Katin eller norpseudoefedrin, summaformel C9H13NO, är en naturligen förekommande amfetaminalkaloid och är, tillsammans med katinon, en aktiv substans i kat och bidrar till dess totala effekter.[1] Det har cirka 7-10 procent av styrkan av amfetamin.[1]

Katin
Strukturformel

Systematiskt namn(1S,2S)-2-amino-1-phenylpropan-1-ol
Övriga namnD-norpseudoephedrine
Kemisk formelC9H13NO
Molmassa151,209 g/mol
CAS-nummer492-39-7
SMILESO[C@@H](c1ccccc1)[C@@H](N)C
Egenskaper
Löslighet (vatten)20 mg/mL g/l (20 °C)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Substansen är narkotikaklassad och ingår i förteckning P III i 1971 års psykotropkonvention, samt i förteckning II i Sverige.[2]

Farmakologi

redigera

Liksom amfetamin, katinon och efedrin, fungerar katin som ett noradrenalinfrisättande medel (NRA).[1] Det fungerar också som ett dopaminfrisättande medel (DRA).[1][3]

Katin är en av de fyra stereoisomererna av fenylpropanolamin (PPA).

Förordningar

redigera

World Anti-Doping Agencys lista över förbjudna ämnen (som används för de olympiska spelen bland andra idrottsevenemang) förbjuder katin i koncentrationer på över 5 mikrogram per milliliter i urin. Katin är ett schema III-läkemedel enligt konventionen om psykotropa ämnen.[4] I USA klassificeras det som ett schema IV-kontrollerat ämne.[5]

I Australien är katin officiellt endast ett schema 4-läkemedel, men är inte tillgängligt eller godkänt för någon medicinsk användning.

 
Katin finns i busken kat (Catha edulis).

I Hongkong regleras katin enligt schema 1 i Hongkongs kapitel 134 Dangerous Drugs Ordinance. Olovligt innehav är belagt med stränga böter och fängelse.

Graviditet

redigera

Efedra, som finns i många Ephedraceae-arter, är en kinesisk och västerländsk ört som innehåller bland annat amfetamin, D-norpseudoefedrin. I National Birth Defect Prevention Study, som utfordes med 18 438 kvinnor från 10 stater i USA från 1999 till 2003, rapporterade 1,3 procent av kvinnorna att de använde efedra under graviditeten. Under försöket föddes fem fall av anencefali hos kvinnor som använde efedra, men det fanns inget statistisk signifikant samband med kvinnor som inte använde efedra (oddskvot 2,8, konfidensintervall 1,0–7,3).[6]

En liten studie av 642 deltagare i Jemen fann att bland gravida kvinnor som tuggade kat (innehållande D-norpseudoefedrin) fanns det ingen ökad risk för dödfödsel eller medfödda missbildningar.[7] Bland ammande kvinnor som tuggar kat finns D-norpseudoefedrin i bröstmjölk.[8]

Se även

redigera

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Cathine, 2 september 2024.
  1. ^ [a b c d] ”Khat use and neurobehavioral functions: suggestions for future studies”. Journal of Ethnopharmacology 132 (3): sid. 554–63. December 2010. doi:10.1016/j.jep.2010.05.033. PMID 20553832. 
  2. ^ ”Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120629234352/http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf. Läst 13 augusti 2010. 
  3. ^ ”The Appetite Suppressant D-norpseudoephedrine (Cathine) Acts via D1/D2-Like Dopamine Receptors in the Nucleus Accumbens Shell”. Frontiers in Neuroscience 14: sid. 572328. 2020-10-16. doi:10.3389/fnins.2020.572328. PMID 33177980. 
  4. ^ ”List of psychotropic substances under international control”. International Narcotics Control Board. http://www.incb.org/pdf/e/list/green.pdf.  Arkiverad 31 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ ”Scheduling Actions”. Diversion Control Division. U.S. Department Of Justice, Drug Enforcement Administration (DEA). https://www.deadiversion.usdoj.gov/schedules/orangebook/a_sched_alpha.pdf. 
  6. ^ ”Stimulant Use in Pregnancy: An Under-recognized Epidemic Among Pregnant Women”. Clinical Obstetrics and Gynecology 62 (1): sid. 168–184. March 2019. doi:10.1097/GRF.0000000000000418. PMID 30601144. 
  7. ^ ”Correlates of khat use during pregnancy: A cross-sectional study”. Addictive Behaviors 73: sid. 178–184. October 2017. doi:10.1016/j.addbeh.2017.05.008. PMID 28531823. 
  8. ^ ”Use of khat in lactating women: a pilot study on breast-milk secretion”. Journal of Ethnopharmacology 21 (1): sid. 85–90. September 1987. doi:10.1016/0378-8741(87)90097-3. PMID 3695559. 

Externa länkar

redigera