Konststölder i Sverige har förekommit under alla tidsperioder och även i olika former, där även konfiskation ingått. Här beskrivs dock stölder som skett i mer modern tid, främst efter 1980-talet.

Konststölder redigera

Konststölder innebär att man stjäl konst. En variant är att man säljer tillbaka konstverken till ägaren eller försäkringsbolaget för en lösensumma. En annan variant kan vara att man har en säljare som är medveten om att konsten är stulen och ändå väljer att köpa den. En tredje variant är att köpa konst omedveten om att den är stulen. Ett alternativ till försäljning för de kriminella är också att använda konstföremålen som säkerhet vid narkotika- och vapenaffärer, enligt en kriminalutredare som TT talade med. Det anses lättare att sälja mindre kända konstföremål. Det är till exempel populärt att stjäla kyrksilver i Sverige.[1] Det är världens fjärde mest lönsamma brott, enligt Svensk Polis, en tidning från rikspolisstyrelsen.[2] Konststölder som har uppmärksammats i Sverige har endast skett ett fåtal gånger, men till exempel konstkuppen mot Moderna Museet och konstkuppen mot Nationalmuseum räknas som några av konsthistoriens fräckaste kupper.[3]

 
Nationalmuseum, Stockholm

Några kända konststölder i Sverige är konstkuppen mot Moderna Museet, då tavlor till ett beräknat värde av nästan 500 miljoner kronor hade stulits.[4] En annan känd konstkupp i Sverige är kuppen mot Nationalmuseum i Stockholm där konst till ett värde av 300 miljoner kronor stals.[5]

Rififikupp redigera

Rififikupp kallas inbrott då förövare tar sig in genom taket till lokaler eller affärsutrymmen med syfte att stjäla eller råna. Även rånkupper som genomförs genom att förövarna (försiktigt och utan att utlösa larm) tar sig in i lokaler genom väggar eller golv kallas vanligtvis för rififikupper.

Den största konststölden i Sverige var en rififikupp som genomfördes 1993 på Moderna museet då konstverk värda ca 500 miljoner stals.[6] Dit kan även helikopterrånet i Västberga 2009 räknas.[7]

Rififikupper är uppkallade efter Auguste Le Bretons roman Du rififi chez les hommes (1954).

Kända konststölder redigera

Konststöld Datum Sammanfattning Källor
Konstkuppen på Galleri Couleur 2020 Vid 04-tiden den 30 januari 2020 skedde konstkuppen på Galleri Couleur på Linnégatan. Larmet gick och när polisen kom till platsen var gärningsmännen borta. Enligt vissa uppgifter sågs tjuvarna lämna platsen i en mörk Audi. Gärningsmännen hade tagit sig in i lokalen genom att krossa entrérutan. Enligt Couleurs ägare Peder Enström blev 12 skulpturer stulna, alla gjorda av spanske konstnären Salvador Dalí. Konstverken är värda mellan 200 000 och 500 000 kronor styck.

Det är inte första gången verk från Dalí blivit stulna. Så sent som i oktober 2019 försvann etsningen "The giraffe on Fire" från ett galleri i amerikanska San Francisco. Tavlan värderades till cirka 200 000 kronor.

[8][9][10]
Nationalmuseum 2000 Den 22 december 2000, en kvart innan stängning, rusade tre maskerade män beväpnade med automatvapen in på Nationalmuseum i Stockholm. En av gärningsmännen tvingade ner kvarvarande besökare och personal på golvet medan de andra två rusade uppför trapporna. Det tog bara några minuter tills de kom tillbaka med några små tavlor i händerna. Det som stals var ett självporträtt av Rembrandt, knappt större än ett vykort, och två små oljemålningar av Renoir. Värdet av det stulna låg på närmare 300 miljoner kronor.

Gärningsmännen sprang ut genom stora ingången och över gatan till Nybrokajen. Där väntade en motorbåt som försvann i mörkret. Flera personer hade sett tjuvarna hoppa ner i båten och köra ut ur Nybroviken. En skeppare på en Djurgårdsfärja hade fått syn på en motorbåt som hade kört in i Danvikskanalen. Några timmar senare hittades den övergivna båten under Skanstullsbron.

Nationalmuseum och polis anade att tjuvarna tänkte försöka sälja tillbaka konstverken till museet. Precis som de trodde kontaktades Nationalmuseum av en advokat som erbjöd sig fixa tillbaka konstverken för 10 miljoner kronor. Man anordnade ett möte på ett kafe på Odengatan där en polis utklädd till konstexpert träffade advokaten och två andra män. Det visade sig att advokaten hade tagit med sig en av de stulna Renoir-målningarna och visade upp den för polisen.

Sammanlagt blev 13 personer åtalade för delaktighet i konstkuppen. En löst sammansatt grupp av brottslingar visade sig ligga bakom dådet, och sommaren 2005 hade samtliga konstverk spårats och förts tillbaka till Nationalmuseum. Huvudmannen bakom rånet, en man med rysk bakgrund, dömdes till åtta års fängelse trots sitt nekande. [11]

[12]
Thielska galleriet 2000 Sex tavlor av Anders Zorn, Bruno Liljefors och Olof Sager-Nelson stals i juni vid en kupp mot Thielska galleriet på Djurgården i Stockholm. Tavlornas värde uppskattades till 25-30 miljoner kronor. [13]
Österbybruk 1999 I augusti 1999 stals elva oljemålningar av Bruno Liljefors, värda omkring fem miljoner kronor, från Liljeforsateljén i Österbybruk i Uppland. [13]
LO:s kursgård Runö folkhögskola 1994 Åtta målningar av Sven X-et Erixson stals från LO:s kursgård Runö i Åkersberga. Verken värderades till mellan 1,5 och 2 miljoner kronor. [13]
Moderna Museet 1993 Måndagen den 8 november 1993 klockan 08:46 larmades polis till Moderna Museet i Stockholm med anledning av inbrott. Strax före klockan 18:00 den 7 november låste väktaren Alexander Olsson in kassan från dagens försäljning vid museets bokhandel. Han passerade då den plats där inbrottstjuvarna senare på natten sågade sig genom taket. Inget tydde på att någon förberett ett inbrott. Strax efter klockan 18:00 anlände en väktare till moderna museet för att avlösa Olsson och vid 19-tiden var museet tömt på besökare. Väktaren aktiverade museets larm och började sitt skift. Klockan 06:45 den 8 november blev väktaren avlöst och städpersonal kom till museet för att snygga upp lokalerna. Vid 08:30 upptäckte en städare att taket till museet var uppsågat och att ett antal tavlor hade stulits. Museiledningen och polis larmas och efter bara några minuter är polisen på plats.

Tjuvarna hade tagit in sig genom taket. Fem tavlor och en statyett av Pablo Picasso samt två tavlor av konstnären Georges Braque hade stulits, till ett värde av nästan 500 miljoner kronor.

Alla gärningsmän greps och dömdes, men det saknades fortfarande värdefull konst. På sensommaren 1994 greps tre personer i Bryssel när de försökte sälja ett av de stulna verken – Picassomålningen "Kvinna med svarta ögon" ̣– värderad till 48 miljoner kronor. I slutet av januari 1995 avslöjades att ytterligare tre av de stulna konstverken kommit tillrätta, vilka var värderade till ungefär 250 miljoner kronor. Det var Picassos "Källan", ett verk av Braque kallat "Slottet" samt en skulptur av Picasso.

2020 saknas enbart ett av de konstverk som stals vid konstkuppen mot Moderna museet, "Den vita duken" även kallad "Stilleben" som målades av Braque 1928.

[14]
Villa i Stocksund 1989 Konstföremål värda cirka 20 miljoner kronor stals från en villa i Stocksund utanför Stockholm, sannolikt den hittills största konststölden i Sverige från en privatbostad. [13]
Carl Larsson-gården i Dalarna 1988 47 verk av bland andra Carl Larsson stals från Carl Larsson-gården i Dalarna. Samtliga verk kom senare till rätta. [13]
Waldemarsudde 1986 Fem av de mest dyrbara tavlorna i prins Eugens ateljé på Waldemarsudde i Stockholm stals vid en kupp i november. Bland verken, sammanlagt värderade till fyra-fem miljoner kronor, fanns två målningar av Eugène Delacroix. [13]

Referenser redigera

  1. ^ ”Konststöld: Varför stjäla det osäljbara?”. HD. https://www.hd.se/2005-09-25/konststold-varfor-stjala-det-osaljbara. Läst 22 januari 2020. 
  2. ^ ”De stjäl - och säljer tillbaka konsten”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/inloggad/de-stjal---och-saljer-tillbaka-konsten/. Läst 12 januari 2020. 
  3. ^ Kaianders Sempler. ”Kuppen mot Nationalmuseum”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/popularteknik/kuppen-mot-nationalmuseum-6371197. Läst 12 januari 2020. 
  4. ^ Burch, Stuart (2010-03). ”Historieboken om Moderna Museet 1958–2008 (The History Book: On Moderna Museet 1958–2008)”. Konsthistorisk Tidskrift/Journal of Art History 79 (1): sid. 55–58. doi:10.1080/00233600903556526. ISSN 0023-3609. http://dx.doi.org/10.1080/00233600903556526. Läst 12 januari 2020. 
  5. ^ Kaianders Sempler. ”Kuppen mot Nationalmuseum”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/popularteknik/kuppen-mot-nationalmuseum-6371197. Läst 2 mars 2020. 
  6. ^ ”Nationalmuseum rånades av beväpnade män”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/4dzgjG. Läst 12 januari 2020. 
  7. ^ ”Helikopterrånet – en världsnyhet”. DN.SE. 24 september 2009. https://www.dn.se/sthlm/helikopterranet-en-varldsnyhet/. Läst 12 januari 2020. 
  8. ^ ”You have been blocked”. www.barnebys.se. https://www.barnebys.se/blogg/dali-skulpturer-for-miljoner-stulna-i-sverige. Läst 8 mars 2020. 
  9. ^ ”Salvador Dalí-verk stulna i konstkupp”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/just-nu-konstkupp-mot-ostermalmsgalleri/. Läst 8 mars 2020. 
  10. ^ ”Konsttjuvar på Östermalm stal verk av Salvador Dali”. mitti.se. Arkiverad från originalet den 4 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200304102546/https://mitti.se/nyheter/stulen-galleri-ostermalm/. Läst 8 mars 2020. 
  11. ^ https://www.svt.se/kultur/dramatiska-konstkupperna-sa-gick-det-sen
  12. ^ Svenska polisidrottsförbundet. (2004). Svenska brott under två sekler : [svenska brottsfall under två sekler ur Nordisk kriminalkrönika 1970-2002.]. Svenska polisidrottsförl. (Spifab) i samarbete med Svenska polisidrottsförb. ISBN 91-975114-0-4. OCLC 186478809. http://worldcat.org/oclc/186478809. Läst 3 mars 2020 
  13. ^ [a b c d e f] ”Tidigare konstkupper i Sverige:”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/ngWBqm. Läst 12 januari 2020. 
  14. ^ , Diverse.. Nordisk kriminalkrönika 1995. ISBN 978-87-11-87342-7. OCLC 1101657284. http://worldcat.org/oclc/1101657284. Läst 3 mars 2020