Karelens lagsaga blev sannolikt år 1578 en egen lagsaga. Ännu i början av 1600-talet kunde man tala om endast två lagsagor i Finland. Beslutet om att avskilja de östra delarna av Söderfinne lagsaga, Karelen, till en egen lagsaga motiverades med att allmogen på det sättet skulle bättre och bekvämare skipas lag och rätt och att domarens arbete skulle underlättas. Till lagsagan kom Kexholms län år 1617 efter freden i Stolbova. Formellt inrättades lagsagan i 1634 års regeringsform. Efter Vasa hovrätts tillkomst 1776 och omorganisationen av de finska lagsagorna minskades Karelens lagsaga till sin sydvästra del. För fortsättningen se Finska lagsagor 1776–1868.

Lagmän i Karelens lagsaga redigera

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

Källor redigera

  • Blomstedt, Y: Laamannin- ja kihlakunnantuomarinvirkojen läänittäminen ja hoito Suomessa 1500- ja 1600-luvuilla (1523–1680) (Förläningen och skötseln av Finlands lagmans- och häradsrätter på 1500- och 1600-talet (1523–1580)), Suomen historiallinen seura 1958, s. 30-31, 33-34, Helsinki
  • Holmberg, H: Suomen laamannikunnat ja laamannit (Finlands lagmansdömen och lagmän), Turun historiallinen arkisto 1963, s. 88–149
  • Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid X: Lagman, A-B Örnförlaget 1965, s. 151–152, Helsingfors
  • Anthoni, E: Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel, Svenska Litteratursällskapet i Finland 1970, s. 142, Helsingfors