot av Royal Society
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Efter studier för Arnold Sommerfeld i Aachen och München blev Debye år 1911 professor vid universitetet i Zürich, 1912 i Utrecht, 1914 i Göttingen, 1921 vid Tekniska högskolan i Zürich och från 1927 i Leipzig innan han 1934 blev professor ivid Berlins universitet och 1935 direktör för Kaiser Wilhelm-institutet i Berlin. År 1939 emigrerade han till USA och erhöll 1948 en professur i kemi vid Cornell University (Ithaca) där han verkade ända till sin död. [23] Han blev amerikansk medborgare 1946.

Debye har utfört flera betydelsefulla arbeten av såväl teoretisk som experimentell natur rörande ljusets böjning, strålningslagarna, vätskornas elektrolytiska ledningsförmåga, teorier för Comptoneffekten och molekylära dipoler. Av epokgörande betydelse för teorin för speciell värme är ett av Debye 1912 publicerat arbete, grundat på kvantteoretiska betraktelser, vilket bland annat innehåller den berömda så kallade T3-lagen, enligt vilken den specifika värmen för en enatomig fast kropp vid mycket låga temperaturer är proportionell mot kuben på den absoluta temperaturen.

Tillsammans med Paul Scherrer har Debye utarbetat en metod för undersökning av kristallstruktur genom studium av röntgenljusets interferens.[24]

Hans undersökningar av polära föreningars dipolmoment över röntgen- och elektronstrålars avböjning i gaser och vätskor ledde till metoder att bestämma atomers läge och inbördes avstånd i en molekyl. Detta innebar helt nya möjligheter att erhålla fördjupade kunskaper om molekylers byggnad och för dessa arbeten erhöll han år 1936 Nobelpriset i kemi.[23] Året före hade han tilldelats Lorentzmedaljen.

Han har givit sitt namn åt Debye-krafterna, som är en form av van der Waals-krafter mellan inducerade och permanenta dipoler.

Debyes forskning under senare delen av hans liv var inriktad på att utarbeta metoder för att bestämma molekylvikt och geometriska dimensioner hos jättemolekyler av polymertyp. [23]

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae, Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae ID: 460, läst: 5 februari 2019
  2. ^ [a b] data.bnf.fr : open data platform, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  3. ^ Petrus Josephus Wilhelmus Debije, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal number: 78472700
  4. ^ SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w6ms3tzz, omnämnd som: Peter Debye, läst: 9 oktober 2017
  5. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0
  6. ^ [a b c d] läs online,
  7. ^ [a b] läs online,
  8. ^ [a b c] läs online,
  9. ^ läs online,
  10. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0
  11. ^ läs online,
  12. ^ läs online,
  13. ^ läs online,
  14. ^ läs online,
  15. ^ läs online,
  16. ^ läs online,
  17. ^ läs online,
  18. ^ läs online,
  19. ^ läs online,
  20. ^ läs online,
  21. ^ läs online,
  22. ^ Nobelprize.org, läst: 24 mars 2018
  23. ^ [a b c] Bra Böckers lexikon, 1974
  24. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

Externa länkarRedigera