Fysisk aktivitet eller kroppslig aktivitet avser all kroppsrörelse som orsakas av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i högre energiförbrukning[1] än stillasittande. Arbete som omfattar mycket fysisk aktivitet kallas kroppsarbete. Träning är ett smalare begrepp som syftar särskilt på att förbättra någon färdighet[2], och delas in i olika grupper som fysisk träning och mental träning. Hushållsarbete och långsamma promenader är exempel på fysisk aktivitet som inte brukar räknas som träning,[3] medan exempelvis power walking och stavgång brukar det.

Fysisk aktivitet anses positivt för hälsan och kan i kombination med nyttiga matvanor förebygga ohälsa som hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer, fetma och psykisk ohälsa.[4]

För vuxna är rekommenderad dos av fysisk aktivitet sammanlagt minst 150 minuter per vecka på måttlig intensitet, eller minst 75 minuter på hög intensitet. Aktiviteten bör spridas under minst 3 av veckans dagar. Utöver detta rekommenderas muskelstärkande aktivitet minst två gånger per vecka. För personer 65 år eller äldre rekommenderas tillägg av balansträning. Långvarigt stillasittande bör undvikas.[5]

För personer med en fysisk funktionsnedsättning kan det vara svårare att uppnå en hälsosam livsstil, exempelvis för att man är beroende av andra personer[6][7][8]. Det är vanligare att man har en stillasittande fritid, röker och drabbas av fetma jämfört med befolkningen i övrigt, vilket bland annat beror på bristande tillgänglighet till flera samhällsinstitutioner[9]. En systematisk översikt[10] som har granskats och kommenterats av SBU visar att beteendeförändrande tekniker (eng. behavioural changing techniques, BCT), där det ingår att sätta tydliga mål, planera hur man ska nå dem samt använda olika tekniker för att reglera sitt eget beteende, kan öka fysisk aktivitet för personer med fysiska funktionsnedsättningar.[11] Effekten är större för aktiviteter som bygger på en specifik teori och som använder återkoppling och självmonitorering.[11]

Fysisk aktiviteter på fritiden och olika kluster av meningsfullheterRedigera

 
Modell över fältet fysisk aktivitet uppdelat i kluster av rörelsekulturer med olika meningsfullheter. Från: Lundvall & Schantz 2013.

Olika former av fysiska aktiviteter på fritiden kan indelas i olika kluster av aktiviteter som har en gemensam nämnare i form av typ av meningsfullhet, se modell. (Lundvall & Schantz 2013). [12]

Dessa meningsfullheter utgörs är (i) tävling, (ii) naturmöte, (iii) estetiskt-expressiva, (iv) motionsgymnastik och lek, (v) vardagsmotion och (vi) fem olika grundformer av fysisk träning (konditions-, anaerob, styrke-, rörlighets- och koordinationsträning).

Modellen positionerar dessa kluster av meningsfullheter i relation till traditionellt manligt respektive kvinnligt dominerade rörelsesfärer. Hur dessa olika kluster har behandlats över tid i ett sammanhang av svensk skolas rörelseämne har beskrivits i samma studie av Lundvall & Schantz (2013).

Fysisk aktivitet på receptRedigera

Fysisk aktivitet på recept (FAR) är en metod som används för att främja fysisk aktivitet hos patienter inom hälso- och sjukvård. Fysisk aktivitet på recept utvecklades i Sverige 2001.[13]

ReferenserRedigera

  1. ^ Metoder för att främja fysisk aktivitet : en systematisk litteraturöversikt : mars 2007.. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). 2007. ISBN 9789185413126. OCLC 185233915. https://www.worldcat.org/oclc/185233915. Läst 26 februari 2019 
  2. ^ Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: träning
  3. ^ ”Vad är träning? | Bättre med åren”. www.battremedaren.se. 17 oktober 2016. https://www.battremedaren.se/2016/10/17/vad-ar-traning/. Läst 27 juni 2021. 
  4. ^ ”Fysisk aktivitet — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/. Läst 27 juni 2021. 
  5. ^ FYSS 2017 : fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling ([3., rev. uppl.]). Läkartidningen förlag AB. 2016. ISBN 9789198171129. OCLC 1016178271. https://www.worldcat.org/oclc/1016178271. Läst 27 februari 2019 
  6. ^ ”Rapport om fysisk aktivitet vid funktionsnedsättning | Yrkesföreningar för fysisk aktivitet”. http://www.yfa.se/2013/04/rapport-om-fysisk-aktivitet-vid-funktionsnedsattning/. Läst 14 april 2020. 
  7. ^ Statens Folkhälsoinstitut (2008). Onödig ohälsa: hälsoläget för personer med funktionsnedsättning 
  8. ^ ”Förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att nå ett aktivt och självständigt liv - och de hinder som finns på vägen.”. Svenska Parasportförbundet. 2018. https://www.parasport.nu/globalassets/svenska-parasportforbundet-och-sveriges-paralympiska-kommitte-svenska-parasportforbundet/dokument/utbildningsmaterial-och-forskning/vinnova-rapporten-.pdf. Läst 14 april 2020. 
  9. ^ ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016”. Folkhälsomyndigheten. 2016. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/a9f9f81fd47c40ecb2241b5d2658bfe2/slutrapport-funktionshindersuppdraget-2011-2016.pdf. Läst 14 april 2020. 
  10. ^ Ma, Jasmin K.; Martin Ginis, Kathleen A. (2018-07-01). ”A meta-analysis of physical activity interventions in people with physical disabilities: Content, characteristics, and effects on behaviour” (på engelska). Psychology of Sport and Exercise 37: sid. 262–273. doi:10.1016/j.psychsport.2018.01.006. ISSN 1469-0292. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1469029217304624. Läst 14 april 2020. 
  11. ^ [a b] ”Beteendeförändrande tekniker för att öka fysisk aktivitet vid fysisk funktionsnedsättning”. SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 2020. https://www.sbu.se/2020_05. Läst 14 april 2020. 
  12. ^ [(7) https://www.researchgate.net/publication/273319321_Physical_Activities_and_Their_Relation_to_Physical_Education_A_200-Year_Perspective_and_Future_Challenges Title/Lundvall, S. & Schantz, P. 2013. Physical Activities and Their Relation to Physical Education: A 200-Year Perspective and Future Challenges. The Global Journal of Health and Physical Education Pedagogy 2(1):1-16]
  13. ^ ”Fysisk aktivitet på recept på export — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2019/april/fysisk-aktivitet-pa-recept-pa-export/. Läst 15 november 2020.