Karl Friedrich Christian Brugmann, född 16 mars 1849 i Wiesbaden, död 29 juni 1919 i Leipzig, var en tysk språkforskare.

Karl Brugmann
FöddKarl Friedrich Christian Brugmann
16 mars 1849[1][2][3]
Wiesbaden[4]
Död29 juni 1919[4] (70 år)
Leipzig[4]
BegravdSüdfriedhof
Medborgare iTyskland
SysselsättningSpråkvetare, universitetslärare, historisk linguist
ArbetsgivareLeipzigs universitet
Freiburgs universitet
Namnteckning
Redigera Wikidata

Brugmann promoverades till filosofie doktor i Leipzigavhandlingen De Græcæ linguæ productione suppletoria (i Georg Curtius "Studien zur griechischen und lateinischen Grammatik", band IV). Efter att ha avlagt gymnasieöverlärarexamen i Bonn 1871 verkade han som överlärare vid gymnasier i Wiesbaden och från 1873 i Leipzig. Han blev 1877 docent i sanskrit och jämförande språkvetenskap vid universitetet där (på avhandlingen Zur Geschichte der Nominalsuffixe -as, -yas und -vas, i Kuhns Zeitschrift, band XXIV) och befordrades 1882 till extra ordinarie professor där. Åren 1877-84 verkade han därjämte som adjunkt vid det med universitetet förbundna kejserliga ryska filologiska institutet. År 1884 kallades han till Freiburg im Breisgau som ordinarie professor i jämförande språkvetenskap, men återvände 1887 till Leipzig som ordinarie professor i indoeuropeisk språkvetenskap (efter Curtius).

Brugmann var en av sin tids främsta språkforskare med avgörande betydelse för den indoeuropeiska språkvetenskapens utveckling. Genom sina avhandlingar om "Nasalis sonans" och "Zur stammabstufenden Deklination" fick den nyare vokalläran sitt genombrott, och i sitt epokgörande arbete Grundriss der vergleichenden Grammatik samlade, systematiserade och utvidgade han de resultat den indoeuropeiska språkvetenskapen hittills uppnått. Han utgav från 1890 (tillsammans med Wilhelm Streitberg) "Indogermanische Forschungen". År 1899 blev han ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala.

Bibliografi i urval redigera

  • Ein Problem der homerischen Textkritik und der vergleichenden Sprachwissenschaft (1876)
  • Morphologische Untersuchungen auf dem Gebiete der indogermanischen Sprachen (fem band, 1878-90; tillsammans med Hermann Osthoff)
  • Nasalis sonans in der indogermanischen Grundsprache (i Curtius "Studien", band IX);
  • Zur Stammabstufung der stammabstufenden Deklination (ibid.)
  • Litauische Volkslieder und Märchen aus dem preussischen und dem russischen Litauen (1882, tillsammans med August Leskien)
  • Zum heutigen Stand der Sprachwissenschaft (1885)
  • Zur Frage nach den verwandtschaftsverhältnissen der indogermanischen Sprachen (i Techmers "Internationale Zeitschrift für allgemeine Sprachwissenschaft", band I)
  • Griechische Grammatik (i Iwan von Müllers "Handbuch der klassischen Altertumswissenschaft", band II)
  • Grundriss der vergleichenden Grammatik der indogermanischen Sprachen (I och II, med "Indices" fem band, vartill sluter sig III-V, syntax av Berthold Delbrück, 1886-1900)
  • Die Ausdrücke für den Begriff der Totalität in den indogermanischen Sprachen (1894; i "Renuntiationsprogramm der philosophischen Facultät der Universitet Leipzig für 1893-94")
  • Kurze vergleichenden Grammatik der indogermanischen Sprachen (1904)
  • Die Demonstrativpronomina der indogermanischen Sprachen (1904)

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, Karl Brugmann, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Internet Speculative Fiction Database, Karl Brugmann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]