Johan Dillner

svensk präst och översättare

Johan Dillner, född 3 oktober 1785 i Selångers socken, Västernorrlands län, död 21 januari 1862 i Östervåla socken, Västmanlands län, var en svensk präst och psalmförfattare som introducerade psalmodikon som ett alternativ till orgel för fattiga församlingar.

Johan Dillner
Född3 oktober 1785[1][2]
Selångers församling[2], Sverige
Död21 januari 1862[1][2] (76 år)
Östervåla församling[2], Sverige
MedborgarskapSverige
Utbildad vidHärnösands gymnasium
Uppsala universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningÖversättare, präst
Befattning
Kyrkoherde, Östra Ryds församling (1820–1831)
Kyrkoherde, Funbo församling (1831–1839)
Kyrkoherde, Östervåla församling (1839–1862)
ArbetsgivareÖstra Ryds församling (1820–1831)
Funbo församling (1831–1839)
Östervåla församling (1839–1862)
MakaJohanna Lovisa Lidström
(g. 1814–1857)
FöräldrarEric Johan Dillner
Catharina Elisabeth Salin
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Johan Dillner föddes 1785 i Selångers socken som son till kontraktsprosten och riksdagsmannen Eric Johan Dillner och Catharina Elisabeth Salin.[3] Efter studier vid Härnösands gymnasium 1799–1802 blev Dillner 1802 student vid Uppsala universitet, där han studerade teologi och blev filosofie magister 15 juni 1809.[3] Efter prästvigning 26 juni 1809 och blev han 9 november samma år pastorsadjunkt vid Finska församlingen i Stockholm. Den 31 mars 1810 utnämndes han till extra ordinarie hovpredikant och avlade 1812 pastoralexamen. 1814 förrättade han regementspastorstjänsten vid Jämtlands fältjägarregemente under fälttåget mot Norge och blev ordinarie regementspastor 4 oktober samma år.[4] Den 11 december 1818 höll han tal i Riddarholmskyrkan vid 100-årsminnet av Karl XII:s dödsdag.[5] Den 15 mars 1820 utnämndes han till kyrkoherde i Östra Ryds församling och blev 12 oktober 1831 kyrkoherde i Funbo församling. År 1834 invaldes han som ledamot av Musikaliska akademien. 3 oktober 1835 utnämndes han till prost och 5 oktober 1839 kyrkoherde i Östervåla församling,. Han blev 1842 vice kontraktsprost och 26 april 1843 ordinarie kontraktsprost i Fjärdhundra norra kontrakt.[4] Dillner blev 1860 jubeldoktor.[6] Han avled 1862 i Östervåla socken.[3]

MusikerRedigera

Dillner var mycket intresserad av sång och var ledamot av Götiska förbundet, där han brukade sjunga Erik Gustaf Geijers sånger. Han tillhörde även de första manskörsångarna i Uppsala som sjöng i den studentkör som skapades av director musices Haeffner i Uppsala hösten 1808,[7] och var vid samma tid kurator för den Medelpado-Jämtländska nationen vid Uppsala universitet.

Dillner var den som lanserade psalmodikonet i stor skala i Sverige. Han hämtade idén till instrumentet från Danmark, där Jens Worm Bruun (1781–1836) introducerat det ett par år tidigare. Dillner iordningställde ritningar och spred också noter till den då nya psalmboken med ett slags noter i sifferform. Tanken var att man, utan tidigare kunskaper i notskrift eller spel, hemma med familjen, skulle kunna lära sig de nya psalmerna. Resultatet var mycket gott och eftersom dessa notböcker till en del var satta för fyra stämmor så höjdes nivån på församlingarnas sång i kyrkorna avsevärt.

Översättare och predikantRedigera

År 1811 utgav han en översättning av Adam Oehlenschlägers sorgespel Axel och Walborg. År 1830 utgav han Melodierna till svenska kyrkans psalmer, noterade med ziffror. Den utkom i flera upplagor, ofta kallad Psalmodikon. Han utgav även Tilfällighetsstycken från Landsbygden (1858), en samling äldre psalmer med noter.

Dillner var även uppskattad som predikant och efter hans död utgavs flera predikosamlingar, bland annat Predikningar på sön- och högtidsdagar (1882) samt Betraktelser till bruk vid daglig andakt (1895).[8]

FamiljRedigera

Dillner gifte sig 4 december 1814 i Selånger socken med jungfrun Johanna Lovisa Lidström.[9] Som var dotter till häradshövdingen och lagmannen August Lidström i Medelpad. Hon var även syster till överstelöjtnanten Mechanicus Lidströmer.[4] Makarna Dillner fick tillsammans barnen Hanna Götilda (1817–1819), Gotthold Johan Augustin (född 1818), Hanna Dorothea Gothilda (född 1820), Willhelmina Johanna Heliodora (1822–1892), Allon Johannes Maria (1823–1898), Hulda Talmai Josefina (1826–1909), Edla Emfrid Lovisa (1827–1828) och Knut Abel Sigfrid (1830–1907).[10][11][12]

BibliografiRedigera

  • 1817 - Mag. Eric Tollstadii i lifstiden kyrkoherde i s:t Jacobs och Johannis församlingar i Stockholm, förut, under författarens namn, ströwis tryckte predikningar, samlade och å nyo af trycket utgifne. Predikningar av Erik Tolstadius, utgivna 1817 i Härnösand.[13]
  • 1819 - Tal, till minne af konung Carl XII; hållet i kongl. Riddarholmskyrkan, den 11 december 1818, af Johan Dillner. Utgiven 1819 i Stockholm.[5]
  • 1831 - Tacksägelse och liktal då ... fru Dorothea Pousette, född Brandelius, jordfästes i Östra Ryds kyrka d. 12 junii 1831, af församlingens kyrkoherde. Utgiven 1831 i Stockholm.[3]
  • 1840 - Sanningsord wid grafwen, wäckelser för yngre bröder, minnen för älskade åhörare. Utgiven 1840 i Örebro.[14]
  • 1844 - Föräldrawälsignelsen, eller: några wälönskningsord af en far och mor till sitt barn, wid dess första nattwardsgång. Utgiven 1844 i Umeå.[3]
  • 1845 - Tal wid kyrkoherden J. H. Rollins installation i Harbo d. 8 juni 1845. Utgiven 1845 i Gävle.[3]
  • 1850 - Bidrag till framtida teckning af den helige Guds mannen kyrkoherden Er. Tollstadii lefverne, sammanhemtadt af skrift och tradition. Utgiven 1850 i Uppsala.[15]
  • 1852 - Fragmentarisk granskning i nummerföljd af en del psalmer i kyrkopslamboken. Utgiven 1852 i Uppsala.[16]
  • 1852 - Twänne andeliga sånger. Den första: Rättfärdiggörelsen . . . Den andra: Emot skörlefnad. Utgiven 1852 i Gävle.[3]
  • 1853 - Ord, sagda från predikstolen i Öster Wåhla kyrka, trettonde dag jul 1853. Utgiven 1853 i Gävle.[17]
  • 1854 - Om Christi bröder efter köttet. Sändebref till en wän med anledning af herr lector Melanders förklarade tanka om ordet dSsXföe i dess utgifna prof blad till Lexicon öfwer N. testamentets grundspråk. Utgiven 1854 i Stockholm.[3]
  • 1854 - Tal från altaret i Nora församlings kyrka, visita-tionsdagen den 18 sept. 1853. Utgiven 1854 i Gävle.[3]
  • 1857 - Ord från predikstolen i Öster-Wåhlo-kyrka vid tacksägelsen efter... prostinnan Johanna Lovisa Dillner, född Lidströ, år 1857 den 25 okt. Utgiven 1857 i Gävle.[18]
  • 1857 - Predikan på första söndagen i fastan, hållen i östra Wåhla kyrka år 1853. Utwidgad och åter i samma kyrka uttalad, år 1857. Utgiven 1857 i Gävle.[3]
  • 1857 - Predikan å Marie kyrkogångsdag år 1857, i Östra Wåhla kyrka. Utgiven 1857 i Gävle.[3]
  • 1859 - Morgon och afton i Huddunge kyrka den 12:te december 1858. Utgiven 1859 i Gävle.[3]
  • 1880 - Konfirmations- och skriftetal. Utgiven 1880 i Stockholm.[3]
  • 1882 - Predikningar på sön- och högtidsdagar. Utgiven 1882 i Stockholm.[19]
  • 1894 - Psalmer och sånger. Utgiven 1894 i Stockholm.[20]
  • 1895 - Betraktelser till bruk vid daglig andakt. Utdrag ur Joh. Dillners skrifter af B. E. Petri. Med förord af W. Rudin. Utgiven 1895 i Stockholm.[3]

MusikRedigera

  • 1830 - Melodierna till swenska kyrkans psalmer, noterade med siffror, för skolor och menigheten. Utgiven 1830 i Stockholm.[21] Andra upplagan gavs ut 1840 i Örebro.
  • 1832 - Psalmodicon, Melodiestämman. Utgiven 1832 i Uppsala.[4] Tredje upplagan gavs ut 1846 i Örebro.
  • 1833 - Läsning för sång-skolor. Ur J. Dillners Psalmodikon. Utgiven 1833 i Linköping.[3]
  • 1836 - Inledning till melodierna för svenska kyrkans psalmer, noterade med ziffror för skolor och menigheten. Utgiven 1836 i Helsingfors.[3]
  • 1837 - Psalmodicon, Alt-, Tenor- och Basstämman. Utgiven 1837 i Uppsala. Omtryckt 1840 i Örebro med titeln Melodierna till Svenska kyrkans psalmer, 2 upplagan med förslag till några Chorsånger under gudstjensten, utgångsstycken och fromma visor för umgängslifvet, samt några åldriga Choraler från Böhmiska Brödraförsamlingen med Svenska ord.[4] Bihang till Psalmodikon Discantstämma. Ny upplaga gavs ut 1846–1847 i Örebro.
  • 1844 - Sånger i stämmor för gudstjensten och det fromma umgängeslifwet. Enfalden tillegnade af Psalmodikons utgifware. Utgiven 1844 i Gävle.[3]
  • 1844 - Twenne folk-sånger i stämmor. Ur Sånger i stämmor för gudstjensten. Utgiven 1844 i Gävle.[3]
  • 1846 - Melodier till P. H. Syréens Christliga sånger, på nitälskande embetsbröders begäran, dels samlade, dels författade. Utgiven 1846 i Falun.[22]
  • 1846 - Sånger i stämmor för folkskolor och allmogen. Utgiven 1846 i Stockholm.[3]
  • 1846 - Sånglära för folkskollärare-seminarier och folkskolor, för zifferskrift. Bearbetade av Anders Bersselius och utgiven 1846 i Linköping.[23]
  • 1846 och 1847 - Första [-fjerde] sång-tabellen. Utgiven 1846 och 1847 i Linköping.[24][25]
  • 1848 - Swenska kyrkans psalmbok af år 1819. Med melodier och harmoni i fyrstämmig sifferskrift. Utgiven 1848 i Stockholm.[26][3]
  • 1848 - Fyrstämmigt psalmodikon, eller alla psalmers melodier, i siffror fyrstämmigt tecknade . .. jemte swenska messan, samt anwisning till psalmodikons bruk. Utgiven 1848 i Gävle.[3]
  • 1851 - Fullständigt psalmodikon. Diskant-stämman. Utgiven 1851 i Örebro.[3]
  • 1851 - Fullständigt och förenkladt psalmodikon, diskant-stämman. Utgiven 1851 i Örebro.[27][3]
  • 1858 - Tillfällighetsstycken från landsbygden: sånger till väckelse och näring för andakten och tron. Utgiven 1858 i Stockholm.[28] Utgavs på nytt 1925 i Stockholm.[29]
  • 1860 - Brödraförsamlingens i Böhmen och Mähren nattvardsberedelse och messa. Utgiven 1860 i Stockholm.[3]

ÖversättningarRedigera

  • 1817 - Herrans Jesu Christi cateches. Utur evangelisterne sammandragen af Johann Otto Glüsing. Utgiven 1817 i Stockholm.[31] Andra upplangan gavs ut 1852 i Växjö och utökades med några andliga sånger.[3]
  • 1829 - Julklapp till Guds barn. Ett tal i fromma wänners samfund. Utgiven 1829 i Stockholm.[3]
  • 1849 - Heliga landet och nästgränsande landskaper i åskådliga skildringar. Skriven av Ferdinand Bässler och utgiven 1849.[32]
  • 1849 - Orientaliska sägner. Utgiven 1849 i Stockholm.[3]
  • 1852 - Spegel i miniatur af tillståndet i Tyskland år 1849: den gamla och nya läran om samhälle, stat kyrka, skola, äktenskap och arbete, populärt framställd och fattliggjord för staden och landet. Skriven av Friedrich Matthias Perthes och utgiven 1852 i Uppsala.[33]
  • 1853 - Den omwände negern. Spegel af bättringen i sin renhet. En sann berättelse. Skriven av L. Richmond och utgiven 1853 i Gävle.[3]
  • 1854 - Mjölkflickan. Spegel af nya födelsen i renhet och sanning. Berättelse ur verkliga lifwet. Skriven av L. Richmiond och utgiven 1854 i Gävle.[35]
  • 1854 - Martyren Savonarolas lefverne (utkast). Skriven av Georg Rapp och utgiven 1854.[36]
  • 1854 - Lefvernesbeskrifning öfver Johan Arndt, den sanna christendomens författare. Skriven av Otto Friedrich Wehrhan och utgiven 1854 i Gävle.[37]

PsalmerRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Johan (Johannes) Dillner, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17543, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, omnämnd som: Dillner, Johan, läst: 16 november 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac] Bror OlssonJohan (Johannes) Dillner i Svenskt biografiskt lexikon (1945), Band 11 (1945), s. 256
  4. ^ [a b c d e] Fant, Johan Eric; August Theodor Låstbom (1845). Upsala ärkestifts herdaminne. Tredje delen. Uppsala: Wahlström & Låstbom. sid. 435. Libris 1799834 
  5. ^ [a b] Dillner, Johan (1819). Tal, till minne af konung Carl XII; hållet i kongl. Riddarholmskyrkan, den 11 december 1818, af Johan Dillner. Stockholm: Cederborgska boktryckeriet. Libris 2408212 
  6. ^ Hofberg, Herman; Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson (1906). Svenskt biografiskt handlexikon. Alfabetiskt ordnade lefnadsteckningar af Sveriges namnkunniga män och kvinnor från reformationen till nuvarande tid.. "Förra delen A-K". Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 244. Libris 81313. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/HofbergH/titlar/SvensktBiografisktHandlexikon1/sida/244/faksimil 
  7. ^ "Under Svea banér"
  8. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  9. ^ Selånger (Y) C:3 (1803-1861) Sida: 216
  10. ^ Tuna (Y) C:2 (1767-1843) Sida: 126, 129, 235
  11. ^ Katarina (A, AB) CII:7 (1804-1826)
  12. ^ Östra Ryd (AB) C:4 (1807-1852) Sida: 35, 37, 42, 44, 48, 150
  13. ^ Dillner, Johan; Erik Tolstadius (1817). Mag. Eric Tollstadii i lifstiden kyrkoherde i s:t Jacobs och Johannis församlingar i Stockholm, förut, under författarens namn, ströwis tryckte predikningar, samlade och å nyo af trycket utgifne.. Härnösand: Jonas Svedbom. Libris 2421132 
  14. ^ Dillner, Johannes (1840). Sanningsord wid grafwen, wäckelser för yngre bröder, minnen för älskade åhörare. Örebro. Libris 9967845 
  15. ^ Dillner, Johan (1850). Bidrag till framtida teckning af den helige Guds mannen kyrkoherden Er. Tollstadii lefverne, sammanhemtadt af skrift och tradition. Uppsala. Libris 2616880 
  16. ^ Dillner, Johan (1852). Fragmentarisk granskning i nummerföljd af en del psalmer i kyrkopslamboken. Uppsala. Libris 1906107 
  17. ^ Dillner, Johan (1853). Ord, sagda från predikstolen i Öster Wåhla kyrka, trettonde dag jul 1853. Gävle. Libris 2162171 
  18. ^ Dillner, Johan (1857). Ord från predikstolen i Öster-Wåhlo-kyrka vid tacksägelsen efter... prostinnan Johanna Lovisa Dillner, född Lidströ, år 1857 den 25 okt. Gävle. Libris 2616881 
  19. ^ Dillner, Johan (1882). Predikningar på sön- och högtidsdagar. Stockholm: A. V. Carlson. Libris 1596385 
  20. ^ Dillner, Johan (1894). Psalmer och sånger. Stockholm: A. V. Carlson. Libris 1622074 
  21. ^ Dillner, Johannes (1830). Melodierna till swenska kyrkans psalmer, noterade med siffror, för skolor och menigheten. Stockholm: Norstedt. Libris 10437612 
  22. ^ Dillner, Johannes (1846). Melodier till P. H. Syréens Christliga sånger, på nitälskande embetsbröders begäran, dels samlade, dels författade. Falun. Libris 2232822 
  23. ^ Dillner, Johan; Anders Bersselius (1846). Sånglära för folkskollärare-seminarier och folkskolor, för zifferskrift. Linköping. Libris 2992130 
  24. ^ Dillner, Johan (1847). Första [-fjerde] sång-tabellen. Linköping. Libris 2617092 
  25. ^ Dillner, Johan (1846). Första [-fjerde] sång-tabellen. Linköping. Libris 2617093 
  26. ^ Dillner, Johan (1848). Swenska Kyrkans Psalmbok af år 1819. Med melodier och harmoni i fyrstämmig sifferskrift. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. Libris 11941801 
  27. ^ Dillner, Johan (1851). Fullständigt och förenkladt Psalmodikon, diskant-stämman. Örebro: Lindh. Libris 11907405 
  28. ^ Dillner, Johan (1858). Tillfällighetsstycken från landsbygden: sånger till väckelse och näring för andakten och tron. Stockholm. Libris 2616882 
  29. ^ Dillner, Johan (1925). Musik till psalmer och sånger av Johan Dillner jämte brödraförsamlingens i Böhmen och Mähren nattvardsberedelse och mässa. Stockholm. Libris 2248754 
  30. ^ Dillner, Johan; Adam Oehlenschläger (1811). Axel och Walborg. Sorgespel af Adam Oehlenschläger. Öfwersättning.. Stockholm: Henrik A. Nordström. Libris 2389848 
  31. ^ Dillner, Johan; Johann Otto Glüsing (1817). Herrans Jesu Christi cateches. Utur evangelisterne sammandragen af J. O. G.. Stockholm: Hedmanska boktryckeriet. Libris 2420806 
  32. ^ Dillner, Johan; Ferdinand Bässler (1849). Heliga landet och nästgränsande landskaper i åskådliga skildringar. Norstedt. Libris 2585026 
  33. ^ Dillner, Johan; Friedrich Matthias Perthes (1852). Spegel i miniatur af tillståndet i Tyskland år 1849. Den gamla och nya läran om samhälle, stat kyrka, skola, äktenskap och arbete, populärt framställd och fattliggjord för staden och landet. Uppsala: Wahlström & co. Libris 12092144 
  34. ^ Dillner, Johan; Friedrich Julius Stahl (1853). Partiernas ställning. Politisk predikan.. Stockholm: Landin. Libris 3071889 
  35. ^ Dillner, Johan; L. Richmiond (1854). Mjölkflickan, Spegel af nya födelsen i renhet och sanning. Berättelse ur werkliga lifvet. Gävle: Landin. Libris 12228551 
  36. ^ Dillner, Johan; Georg Rapp (1854). Martyren Savonarolas lefverne. Gävle. Libris 2987955 
  37. ^ Dillner, Johan; Otto Friedrich Wehrhan (1854). Lefvernesbeskrifning öfver Johan Arndt, den sanna christendomens författare. Gävle. Libris 3161748