Klöversobermal
Klöversobermal,[1] Anacampsis fuscella[1][2] är en fjärilsart som först beskrevs av Eduard Friedrich Eversmann 1844. Klöversobermal ingår i släktet Anacampsis, och familjen stävmalar, Gelechiidae.[1][2][3] Enligt den svenska rödlistan[4] är arten starkt hotad, EN, i Sverige. Arten är i Sverige bara är hittad på dussinet lokaler i Sörmland och Uppland.[5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]
| Klöversobermal Status i Sverige: Starkt hotad | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Fjärilar Lepidoptera |
| Familj | Stävmalar Gelechiidae |
| Släkte | Anacampsis |
| Art | Klöversobermal Anacampsis fuscella |
| Vetenskapligt namn | |
| § Anacampsis fuscella | |
| Auktor | Eversmann, 1844 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Klöversobermalen har en vingbredd på 10–14 mm. Framvingarnas ovansida är mörkbrun och bakvingarna är ljusbruna. Klöversobermalen är knuten till torra soliga lokaler, främst längs grusåsar. Skjutfält och grustäkter fungerar idag som livsmiljöer, medan malen förr troligtvis fanns i naturliga rasbranter och på betade eller brandpräglade åsar. Värdväxten är skogsklöver (Trifolium medium) och för att klöversobermalen ska kunna nyttja värdväxten måste den stå öppet i sand eller grus.
Utbredningsområde redigera
I Sverige är klöversobermalen bara hittad på ett dussintal lokaler i Uppland, från Stockholm i söder till Älvkarleby i norr och till Östhammar i öster. I övrigt är arten bara känd från Finland och södra Ural. Arten beskrevs 1844 från södra Ural, och hittades sedan i Finland på 1980-talet. I Sverige upptäcktes den 21/6 1990 vid Films kyrkby i Uppland.
Ekologi redigera
Klöversobermalen flyger från början av juli och en bit in i augusti. Fjärilen kan påträffas på skogsklöver från gryningen till solnedgången, och på natten gömmer den sig i förnan. Den är mycket obenägen att flyga, och har därför med största sannolikhet svårt att sprida sig.
Klöversobermalen lägger sina ägg på skogsklövern, och larverna kan påträffas från juni en bit in i juli, mellan 3 och 4 blad av skogsklöver som de spinner ihop. Sedan förpuppar sig larverna i spinnet.
Hot och skyddsåtgärder redigera
Det största hotet mot klöversobermalen är igenväxning av de sandiga miljöer där den finns. Igenväxningen beror både på naturlig igenväxning med tall och gräs och på plantering av nedlagda täkter. Flera av de idag kända lokalerna befinner sig i kraftig igenväxning. Samtidigt bildas knappt några nya öppna sandmiljöer.
Länsstyrelsen i Uppsala har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram ett åtgärdsprogram för klöversobermalen. I åtgärdsprogrammet föreslås åtgärder som inventering, skötsel av klöversobermalens lokaler, och information, som berörda länsstyrelser arbetar med.
Källor redigera
- ^ [a b c] Anacampsis fuscella
- ^ [a b c] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L., eds. (1 maj 2017). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2017 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, the Netherlands. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2017/search/all/key/Anacampsis+fuscella/fossil/0/match/1. Läst 7 april 2017. ISSN 2405-884X.
- ^ LepIndex: The Global Lepidoptera Names Index. Beccaloni G.W., Scoble M.J., Robinson G.S. & Pitkin B., 2005-06-15
- ^ Thörnelöf, Risinger & Sundin Rådström et al. (28 april 2015). ”Rödlistade arter i Sverige 2015” (PDF). Artdatabanken 2015. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304142146/http://www.artdatabanken.se/media/2013/hela-boken.pdf. Läst 30 juli 2016.
- ^ Naturhistoriska riksmuseet om klöversobermal.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Klöversobermal.- Upplandsstiftelsen
