Kupeskriktrast

afrikansk fågelart i familjen fnittertrastar

Kupeskriktrast[2] (Turdoides gilberti) är en hotad, skogslevande fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer endast i ett litet område på gränsen mellan Nigeria och KamerunAfrika.

Kupeskriktrast
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteSkriktrastar
Turdoides
ArtKupeskriktrast
T. gilberti
Vetenskapligt namn
§ Turdoides gilberti
AuktorSerle, 1949
Synonymer
Kupetimalia
Kupeornis gilberti

Utseende och läten redigera

Kupeskriktrasten är en stor (23 cm), svartvit skriktrast. Diagnostiskt är kombinationen av kastanjebrun kropp och vitt på ansikte och bröst. Vingarna är olivgrå, liksom stjärten. Lätet beskrivs som ett hårt "chrook chrook". Från kringflygande grupper hörs högljutt tjattrande läten.[1]

Utbredning och systematik redigera

Kupeskriktrasten förekommer i bergsskogar i sydöstra Nigeria och sydvästra Kamerun.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet redigera

Kupeskriktrasten placeras traditionellt i släktet Kupeornis. DNA-studier visar dock att skriktrastsläktet Turdoides är parafyletiskt visavi Kupeornis och Phyllanthus.[5][6][7] Olika auktoriteter behandlar dessa resultat på olika vis. Vanligen bryts en grupp med huvudsakligen asiatiska skriktrastar ut från Turdoides till det egna släktet Argya, medan Kupeornis och Phyllanthus inkorporeras i Turdoides i begränsad mening.[3][4] BirdLife International har dock valt att behålla dessa två som egna släkten.[1]

Levnadssätt redigera

Kupetrasten rör sig genom skogen i flockar om tio till tolv fåglar, ofta i artblandade grupper, framför allt med gråhuvad grönbulbyl. Den hittas huvudsakligen trädtaket, ibland även på lägre nivåer.[1]

Status redigera

Artens utbredningsområde är litet och dess levnadsmiljö är hotat av avverkning. Beståndet uppskattas till mellan 7 000 och 15 000 vuxna individer. Från att tidigare ha ansetts vara starkt hotad kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten sedan 2017 som sårbar.[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2017 Kupeornis gilberti . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.2. Läst 11 december 2017.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  4. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  5. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  6. ^ Price, T.D., D.M. Hooper, C.D. Buchanan, U.S. Johansson, D.T. Tietze, P. Alström, U. Olsson, M. Ghosh-Harihar, F. Ishtiaq, S.K. Gupta, J. Martens, B. Harr, P. Singh, and D. Mohan (2014), Niche filling slows the diversification of Himalayan songbirds, Nature 509, 222-225.
  7. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.

Externa länkar redigera