Öppna huvudmenyn
Kvarndammen från 1800-talet med måtten 3,5 meter x ca 3 meter, i Lackarebäck.

Lackarebäck är en stadsdel i nordvästra delen av kommundelen Östra Mölndal (motsvarande Stensjöns distrikt).

Lackarebäcks gård omnämns redan på 1300-talet och är namngiven efter bäcken, som rinner genom området. Lackarebäcks industriområde började anläggas på 1940-talet. I Lackarebäck ligger Lackarebäckshemmet och Stensjökyrkan.

HistoriaRedigera

Första gången Lackarebäcks gård omnämns är år 1396, då den tillhörde kyrkogodset Biskopsbo. Enligt en karta från år 1725–1726 låg gården norr om bäcken.[1]

Hemmanen Lackarebäck och Enerbacken ägdes i början av 1800-talet av grosshandlaren N F Wahlberg, far till botanisten Peter Fredrik Wahlberg och naturforskaren Johan August Wahlberg. Den senare föddes år 1810 på Lackarebäcks gård.[2]

Under åren 1864 till 1891 ägdes Lackarebäck av konsuln Eduard Boye.[2] Gårdens huvudbyggnad, i två våningar och byggd av trä, brann ner år 1895. Den låg väster om den kvarvarande flygelbyggnaden. Ladugården, som uppfördes av konsuln Emil Boye, brann ner år 1950. I närheten av gården låg flera olika byggnader, vilka alla numera är borta, liksom de tre torpställen som hörde till gården.[3]

VerksamheterRedigera

I bäcken anlades en kvarndamm med tillhörande kvarn. År 1769 såldes vatten från Lackarebäck och fram till omkring år 1860 fanns ett brännvinsbränneri – Lackarebäcks fina.[4] Lackarebäcks gårds trädgård var omfattande, men då Eduard Boye själv tog över den fick trädgårdsmästaren J A Wolff överta ett område inom nuvarande Lackarebäcks industriområde. Uppe vid Norra Långevattnet bröts kvarnstenar och i Lackarebäcksmossen (Mölndals mosse) togs upp torv.[5]

Lackarebäcks industriområdeRedigera

År 1938 byggde Göteborgs Takpappfabrik en fabrik i Lackarebäck, år 1943 stod Atög Chokladfabrik AB:s nya fabrik klar och år 1946 började Mölndals Elverk bygga en anläggning i området. Under åren 1945 och 1947 förvärvade Mölndals stad mark där. Längs Ågatan tillkom under åren 1946–1948 fabriker, bland annat Aktiebolaget Berol-Produkter.[6]

Örgryteverken byggde en ny fabrik i Lackarebäck år 1952, men denna togs över av Telefon AB L M Ericsson 1956. Ericsson byggde senare ut och Ericsson Microwave Systems kom att under 1990-talet dominera området med cirka 2 300 anställda. Kapp-Ahl och Sven Gulin AB hade sina centrallager och huvudkontor vid Flöjelbergsgatan.[7]

LackarebäckshemmetRedigera

År 1895 hade Fässbergs socken uppfört ett ålderdomshem på Kärra Hökegård, vilket befanns vara omodernt på 1940-talet. Ett nytt ålderdomshem började projekteras år 1945 och 1949 anhöll fattigvårdsstyrelsen hos stadsfullmäktige om att få bygga ett ålderdomshem med 110 platser i Lackarebäck. Inflyttning i Lackarebäckshemmet skedde i november 1951 och invigning hölls den 26 april 1952.[8]

År 1966 beslöts om en tillbyggnad om 49 enkelrum och inflyttning skedde den 2 januari 1969. År 1980 anslogs medel för en ombyggnad av den äldsta delen, vilken blev klar 1985. Delen från 1969 byggdes om 1996.[9]

VattenverkenRedigera

En vattenreservoar för Mölndal anlades år 1920 vid Norra Långevattnet. År 1962 beslöt stadsfullmäktige i Göteborg att bygga ett vattenverk i Lackarebäck. Vatten pumpades från Göta älv till Delsjön. Bygget av Lackarebäcksverket inleddes 1965 och det invigdes den 10 oktober 1968 och står för omkring 50 % av Göteborgs vattenförsörjning.[10]Vattenverket har därefter byggts om och till vid flera tillfällen. I början av 1990-talet genomfördes en större ombyggnad, då bland annat en ny pumpanläggning för att pumpa vatten från Rådasjön byggdes. Ombyggnaden av verket var klar i april 1995. Verket benämns Mölndals Vattenverk.[11]

Lackarebäck i litteraturenRedigera

Författarinnan Wilma Lindhé var gift med kapten Josef Lindhé, som var förvaltare på Lackarebäcks gård och kontrollant av sprittillverkningen Göteborgs Jästfabrik. Wilma Lindhé har skildrat hemmet i Lackarebäck i sina memoarer.[2]

EtymologiRedigera

Namnet skrevs Lakkarebek 1397 och var då namnet på den gård där bäcken med samma namn rann förbi. Lagklarebäck heter en herrgård med ägor över bäcken under 1800-talet. Betydelsen av namnet Lackarebäck är omtvistad, en teori föreslår att förleden skulle vara verbet lacka i betydelsen rinna, flyta droppvis, sippra eller löpa (smått), traska, lunka.[12]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Gahrn (1996), s. 3
  2. ^ [a b c] Gahrn (1996), s. 5
  3. ^ Gahrn (1996), s. 3-4
  4. ^ Gahrn (1996), s. 6
  5. ^ Gahrn (1996), s. 8
  6. ^ Jenemalm (1996), s. 21
  7. ^ Jenemalm (1996), s. 23
  8. ^ Olsson (1996), s. 24-25
  9. ^ Olsson (1996), s. 26-27
  10. ^ Olsson (1996), s. 20
  11. ^ Olsson (1996), s. 18-19
  12. ^ Göteborg, red. Jan Jonasson, STF-landskapsserie, Esselte, Nacka 1978 ISSN 0347-6081 s.309

KällorRedigera

  • Lars Gahrn (1996). ”Lackarebäck och Enerbacken – från lantgårdar till stadsdelar”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1996. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 2-17. Libris 423764 
  • Leif Jenemalm (1996). ”Lackarebäcks industriområde”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1996. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 21-23. Libris 423764 
  • Sven Olof Olsson (1996). ”Vattenverken i Lackarebäck”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1996. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 18-20. Libris 423764 
  • Sven Olof Olsson (1996). ”Lackarebäckshemmet”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 1996. Mölndal: Mölndals hembygdsförening. sid. 24-27. Libris 423764 

Externa länkarRedigera