Kvicksilver(II)jodid, i dagligt tal kvicksilverjodid, är ett rött till gult pulver, som ej är lösligt i vatten, men i kaliumjodidlösning, och som med 140 delar etanol ger en färglös lösning. Ämnet förekommer sällsynt i naturen som mineralet coccinit.

Kvicksilver(II)jodid
3D-modell (α-form, tetragonal struktur)3D-modell (β-form, ortogonal struktur)
Systematiskt namnKvicksilver(II)jodid
Kemisk formelHgI2
Molmassa454,40 g/mol
Utseenderöda (tetragonala) eller gula (ortorombiska) kristaller[1]
CAS-nummer7774-29-0
Egenskaper
Densitet6,36 g/cm³
Löslighet (vatten)0,06 g/l
Smältpunkt259 °C
Kokpunkt350 °C
Faror
NFPA 704

0
3
0
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Ämnet kan genom sublimering omvandlas till ljusgula (ortorombiska) kristaller, som dock vid beröring lätt återgår till röda (tetragonala).

Framställning

redigera

Rivning av kvicksilver med jod. Över 131 °C fås den ortorombiska formen, under denna temperatur den tetragonala. Även utfällning från kvicksilver(II)saltlösning genom tillsats av jodidjoner.[1]

Användning

redigera

Kvicksilver(II)jodid har haft användning inom medicinen och förekommer inom veterinärmedicinen i blistersalva.

Substansen används för beredning av Nesslers reagens, som används för att påvisa förekomst av ammoniak.

Kvicksilver(II)jodid kommer, som halvledarmaterial, till användning vid framställning av detektorer för röntgen- och gammastrålning.

Källor

redigera

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Gunnar Hägg, Allmän och oorganisk kemi, 6 uppl., Stockholm, 1973, sid 733. ISBN 91-20-03706-6