Karbin m/94

ett svenskt armégevär

6,5 mm karbin m/94, kort 6,5 mm k m/94, är ett repetergevär i kaliber 6,5 × 55 mm, levererat till svenska Krigsmakten 1895–1918. Vapnet har ett 5-patronersmagasin, är 950 mm långt utan bajonett och väger 3,4 kg.

6,5 mm Karbin m/94
6,5 mm karbin m/1894
6,5 mm karbin m94-14.jpg
6,5 mm karbin m/94-14 med ansluten bajonett
Beskrivning
TypRepetergevär
UrsprungslandKejsardömet Tyskland Kejsardömet Tyskland
Sverige Svensk-norska unionen
Tjänstehistoria
BrukstidSverige 1895–1905
Sverige 1905–
Finland 1939–1940
Används avHögvakten i Stockholm
Medverkan i krigVinterkriget
Produktionshistoria
Designdatum1895
Antal tillverkadeCirka 115 000 exemplar hos Carl Gustaf stads gevärsfaktori i Eskilstuna
Varianterse varianter
Specifikationer
VapentypRepetergevär
Kaliber6,5 × 55 mm
Piplängd449 mm
Ammunition6,5 mm sk ptr m/94
  • 6,5 mm projektil m/94[a]
  • 6,5 mm projektil m/41[b]
Magasin5 patroner
Längd950 mm
Vikt3,4 kg
Utgångshastighet6,5 mm projektil m/94: 655 m/s
6,5 mm projektil m/41: 730 m/s
Effektiv räckvidd1 600 m (effektiv)
4 000 m (max skottvidd)
Riktmedelsgradering
Sikte: 300–1 600 m
Visirlinje à 300 m: 359 mm
Visirlinje à 400 m: 363 mm
Visirlinje à 1 600 m: 363 mm

Vapnets ursprungliga officiella militära benämning blev i april 1895 6,5 mm karbin m/94, vilket vid okänt senare lär ha ändrats för att införliva sekeltalet "18", då benämnt 6,5 mm karbin m/1894,[1] vilket kortades ner till enbart m/94 igen vid okänt tillfälle.[2]

HistoriaRedigera

AnskaffningRedigera

Vapnet utvecklades i samband med utvecklingen av 6,5 mm gevär m/96 för att införskaffa handeldvapen till det svenska infanteriet och kavalleriet avsedda för röksvagt krut. Föregående vapen, till exempel Gevär m/1867 och Karbin m/1870, var avsedda för svartkrut. Den nya karbinen baserades på ett repetersystem utvecklat av det tyska företaget Mauser och utformades för att skjuta samma patron som den samutvecklade gevär m/96, vilket blev 6,5 mm skarp patron m/94.

Då vapnet baserades på Mausers repetersystem köptes inledningsvis cirka 10 000 exemplar direkt från tyska Mauser. Vapnet kom sedan efter att tillverkas hos Carl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna i exemplar cirka 115 000 ytterligare exemplar.

Karbin m/94 var från början avsedd för svenska kavalleriet, artilleriet, ingenjörstrupperna, fortifikationen, trängtrupperna och infanteriets kuskar men kom runt sekelskiftet 1900 även att införskaffas av landstormens ungdomsförband och svenska flottan.[3] I svenska flottan skrevs modellnummer med stort M för att markera att materielen tillhörde "Marinen", varav stavningen 6,5 mm karbin M/94 användes på flottans karbiner.[4]

ModifikationerRedigera

För bland annat Ingenjörstrupperna infördes år 1896 en modifikation på vapnet för att standardisera de med gevär m/1896. Dessa benämndes karbin m/1894-96 och skilde sig från den vanliga karbin m/1894 genom att införliva likadana remfästen och gevärsrem som gevär m/1896.[5] Konventionella karbin m/1894 var istället försedda med en specialrem som träddes genom ett avlångt hål i kolven och fästes med ett spänne.

Då vapnet saknade bajonett kom svenska flottan vid okänt tillfälle att modifiera ett okänt antal av deras karbin m/94 till att kunna montera modifierade sabelbajonett m/1867 från gamla gevär m/1867.[3] Då denna bajonett var mycket lång sattes monteringspunkten på pipans högra sidan några centimeter framför kolvens band.

Mellan 1914 och 1918 byggdes merparten av karbin m/94 om och fick bajonettfäste. Dess betecknades 6,5 mm karbin m/1894-14.[6] En del nytillverkning skedde också 1932. För de ombyggda karbinerna infördes två typer av bajonetter, en för svenska armén och en för svenska flottan. I svenska armén infördes knivbajonett m/1914 som hade en totallängd på 46 cm med bladlängd om 33 cm. I svenska flottan infördes knivbajonett m/1915 som hade en totallängd på 63,5 cm med bladlängd på 50,5 cm. I jämförelse hade knivbajonett m/1896 för gevär m/1896 en totallängd på 33 cm och bladlängd om 21 cm.

TjänstgöringRedigera

 
Svensk frivillig med karbin m/94 på ryggen under vinterkriget.

Under andra världskriget kom karbin m/94 att användas i strid av svenska frivilligkåren under vinterkriget. När landstormen avskaffades 1942 gick även deras vapen över till det ersättande hemvärnet. I hemvärnet användes det aktivt tills det ersattes med gevär m/38 i början av 1960-talet. Gevär m/38 var mer praktisk för fredstid då denna i motsats till karbin m/94 kunde utrustas med lösskjutningsanordning för att skjuta billig övningsammunition av trä.[7]

Karbin m/94 används än idag som ceremoniellt vapen av de skvadroner som genomför beriden vaktparad, vilka använder karbin m/94-14B[2] tillsammans med knivbajonett m/1914.[8]

VarianterRedigera

KarbinerRedigera

BajonetterRedigera

Läs vidareRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ 6,5 mm projektil m/94 är en trubbkula/ogivalkula med ogivalt huvud.
  2. ^ 6,5 mm projektil m/41 är en spetskula/torpedkula med spetsigt aerodynamiskt huvud.
  3. ^ [a b c d] I svenska flottan skrevs modellnummer med stort M för att markera att materielen tillhörde "Marinen".[4]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

Tryckta källorRedigera

  • Vapenregister för armen. Tryckeri: Esselte aktiebolag. Kungliga arméförvaltningens tygavdelning. 1951 års upplaga 
  • Amregister: Ammunitionsregister för Armén. Kungliga arméförvaltningen: Ammunitionsavdelningen vid tygdepartementets 1. materialbyrå. 1942 års upplaga