Öppna huvudmenyn

Karl Güettler [gy'tt-], född 7 oktober 1879 i Vestre Aker, död 8 april 1947 i Sälen, var en norsk-svensk arkitekt.

Karl Güettler
Karl Güettler (1879 - 1947).jpg
Född7 oktober 1879[1][2]
Vestre Aker[2]Norge
Död8 april 1947[1][2] (67 år)
SälenSverige
NationalitetSverige
SysselsättningArkitekt[1]
Redigera Wikidata

Innehåll

UtbildningRedigera

Güettler genomgick den Den kongelige Tegneskole i Kristiania och praktiserade från sitt 18:e år i byggnadsyrket. Han flyttade 1900 till Stockholm, där han som extra elev studerade två år vid Kungliga Tekniska högskolan och ett år vid Kungliga Akademien för de fria konsterna samt hade anställning hos arkitekterna Isak Gustaf Clason, Gustaf Lindgren och Lars Israel Wahlman. Güettler företog studieresor till Danmark, Tyskland, Österrike och Italien.

VerksamhetRedigera

År 1905 startade han egen arkitektverksamhet i Nynäshamn som han drev till 1913, därefter i Djursholm där han var bosatt[3]. 1908 blev han svensk medborgare. I Svenska Slöjdföreningens tävlingar om bostadshus 1902 och 1909 vann Güettler 1:a priset[4], och i Byggnadsstyrelsens tävling om folkskolehustyper erhöll han l:a priset för den skånska och 2:a priset för den norrländska typen. Güettler kom att spela en framträdande roll i den allmogeromantiska arkitekturvågen efter sekelskiftet 1900. Byggnadsstilen gav uttryck för en förstärkt nationalromantik. Ett exempel härför är Högloftet och NyloftetSkansen som han ritade 1904-1905. Han ritade också professor Gösta Mittag-Lefflers Tällgården i Tällberg, som uppfördes 1910. Den Laurinska villan han ritade i Djursholm för överdirektören Paul Laurin har tillsammans med Lars Israel Wahlmans Villa Tallom framhållits som en av de arkitekturhistoriskt mest intressanta villorna inom denna stil och är idag byggnadsminnesmärkt.[5]

Güettler gifte sig 1906 med Aina Maartman, en syster till Elsa Beskow. Makarna Güettler fick de fem barn, varav en dotter gifte sig med Ulf Brandell. Han är farfar till barnboksförfattaren Kalle Güettler. Karl Güettler avled hastigt 1947 under en skidtur vid familjens sportstuga i Sälen.[6]

Verk i urvalRedigera

I tidsordning

BilderRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18791007 Güettler, Karl, läst: 29 december 2018
  3. ^ Djursholms villastad - adressregister 1914
  4. ^ Hvar 8:e dag, N:o 39. 29 juni 1902
  5. ^ Stockholms läns museum: Hildingavägen, Stenbocksvägen (Djursholm)
  6. ^ geni.com - Karl Güettler
  7. ^ Øvre Eiker kommune: Kulturminner i Øvre Eiker (2016)
  8. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation
  9. ^ Bodil Mascher: Dokumentation av Timrå stationshus Timrå Vivsta 1:116, Kulturmiljöavdelningen, Rapportnummer 2010:13
  10. ^ skeppsholmen.se: Sigurdsvägen 12
  11. ^ [1] Arkiverad 16 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Turismens miljöer Historia, anläggningar och företeelser i Jämtlands län, Länsstyrelsen Jämtlands län Maj 2010
  12. ^ [a b] ”Paul Hansson och Mia Jungskär: Nobel grace på hotellet i Båstad, Byggnadskultur 3/2005”. Arkiverad från originalet den 13 december 2013. https://web.archive.org/web/20131213071723/http://www.byggnadsvard.se/byggnadskultur/arkitekturhistoria/nobel-grace-p%C3%A5-hotellet-i-b%C3%A5stad. Läst 8 december 2013. 
  13. ^ Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
  14. ^ Näslund, Yngve (1992). Vanföreanstalten i Härnösand: en återblick. Härnösand: Landstinget Västernorrland. Libris 1505484 
  15. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation

Externa länkarRedigera