Silvernitrat

kemisk förening

Silvernitrat (latin: argentum nitricum, kemisk formel AgNO3, molmassa 169,9 g/mol), även kallad lapis från dess äldre latinska benämning lapis infernalis, är salpetersyrans silversalt, eller silvrets nitrat.

Silvernitrat
StrukturformelKristaller av silvernitrat
Systematiskt namnSilvernitrat
Övriga namnLapis
Kemisk formelAgNO3
Molmassa169,87 g/mol
UtseendeVita kristaller
CAS-nummer7761-88-8
SMILES[O-][N+](=O)[O-].[Ag+]
Egenskaper
Densitet4,35 g/cm³
Löslighet (vatten)2,16 kg/liter (20 °C)
Smältpunkt212 °C
Kokpunkt444 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
05 – Frätande
Frätande
09 – Miljöfarlig
Miljöfarlig
NFPA 704

NFPA 704.svg

0
2
2
OX
LD501173 mg/kg (oralt)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

FramställningRedigera

[1]

Silvernitrat tillverkas genom lösning av rent metalliskt silver i salpetersyra, indunstning till torrhet och upphettning av indunstningsresterna till smältning för att avlägsna spår av fri salpetersyra. När man löser resten i vatten och indunstar till kristallation, erhålls saltet som färglösa, genomskinliga, tavelformade eller bladiga kristaller.

Vid fabriksmässig tillverkning används ofta kopparhaltigt silver. Då löser man den smälta massan i vatten och tillsätter under någon tid ren silveroxid, varvid kopparn utfälls som olöslig oxid, som därefter filtreras bort.

AnvändningRedigera

Silvernitrat har använts flitigt inom fotografin för att tillverka fotografisk film. Det används även för etsning av blodkärl för att förhindra blödning. Silvernitrat är inte ljuskänsligt i sig, utan används istället för att tillverka ljuskänsliga silverhalider direkt i filmens emulsion.

Eftersom silvernitrat är vattenlösligt men varken silverklorid eller någon annan silverhalid är det, kan man analysera förekomsten av halidjoner i en vattenlösning genom att droppa silvernitratlösning i den; finns det fluorid-, klorid-, bromid- eller jodidjoner närvarande bildas en svårlöslig silverhalidfällning. Det bildas också en mörk eller grå finkornig fällning av metalliskt silver om lösningen innehåller reducerande ämnen såsom askorbinsyra (C-vitamin).

Den tyske läkaren Carl Siegmund Franz Credé införde 1881 metoden att droppa en lösning av silvernitrat (inledningsvis 2 %, senare användes huvudsakligen en 1 % lösning) i ögonen på nyfödda spädbarn för att förhindra blindhet hos dem som smittats med gonokocker vid födelsen. Behandlingen kallas ofta Credés profylax.

KällorRedigera

  1. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.