Kari Kustaa Alitalo, född 21 maj 1952 i Kuopio, är en finländsk läkare och forskare.

Kari Alitalo
Kari Alitalo, 1 april 2014.
Född21 maj 1952 (71 år)
Kuopio, Finland
Medborgare iFinland[1]
Utbildad vidHelsingfors universitet, medicine doktor[2]
Helsingfors universitet, filosofie doktor, [2][3]
SysselsättningMolekylärbiolog, universitetslärare, läkare
ArbetsgivareWihuri Research Institute (2013–)[4]
Utmärkelser
EMBO-medlemskap[5]
Matti Äyräpää-priset (1998)[6]
Riddartecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (2002)[7]
Leopold Griffuel-priset (2003)
Louis Jeantet-priset i medicin (2006)[8]
InBev-Baillet Latours hälsospris (2009)[9]
Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden (2012)[7]
Finlands vetenskapspris (2013)
A. I. Virtanen-priset (2013)
Dr A.H. Heinekenpriset för medicin (2014)
Jacob Henle-medaljen (2015)
Redigera Wikidata

Alitalo blev medicine och kirurgie doktor 1981. Han arbetade 1981–1983 tillsammans med nobelpristagarna J. Michael Bishop och Harold E. Varmus i San Francisco. Han var 1988–1993 professor i molekyl- och cancerbiologi vid Helsingfors universitet och blev 1993 forskarprofessor vid Finlands Akademi.

Alitalo studerar reglering av cellernas tillväxt, onkogener, angiogenes och signaltransduktion vid forskningsenheten för molekyl- och cellbiologi vid Haartmaninstitutet vid Helsingfors universitet. Hans insatser inom cancerforskningen har fått stor internationell uppmärksamhet. Han har försökt reda ut de grundläggande mekanismerna vid uppkomsten av cancer. Den av honom ledda forskningsgruppen har som mål att förhindra cancertumörer att bilda nya blodkärl och på så vis bromsa tumörernas tillväxt. Gruppen har isolerat och analyserat ett flertal nya tillväxtfaktorer och receptorer.

Alitalo har belönats med Anders Jahres medicinska pris 1993, Matti Äyräpää-priset 1998 och Fernströmstiftelsens Nordiska Pris 2005[10]. Han kallades år 1991 till ledamot av Finska Vetenskapsakademien[11] och år 2007 till ledamot av Finska Vetenskaps-Societeten.[12] År 2011 kallades han till utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien[13].

Källor redigera

  1. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  2. ^ [a b] läs online, tuhat.helsinki.fi , läst: 23 maj 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kari Alitalo, Connective tissue glycoproteins of normal differentiated and of malignant human cells, Finna (på engelska), 1980, läs online, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ läst: 12 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ people.embo.org.[källa från Wikidata]
  6. ^ Matti Äyräpään palkinnonsaajat (på finska), läs online, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läs online, ritarikunnat.fi , läst: 9 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.jeantet.ch .[källa från Wikidata]
  9. ^ THE BAILLET LATOUR HEALTH PRIZE - 2019 (på engelska), läs online, läst: 21 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  10. ^ ”Nordiska Priset”. Medicinska fakulteten, Lunds universitet. 20 november 2015. http://www.med.lu.se/eric_k_fernstroems_stiftelse/fernstroemspriserna/nordiska_priset. Läst 15 augusti 2016. 
  11. ^ ”Kotimaiset jäsenet”. Suomalainen Tiedeakatemia. 9 maj 2018. Arkiverad från originalet den 12 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180612163334/https://www.acadsci.fi/suomalainen-tiedeakatemia/jasenet/kotimaiset-jasenet.html. Läst 13 juni 2018. 
  12. ^ ”Finska Vetenskaps-Societeten - Ordinarie ledamöter”. Finska Vetenskaps-Societeten. 18 januari 2022. Arkiverad från originalet den 21 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220121102227/https://scientiarum.fi/eng/wp-content/uploads/sites/3/2022/01/Ordinarie-ledamoter-18.1.2022-1.pdf. Läst 21 januari 2022. 
  13. ^ ”Fem framstående forskare invalda i akademien”. Kungl. Vetenskapsakademien. 31 december 2011. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161013211232/http://www.kva.se/Nyheter/2011/Fem-framstaende-forskare-invalda-i-akademien/. Läst 15 augusti 2016.