Jordbodalen med Ångtegelgropen

naturreservat i Helsingborgs kommun

Jordbodalen med Ångtegelgropen är ett kommunalt naturreservat i södra Helsingborg. Naturreservatet består av Jordbodalen i Gåsebäckens ravin och Helsingborgs Ångtegelbruks lertäkt i Närlunda.[3]

Jordbodalen med Ångtegelgropen
Naturreservat
En av dammarna i Jordbodalen.
LandSverige
KommunHelsingborgs kommun
Area25,00 hektar[1]
- därav vatten1,4 hektar[1]
Inrättat8 februari 2021
Läge
Jordbodalen med Ångtegelgropen
Jordbodalen med Ångtegelgropen
Jordbodalen med Ångtegelgropen
Koordinat56°02′06″N 12°43′41″Ö / 56.035060513889°N 12.728007086111°Ö / 56.035060513889; 12.728007086111
Koder, länkar, kartor
IUCN-
kategori
IUCN-kategori Ia: Strikt naturreservat[2]
NVR-id2054621 (karta)
WDPA-id555733803 (karta)
FörvaltareHelsingborgs kommun[2]
Redigera Wikidata

Historia redigera

Lerbrytning redigera

Sedan brytningen av lerskiffer upphörde 1978 har den djupa gropen används som vattenmagasin för att fördröja dagvatten från omkringliggande bebyggelse.[3] Detta innebär att gropen kan vattenfyllas vid kraftiga skyfall.[4]

Området skyddas redigera

Ett förslag att skydda lertäkten och Jordbodalen antogs i stadsbyggnadsnämnden 24 september 2020 efter att ha utretts sedan oktober 2017 av stadsbyggnadsförvaltningen. Ursprungligen var tanken att även landborgen skulle ingå i naturreservatet, men den togs inte med i förslaget som lämnades till kommunstyrelsen. Efter kommunstyrelsens godkännande lämnades frågan över till kommunfullmäktige som den 15 december beslutade enligt förslaget med röstetalet 43 för och 22 mot.[5]

Naturreservatet är skyddat (beslutat) sedan 15 december 2020 och blev gällande 8 februari 2021.[6]

Natur redigera

Jordbodalen redigera

Jordbodalen är en trädbevuxen dalgång där Gåsebäcken rinner genom flera dammar.[3]

Ångtegelgropen redigera

När industriverksamheten upphörde planterades träd runt gropens kanter. De icke-svenska trädslag som förekommer får stå kvar, så länge de inte är invasiva, men inte föryngras. Istället bör svenska ädellövträd prioriteras, såsom avenbok, ask, skogslönn, hassel och ek.[7]

Grundvatten med hög kalkhalt springer fram från en skärning i lerskiffern i gropens västra brant. Då vattnet kommer i kontakt med atmosfären, fälls mineralerna ut och bildar kalktuff. På platsen förekommer aktiv fossilering då växtdelar bäddas in i det nya berget och ska därför hållas fri från sly.[7]

Referenser redigera