Brottsförebyggande rådet

svensk statlig myndighet

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Justitiedepartementet och har till uppgift att bidra till kunskapsutvecklingen inom det kriminalpolitiska området och främja brottsförebyggande arbete.[1]

Brottsförebyggande rådet (Brå)
DepartementJustitiedepartementet
OrganisationstypStatlig förvaltningsmyndighet
KommunStockholm
LänStockholm
Organisationsnr202100-0068
MyndighetschefKristina Svartz, generaldirektör
InstruktionSFS 2007:1170
Webbplatswww.bra.se

VerksamhetRedigera

Brå, som inrättades 1974, är ett centrum för forskning och utveckling och ska bistå rättsväsendets myndigheter i deras kunskaps- och metodutveckling. Rättsväsendet består av myndigheter som polisen, åklagarna, domstolarna och kriminalvården.

Brå:s verksamhet kan delas in i fyra grenar:

  • Kunskapsutveckling inom det kriminalpolitiska området med fokus på rättsväsendets myndigheter
  • Utvärdering av effekter av politiskt beslutade reformer inom rättsväsendets verksamhet
  • Kriminalstatistik av Sveriges kriminalitet samt jämförande utredningar med olika länder.
  • Stöd till lokalt brottsförebyggande arbete

Brå gör utvärderingar och kunskapssammanställningar som håller vetenskaplig kvalitet och som kan användas som underlag av beslutsfattare inom rättsväsendet och av regering och riksdag. Myndigheten följer och analyserar brottsutvecklingen. Brå driver skolportalen Brottsrummet.se som är en faktabank om brott och brottslighet för ungdomar.

Inom Brå ligger Center mot våldsbejakande extremism. [2]

KritikRedigera

I december 2019 publicerade Linköpings universitet en forskningsrapport som påpekar att det finns en risk för snedvridning av den information som Brå lämnat ut. I intervjuer hävdar vissa men inte alla Brå-anställda att forskarna inte är oberoende av Polismyndigheten och att en tystnadskultur råder kring kriminalpolitiskt känsliga frågor. Brå:s rapporter kan därför vara vara uddlösa i sin kritik av vissa missförhållanden inom polisen. Dock vill inte forskarna precisera vilka.[3][4] Anställda från BRÅ har bemött kritiken och menar att rapporten har problem med metodval, och att de är felciterade.[5] Tjugoåtta utredare med anställning vid Brå fick i januari 2020 en debattartikel publicerad i DN där linköpingsstudien bemöttes med argumenten att en del av kritiken i själva verket är en återgivning av de förutsättningar som gäller all forskning som bedrivs av myndigheter, samt att utsagorna i studien/rapporten kommer uteslutande från individer med en negativ personlig relation till myndigheten Brå.[6] Även andra forskningsbrister i linköpingsrapporten tas upp i debattartikeln. DN-artikeln är föranledd av den uppmärksamhet som kritiken mot Brå fått i media och sociala medier: "studien har allvarliga kvalitetsbrister och vi vill nu att en oberoende aktör granskar vetenskapligheten", "Regeringen, oavsett politisk färg, är vår uppdragsgivare. De slutsatser som Brå presenterar är där­emot inte styrda av politiska agendor".

GeneraldirektörerRedigera

Motsvarigheter i övriga NordenRedigera

Motsvarande organ i Norge heter Det kriminalitetsforebyggende råd, i Danmark Det kriminalpræventive råd och i Finland Rådet för brottsförebyggande.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ 1 § förordningen (2007:1170) med instruktion för Brottsförebyggande rådet.
  2. ^ ”Om CVE - Center mot våldsbejakande extremism”. www.cve.se. https://www.cve.se/om-cve.html. Läst 3 juli 2020. 
  3. ^ LiU (2019-12-16). ”Går det att lita på Brå?: En studie om bias”. Pressmeddelande.
  4. ^ Stefan Holgersson, Ossian Grahn, Malin Wieslander (2019-12-16). Går det att lita på Brå? : En studie om bias i myndighetsforskning. Linköping University Electronic Press. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-162585 
  5. ^ ”Kommentar från Brås t f generaldirektör med anledning av studie om bias i myndighetsforskning - Brottsförebyggande rådet”. www.bra.se. 17 december 2019. https://www.bra.se/om-bra/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2019-12-17-kommentar-fran-bras-t-f-generaldirektor-med-anledning-av-studie-om-bias-i-myndighetsforskning.html. 
  6. ^ Allvarliga kvalitetsbrister i granskningen av Brå”. DN. Arkiverad från originalet den 18 januari 2020. https://web.archive.org/web/20200118203602/https://www.dn.se/debatt/allvarliga-kvalitetsbrister-i-granskningen-av-bra/. 

Externa länkarRedigera