Peter Gösta Schantz, född den 28 april 1954 i Stockholm, är en svensk forskare inom det rörelsevetenskapliga området.

Peter Schantz
Peter Schantz 2010.pdf
FöddPeter Gösta Schantz
28 april 1954 (67 år)
Stockholm
NationalitetSvensk
MedborgarskapSvenskt
Utbildad vidKarolinska Institutet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningProfessor
ArbetsgivareMittuniversitetet
Umeå universitet
Redigera Wikidata
Sträckning och depåer för Fjällmarsch TranTre 1978

BiografiRedigera

Efter examen från S:t James Senior High School i S:t James, Minnesota, USA, 1972 gick han ut från Stockholms Musikgymnasium vid Adolf Fredriks skola 1974 samt genomgick utbildning vid Kavalleriets kadett- och aspirantskola i Umeå. År 1977 blev Schantz gymnastikdirektör vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm 1977, och vidare reservofficer vid Lapplands jägarregemente i Kiruna 1978, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet 1986, docent i idrott vid Örebro universitet 2005, professor i idrottsvetenskap, inriktning fysisk aktivitet och hälsa vid Mittuniversitetet 2008 och professor i humanbiologi, med särskild inriktning mot temaområdet rörelse, hälsa och miljö, vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm 2013.[1] Han har i omgångar varit gästprofessor vid Umeå Universitet och Mittuniversitetet samt gästforskare vid University of Queensland, Brisbane, Australien och Auckland University of Technology, Auckland, Nya Zeeland.

Schantz forskning inleddes inom arbetsfysiologin, särskilt anpassningen i muskulaturen med fysisk träning och nedträning. Det är en forskningslinje som inleddes av med dr Bengt Saltin på 1960-talet. Studier av bland annat 150 mil turåkning på skidor längs den svenska fjällkedjan (Fjällmarsch TranTre, år 1978, som han initierade och deltog i [2][3]) och 80 mil dragning av pulkor i den arktiska delen av Skandinavien (The 1982 Minnesota Lappland Expedition, med studenter från Concordia College, Minnesota, USA) ingår i hans doktorsavhandling ”Plasticity of human skeletal muscle: with special reference to effects of physical training on enzyme levels of the NADH shuttles and phenotypic expression of slow and fast isoforms of myofibrillar proteins” som lades fram 1986.[4]. Han visade därvid att långsamma reglerande och kontraktila proteiner kunde bildas i snabba muskelceller vid långvarigt muskelarbete. Vidare belystes hur transportsystem för den energirika föreningen NADH, mellan muskelcellers cytoplasma och dess mitokondrier, anpassades till fysisk träning. Tillsammans med Rolf Wibom blev han även en av pionjärerna inom forskningen om hur fysisk träning påverkar kapaciteten för energiproduktion i musklernas mitokondrier.[5]

1988 fick Schantz en tjänst vid GIH med huvudsaklig uppgift att utveckla undervisning inom flervetenskaplig forskningsmetodik och självständigt uppsatsskrivande. 1998 fick han i uppgift att utveckla temaområdet rörelse, hälsa och miljö vid samma lärosäte. Snart blev hållbar utveckling ett övergripande perspektiv för hans syn på fysisk aktivitet och folkhälsa samt skolans rörelseämne [6] Ett initialt fokus i forskningen på olika frågeställningar knutna till värden i landskap för tätortsnära friluftsliv och naturmöte speglas i böckerna Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling (2002)[7], The European City and Green Space (2006)[8], Friluftshistoria (2008)[9] och Forests, Trees and Human Health(2011)[10] [11]. Han driver numera ett flervetenskapligt forskningsprojekt om aktiv arbetspendling genom gång och cykling, vilket belyses i två rapporter som har givits ut av Trafikverket: Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling (2015)[12] samt De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan (2018)[13][14].

Åren 2003-2004 ledde Schantz utredningen Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag (2004) [15] som har Sverige i fokus, men även speglade läget i Norge och Danmark. Utredningen utmynnade bland annat i förslag om att etablera friluftsvetenskap som ett flervetenskapligt akademiskt ämne. Han har även verkat som expert och rådgivare, bland annat åt WHO i dess utveckling av ett hälsoekonomiskt redskap för cykling och gång (WHO HEAT for cycling and walking)[16][17]. Åren 2009-2013 ingick han i Statens folkhälsoinstituts vetenskapliga råd.

Schantz bibliografi rymmer även populärvetenskapliga, kultur- och vetenskapshistoriska texter, debattartiklar, understreckare i Svenska Dagbladet [18] samt essäsamlingen Om människan i rörelse och i vila (2014).[19] Han har tagit flera initiativ inom det kulturella området, däribland till skulpturen "Korssittande flicka" av Peter Linde vid Sergels torg i Stockholm [20] samt "Lingloppet - en bildande löptävling" [21].

FamiljRedigera

Han är son till juristen Gunnar Schantz och förskolläraren Anna-Greta, född Olofsson. Släkten Schantz härstammar från lutheranen Johan Eberhard Schantz som under 30-åriga kriget invandrade från södra Tyskland till Sverige och blev sekreterare till kung Karl X Gustav.

UtmärkelserRedigera

Bibliografi (urval)Redigera

  • Schantz, P. 1980. Långtur: om 150 mil turåkning längs svenska fjällkedjan. Idrottsfysiologi, rapport nr 19, Stockholm: Trygg-Hansa.
  • Schantz, P.G. 1986. Plasticity of human skeletal muscle: with special reference to effects of physical training on enzyme levels of the NADH shuttles and phenotypic expression of slow and fast isoforms of myofibrillar proteins, Acta Physiologica Scandinavica, vol 128, Suppl. 558. Doktorsavhandling.
  • Wibom, R., Hultman, E., Johansson, M., Matherei, K., Constantin-Teodosiu, D. & Schantz, P.G. 1992. Adaptation of mitochondrial ATP-production in human skeletal muscle to endurance training and detraining. J. Appl. Physiol. 73:2004-2010
  • Schantz, P., Sjöberg, B., Widebeck, A.-M. & Ekblom, B. 1997. Skeletal muscle of trained and untrained paraplegics and tetraplegics. Acta Physiol Scand 161: 31-39
  • Schantz, P. 2002. Environment, Sustainability and the Agenda for Physical Education. International Council of Sport Science and Physical Education (ICSSPE) Bulletin, September, No 36, pp 8–9.
  • Holm, L. & Schantz, P. (red.) 2002. Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling.: Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. Stockholm: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), 2002.
  • Schantz P. & Silvander, U 2004. Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag. FRISAM, Hägersten
  • Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The European City and Green Space; London, Stockholm, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Aldershot: Ashgate Publishing Limited.
  • Wahlgren, L., Stigell, E. & Schantz, P. 2010. The active commuting route environment scale (ACRES): development and evaluation. Int J of Behav Nutr Phys Act 7:58
  • De Vries, S., Claßen, T., Eigenheer-Hug, S-M., Korpela, K., Maas, J., Mitchell, R. & Schantz, P. 2011. Contributions of Natural Environments to Physical Activity. Theory and Evidence Base. (Eds. Nilsson, K., Sangster, M., Gallis, C., Hartig, T., de Vries, S., Seeland, K.. & Schipperijn, J.). In: Forests, Trees and Human Health, Berlin: Springer Verlag.
  • Schantz, P. & Lundvall, S. 2014. Changing perspectives on physical education in Sweden. Implementing dimensions of public health and sustainable development. In: Physical Education and Health: Global Perspectives and Best Practice (Eds. Cristopher Edginton & Mingkai Chin), pp 463–475, Urbana, IL, USA: Sagamore Publishing Company
  • Schantz, P. 2014. Physical activity behaviours and environmental well-being in a spatial context. In: Geography and Health – A Nordic Outlook. Chief eds. Schærström, A., Jørgensen, S.H. & Sivertun, Å. Swedish National Defence College: Stockholm; Norwegian University of Science and Technology (NTNU): Trondheim; Universität Bonn: Bonn
  • Schantz, P. 2014. Om människan i rörelse och i vila. Essäer. Stockholm: Oak Meadow Hill Editions.
  • Schantz, P. 2015. Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling. Rapport 2015:153. Borlänge: Trafikverket.
  • Schantz, P. 2017. Hälsa som mål. Om grön stadsplanering. I: Parkstaden. Stockholms landskap och stadens rum. (red. Ann Pålsson). Stockholm: Historiska Media.
  • Johansson, C., Lövenheim, B., Schantz, P., Wahlgren, L., Almström, P., Markstedt A., Strömgren, M., Forsberg, B. & Sommar J.N. 2017. Impacts on air pollution and health by changing commuting from car to bicycle. Science of the Total Environment 584-585:55-63.
  • Schantz, P. 2018. De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan. Rapport 2018:206. Trafikverket: Borlänge
  • Schantz P. 2019. Alfred Nobel och hans okände medarbetare. Norrbottens-Kuriren 18 december, s. 20-21.
  • Schantz P, Salier Eriksson, J, Rosdahl, H. 2020. Perspectives on exercise intensity, volume and energy expenditure in habitual cycle commuting. Front. Sports Act. Living 2:65.
  • Olsson K, Salier Eriksson J, Rosdahl H, Schantz P. 2020. Are heart rate methods based on ergometer cycling and level walking interchangeable? PLoS ONE 15(8): e0237388.
  • Sommar JN, Schantz P, Strömgren M, and Forsberg B. 2021. Potential for reduced premature mortality by current and increased bicycle commuting: a health impact assessment using registry data on home and work addresses in Stockholm, Sweden. BMJ Open Sport & Exercise Medicine 2021;7:e000980.
  • Sommar JN, Johansson C, Lövenheim B, Schantz P, Markstedt A, Strömgren M, Stigson H, and Forsberg B. 2021. Overall health impacts of a potential increase in cycle commuting in Stockholm, Sweden. Scand J Publ. Health 1-13.
  • Salier Eriksson, J, Olsson, KSE, Rosdahl H & Schantz, P. 2021. Heart rate methods can be valid for estimating intensity spectrums of oxygen uptake in field exercise. Frontiers in Physiology 12, 687566.

ReferenserRedigera

  1. ^ Peter Schantz vid GIH
  2. ^ Fjällmarsch TranTre
  3. ^ Die Gebirgsexpedition Trantre
  4. ^ Title/ Plasticity of human skeletal muscle with special reference to effects of physical training in enzyme levels of the NADH shuttles and phenotype expression of slow and fast myofibrillar proteins
  5. ^ Title/Adaptation of mitochondrial ATP production in human skeletal muscle to endurance training and detraining
  6. ^ / Schantz, P. 2002. Environment, Sustainability and the Agenda for Physical Education. International Council of Sport Science and Physical Education (ICSSPE) Bulletin, September, No 36, pp 8-9.
  7. ^ [1]Holm, L. & Schantz, P. (red.) 2002. Nationalstadsparken – ett experiment i hållbar utveckling.: Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer. Stockholm: Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), 2002.
  8. ^ The European City and Green Space (2006)
  9. ^ Friluftshistoria 2008
  10. ^ Forests, Trees and Human Health 2011
  11. ^ The Research Project on Green Environments
  12. ^ Om gång och cykling, hälsa och en hållbar utveckling, 2015
  13. ^ De upplevda landskapen för cykling. Påverkan på hälsan, 2018.
  14. ^ The Research Project on Physically Active Commuting in Greater Stockholm (PACS)
  15. ^ Forskning och utbildning inom friluftsliv. Utredning och förslag
  16. ^ Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ Peter Schantz som rådgivare åt WHO Arkiverad 26 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  18. ^ Understreckare i Svenska Dagbladet
  19. ^ Om människan i rörelse och i vila. Essäer
  20. ^ Skulpturerna
  21. ^ Lingloppet - en bildande löptävling

Externa länkarRedigera