Arvid Tönnesson Wildeman
Arvid Tönnesson Wildeman, död 1617 i Viborg, var en svensk statsman och krigare i Finland.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Biografi redigera
Arvid Tönnesson Wildeman var son till ståthållaren på Viborgs slott Tönne Olofsson till Tjusterby i Pernå och Brita Risbit. Ätten Wildeman hette tidigare Lille och var gammal frälse.
Wildeman deltog 1593 i en beskickning från en släkting via farmodern, Klas Eriksson Fleming till Sigismund i Polen. Sedermera var han en av det kungliga partiets mest pålitliga och använda anhängare i Finland, var 1596 häradshövding i Borgå län och utsågs 1599 till amiral i Finland. I den därpå följande kampen med hertig Karl hade han ringa framgång. Hans flotta föll vid Helsingfors delvis i dennes händer, medan han själv med några fartyg flydde till Reval. Redan följande år försonade han sig dock med hertig Karl och vann inom kort hans ynnest.
Han blev häradshövding i Kymmene härad samt Pyttis och Elimä socknar 1601, ståthållare på Viborgs slott 1602 samt lagman i Karelen 1608 och därjämte i Kexholms län 1611. Likaså användes han av Gustav II Adolf såväl i krigiska värv som i underhandlingar. Wildeman var en av dem, vilka å Sveriges vägnar undertecknade freden i Stolbova 1617.
Wildeman avled 1617 i Viborg och ligger begravd i Pernå kyrka i Finland. Han var gift med Anna Hansdotter Björnram, dotter till amiral Hans Larsson till Isnäs och hans första hustru Anna Pehrsdotter Ollon. Paret fick åtta barn, av vilka äldste sonen Hans Wildeman introducerades å ättens vägnar på Riddarhuset.
Källor redigera
- Gabriel Anrep, Svenska adelns ättartavlor