Kapstrandskata
Kapstrandskata[2] (Haematopus moquini) är en fågel i familjen strandskator inom ordningen vadarfåglar.[3]
| Kapstrandskata Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Familj | Strandskator Haematopodidae |
| Släkte | Haematopus |
| Art | Kapstrandskata H. moquini |
| Vetenskapligt namn | |
| § Haematopus moquini | |
| Auktor | Bonaparte, 1856 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Utseende redigera
Kapstrandskatan är en helsvart 42–45 centimeter lång strandskata med rödrosa ben, rött öga och en kraftig orange röd näbb.[1] Den är mycket lik svarta strandskator i Sydamerika och Australasien, men har mörkare ovansida än de förra och mycket kortare näbb än de senare.[1] Könen är i princip lika, honan något större än hanen och med något längre näbb.[4]
_in_flight.jpg)
Utbredning och systematik redigera
Kapstrandskatan är en stannfågel som ses utmed kusten i södra Afrika, från Lüderitz i Namibia till Mazeppa Bay i sydafrikanska Östra Kapprovinsen.[1] Tillfälligtvis har den påträffats i Angola och Moçambique.[1] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter, men den idag utdöda arten kanariestrandskata kategoriserades tidigare som underart till kapstrandskata.[5]
Levnadssätt redigera
Kapstrandskatan lever huvudsakligen på mollusker som musslor och skålsnäckor, men har också setts ta havsborstmaskar, insekter,[6] och möjligen även fisk .[7] Fågeln häckar i en uppskrapad grop i sand eller klappersten 30 meter ovan vattenlinjen. Honan lägger två, ibland ett eller tre, ägg som ruvas av båda könen i 27–39 dagar. Liksom andra vadare kan ungarna lämna boet direkt efter kläckning, men är flygga först 38 dagar senare. Häckningsframgången är större på utliggande öar där predatorerna är färre och störningarna mindre.[1]
Status redigera
Från att tidigare ha kategoriserats som nära hotad bedömer internationella naturvårdsunionen IUCN sedan 2017 populationen som livskraftig.[1] Världspopulationen är relativt liten och uppskattas till 6.670 individer.[8][9] Tack vare naturvårdsinsatser verkar populationen dock öka.[8][9] Största hoten mot arten är hundattacker, störningar från terrängfordon och predation av ungar och ägg från kelptrut (Larus dominicanus).[1]
Namn redigera
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Christian Horace Bénédict Alfred Moquin-Tandon (1804-1863), fransk ornitolog, malakolog och samlare.[10]
Noter redigera
- ^ [a b c d e f g h] Birdlife International 2017 Haematopus moquini . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.2. Läst 11 december 2017.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Hockey, P.A.R., Dean, W.R.J. and Ryan, P.G. 2005. Roberts birds of southern Africa. Trustees of the John Voelcker Bird Book Fund, Cape Town, South Africa.
- ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- ^ Ryan, P. G.; Visagie, J. (2008). ”African Black Oystercatchers feeding in a terrestrial habitat”. Ostrich 79: sid. 243. doi:.
- ^ Paijmans, D. M. (2013). ”Piscivory in the African Black Oystercatcher”. Promerops 294: sid. 15.
- ^ [a b] Underhill, L. 2014. Assessment of the conservation status of African Black Oystercatcher Haematopus moquini. International Wader Studies 20: 97-108.
- ^ [a b] Loewenthal, D.; Paijmans, D. M.; Haupt, P. W.; Hockey, P. A. R. 2015. Trends in African Black Oystercatcher Haematopus moquini populations between the early 1980s and early 2000s, with consideration of the influence of protected habitats and food availability. Ostrich 86(1&2): 9-21.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör afrikansk strandskata.
Wikispecies har information om Haematopus moquini.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
