Berggransångare

fågelart i familjen lövsångare
(Omdirigerad från Kashmirgransångare)

Berggransångare[2] (Phylloscopus sindianus) är en fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i bergstrakter i Asien i två skilda områden, dels i Kaukasus, dels kring Kashmir.

Berggransångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLövsångare
Phylloscopidae
SläktePhylloscopus
ArtBerggransångare
P. sindianus
Vetenskapligt namn
§ Phylloscopus sindianus
AuktorBrooks, 1879

Utseende och läte redigera

Berggransångaren är mycket lik gransångaren. Fåglar i Kaukasus mest lik sibirisk gransångare (P. c. tristis), men med smalare mörkare näbb, brunare ovansida och mattgula sidor. Populationen i Kashmir, P. s. lorenzii, är varmare och mörkare brun än nominatformen.[4] Berggransångarens sång är nästan identisk med gransångarens, men locklätet är ett svagt psuu.

Utbredning och systematik redigera

Berggransångare delas in i två underarter med skilda utbredningsområden:[3]

  • Phylloscopus sindianus lorenzii (kaukasisk gransångare) – förekommer från sydvästra Asien (östra Turkiet till Kaukasus, Transkaukasien och nordöstra Iran)
  • Phylloscopus sindianus sindianus (kashmirgransångare) – förekommer från allra västligaste Kina (sydvästra Xinjiang) till norra Pakistan och norra Indien
 
Berggransångarens utbredningsområde, där gult är häckningsområde och blått övervintringsområde.

Båda underarter flyttar till lägre höjder på vintern. Den är sympatrisk med gransångaren i ett litet område i västra Kaukasus, men hybrider förekommer sällan, om någonsin.[5] Vissa auktoriteter, bland annat BirdLife Sverige, delar upp taxonet i två arter, kashmirgransångare P. sindianus och kaukasisk gransångare P. lorenzii.

Familjetillhörighet redigera

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[6] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettisångare (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Levnadssätt redigera

Under häckningssäsongen återfinns berggransångaren i tall- och björkskog, pilsumpskog, vassbälten, poppellundar och alar utmed åar och forsar, men även i trädgårdar, buskage med havtorn, Myricaria elegans eller rhododendron samt på sluttningar med en och bland dvärgbjörk vid trädgränsen.[1] Den häckar från maj till början av augusti och lägger två till fem ägg.[1] Det är osäkert vad den livnär sig av, men troligen småinsekter, spindlar och under hösten bär.[1]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka 82.000-320.000 par. Eftersom Europa antas motsvara ungefär 35% av artens utbredningsområde uppskattas världspopulationen till 468.000-1.829.000 vuxna individer.[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e f g] Birdlife International 2016 Phylloscopus sindianus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Baker, Kevin (1997). Warblers of Europe, Asia and North Africa (Helm Identification Guides). sid. 256–259. ISBN 0713639717 
  5. ^ (tyska) Martens, Jochen (1982): Ringförmige Arealüberschneidung und Artbildung beim Zilpzalp, Phylloscopus collybita. Das lorenzii-Problem. Zeitschrift für Zoologische Systematik und Evolutionsforschung 20: 82–100.
  6. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

Externa länkar redigera