Koncessionsrenskötsel
Koncessionsrenskötsel är en form av renskötsel som bedrivs i den östligaste delen av Norrbotten nedanför lappmarksgränsen längs Torne- och Kalix älvdalar.[1] Den skiljer sig från annan renskötsel i Sverige genom att koncessionssamebyarna har åretruntmarker utanför lappmarken och renarna ägs inte bara av renskötande samer utan även av andra ortsbor som får ha så kallade skötesrenar.[2]
Koncessionsområdet omfattar Pajala, Överkalix, Övertorneå, Haparanda och Kalix kommuner.[2]
Koncessionssamebyar redigera
Liksom inom renskötseln i övrigt i Sverige är det bara samer som får bedriva renskötsel inom koncessionsområdet. I övrigt råder dock annorlunda villkor som regleras av rennäringslagen. Koncessionsrenskötseln får bara bedrivas av samer som fått tillstånd (koncession) av länsstyrelsen i Norrbottens län. Sådan koncession kan lämnas för högst tio år. Koncessionshavaren får bedriva renskötsel både med egna renar och med skötesrenar som tillhör personer som äger eller brukar en jordbruksfastighet inom området, eller personer som tidigare varit koncessionshavare.[3] Skötesrenägare får ha högst 30 renar per hushåll.[4]
Renskötseln i koncessionsområdet bedrivs inom samebyar. Medlemmar är dels koncessionshavarna, dels skötesrenägarna. Koncessionshavarna har en röst per tjugo renar, medan skötesrenägarna har en röst var oavsett reninnehav.[5]
Det finns åtta koncessionssamebyar:
- Muonio sameby
- Sattajärvi sameby
- Tärendö sameby
- Korju sameby
- Pirttijärvi sameby
- Ängeså sameby
- Kalix sameby
- Liehittäjä sameby
Koncessionsamebyarna hade år 2001 totalt 15 koncessionshavare (företag).[6]
Historia redigera
Före 1928 års renbeteslag hade renskötsel varit förbjuden nedanför den s.k. lappmarksgränsen, vilket lagen härefter tillåter.[7] Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut med länskungörelsen 1933 efter att en utredning klargjort att skogssamisk renskötsel bedrivits nedanför lappmarksgränsen i skogsområdena mellan Torne och Kalix älvdalar sedan lång tid tillbaka. De tolv koncessionsområdena fördelades på sex samebyar: Muonio, Sattajärvi, Övertorneå (Juoksengi, Puostijärvi, Pirttijärvi och Pirttiniemi), Tärendö (Tärendö västra samt Mestos), Kalix (Pissi eller Ängeså samt Kälvjärv) och Sangis (Liehittäjä och Gunnare). Därefter har en del förändringar skett i indelning och namngivning.[8]
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ ”Samebyar”. Länsstyrelsen i Norrbottens län. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171028051628/http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/Sv/naringsliv-och-foreningar/rennaring/samebyar/Pages/default.aspx. Läst 28 oktober 2017.
- ^ [a b] Sverige. Gränsdragningskommissionen för renskötselområdet (2006). Samernas sedvanemarker [Elektronisk resurs : betänkande]. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 2006:14. Stockholm: Fritze. sid. 406–407. Libris 11437525. http://www.regeringen.se/sb/d/6267/a/58257
- ^ 85 § (1971:437)
- ^ 88 § (1971:437)
- ^ 86 § (1971:437)
- ^ [http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra03_14.pdf ”Renägare och renskötselföretag Rennäringens struktur 1994–2001”]. Jordbruksverket. sid. 20 definition + Tabell 2.1. http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra03_14.pdf. Läst 28 oktober 2017.
- ^ Hededryd, Olof (1986). Överkalix Del 2, Sockenhistoria, Från fiskestrider till avfolkningstider. Luleå: Norrbottens museum. sid. 190. Libris 374761
- ^ Manker, Ernst (1968). Skogslapparna i Sverige: fältanteckningar. Acta Lapponica, 0348-8993 ; 18. Stockholm. sid. 242–245. Libris 664801
Externa länkar redigera
- Rennäring – Länsstyrelsen i Norrbottens län
- Samebyar – Länsstyrelsen i Norrbottens län
- Karta över samebyar i Norrbottens län