Lapis lazuli är en bergart som ursprungligen användes för att tillverka färgpigmentet ultramarin. Den innehåller mineralet lasurit och haüyn m.fl. Numera används den mest som en halvädelsten till smycken.

Lapis lazuli
Polerat exemplar av lapis lazuli.
KategoriMineral
Kemisk formelBlandning av mineraler
FärgBlå med fläckar av kalcit och pyrit
FörekomstsättKompakt, massiv
KristallstrukturInget, lasurit förekommer som dodekaeder
SpaltningIngen
BrottOjämnt – conchoidalt
Hårdhet (Mohs)5–5,5
GlansGlåmig
TransparensOgenomskinlig
StreckfärgLjusblå
Specifik vikt2,7–2,9
ÖvrigtVariation i sammansättningen orsakar stor variation i ovanstående värden

Egenskaper

redigera

Bergarten består huvudsakligen av svavelhaltiga silikat av aluminium, natrium, kalcium med mera. Det är ogenomskinligt, nästan tätt, med azurblå färg, ibland något grönaktigt. Brottet är matt men kan poleras.

Bergarten är egentligen en blandning av flera delvis ofärgade mineral och anses ha bildats genom omvandling av kristallinsk kalksten. Genom behandling med saltsyra förlorar den färgen och sönderdelas.

Förekomst

redigera

Lapis lazuli påträffas invuxet som större eller mindre partier i kalksten som hör till de kristallinska skiffrarna, huvudsakligen i Badakhshan vid Amu Darjas övre lopp i Afghanistan, vid den västliga änden av Bajkalsjön i Sibirien och i Chile[1][2][3]

Lapis är även en äldre benämning på silvernitrat.

Se även

redigera

Källor

redigera

Meyers varulexikon, Forum, 1952.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Lapis_lazuli, 28 januari 2012.

Externa länkar

redigera