Öppna huvudmenyn
Ej att förväxla med fjällbjörk.

Dvärgbjörk (Betula nana) är en art i björksläktet. Artnamnet nana kommer från latinets nanus som betyder "dvärg" eller "dvärglik".

Dvärgbjörk
Betula nana0.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningBokordningen
Fagales
FamiljBjörkväxter
Betulaceae
SläkteBjörksläktet
Betula
ArtDvärgbjörk
B. nana
Vetenskapligt namn
§ Betula nana
AuktorCarl von Linné, 1753
Hitta fler artiklar om växter med

Detta träd är en typisk fjällväxt, men kan förekomma ända nere i Skåne. Dvärgbjörk var en av första växterna som vandrade in i Sverige efter istiden. Första fynduppgift publicerades i Sverige 1685 (Nordstedt 1920).

Dess små, små, runda löv skiljer sig avsevärt från löven på släktingarna vårtbjörk och glasbjörk.

Kromosomtalet är 2n = 28.

BygdemålRedigera

Namn Område Ref. Förklaring
Fjellrapa Dalarna [1]
Fredagsbirk Småland [2] Se a)
Fredagsbjörk Småland [3] Se a)
Fredagsris Västerbotten [2] [3] Se a)
Kjellingbjerk Västerbotten
Klingris Västerbotten [1] [3] [4]
Långfredagsbjörk Småland [5] Se a)
Källingris
Kärringris
Jämtland [1]
Rupris Närke, Västerbotten [3] rup = dialektalt namn på såväl ripa som snöripa.
Rupris är alltså ett ris där ripor finns.
Vivang Närke, Värmland [1] [3]

a) De namn som innehåller förleden Fredag- bygger på en legend om att Jesus Kristuslångfredagen i påskveckan skulle av bödlarna under vägen till korsfästelseplatsenGolgata ha blivit piskad med björkspön. Gud skulle därför ha förbannat de björkar, varifrån spön tagits, så att dess avkomlingar skulle bli dvärgar, som inte räckte till att göra spön av. (I en variant av legenden var det en ursprungligt reslig björk, som genom förbandelsen krympte till dvärgväxt, sedan bödelsknektarna brutit kvistar till ett ris.[5])

Vem som fabulerat denna skröna, och var den uppkommit är oklart; dvärgbjörkar växer inte i Palestina.

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 140 [1], Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö1962
  2. ^ [a b] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 166 [2], Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö1962
  3. ^ [a b c d e] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 537 [3], Gleerups, Lund 1862-1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  4. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 328 [4], Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö1962
  5. ^ [a b] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 391 [5], Gleerups, Lund 1862-1867, faksimilutgåva Malmö 1962

Externa länkarRedigera