Öppna huvudmenyn

Johan Dillner, född 3 oktober 1785 i Selångers socken, död 21 januari 1862 i Östervåla socken, var en svensk präst och psalmförfattare som introducerade psalmodikon som ett alternativ till orgel för fattiga församlingar.

BiografiRedigera

Johan (Johannes) Dillner härstammade från släkten Dillner i Jämtland och var son till kontraktsprosten och riksdagsmannen Eric Johan Dillner och Catharina Elisabeth Salin,[1] samt var på fädernet och mödernet ättling till Skanckeätten.[2] Efter studier vid Härnösands gymnasium 1799–1802 blev Dillner student i Uppsala hösten 1802. Han studerade teologi vid Uppsala universitet, prästvigdes 1809, och blev sedan pastorsadjunkt vid finska församlingen i Stockholm. 1810 utnämndes han till hovpredikant och 1814 blev han regementspastor vid Jämtlands fältjägarregemente under fälttåget mot Norge. 1818 höll han tal i Riddarholmskyrkan vid 100-årsminnet av Karl XII:s dödsdag. 1820 utnämndes han till kyrkoherde i Östra Ryd, blev 1831 kyrkoherde i Funbo, och från 1839 kyrkoherde i Östervåla. Han blev 1842 vice kontraktsprost, och 1860 jubeldoktor.[3]

Dillner var mycket intresserad av sång, och var ledamot av Götiska förbundet där han brukade sjunga Geijers sånger. Han tillhörde även de första manskörsångarna i Uppsala som sjöng i den studentkör som skapades av director musices Haeffner i Uppsala hösten 1808,[4] och var vid samma tid kurator för den Medelpado-Jämtländska nationen vid Uppsala universitet.

Dillner var den som lanserade psalmodikonet i stor skala i Sverige. Han hämtade idén till instrumentet från Danmark, där Jens Worm Bruun (1781–1836) introducerat det ett par år tidigare. Dillner iordningställde ritningar och spred också noter till den då nya psalmboken med ett slags noter i sifferform. Tanken var att man, utan tidigare kunskaper i notskrift eller spel, enkelt, hemma med familjen, skulle kunna lära sig de nya psalmerna. Resultatet var mycket gott, och eftersom dessa notböcker till en del var satta för fyra stämmor så höjdes nivån på församlingarnas sång i kyrkorna avsevärt.

År 1811 utgav han en översättning av Adam Oehlenschlägers sorgespel Axel och Walborg. År 1830 utgav han Melodierna till svenska kyrkans psalmer, noterade med ziffror. Den utkom i flera upplagor, ofta kallad Psalmodikon. Han utgav även Tilfällighetsstycken från Landsbygden (1858), en samling äldre psalmer med noter.

Dillner var även mycket uppskattad som predikant, och efter hans död utgavs flera predikosamlingar, bland annat Predikningar på sön- och högtidsdagar (1882) samt Betraktelser till bruk vid daglig andakt (1895).[5]

BibliografiRedigera

  • 1817 - Mag. Eric Tollstadii i lifstiden kyrkoherde i s:t Jacobs och Johannis församlingar i Stockholm, förut, under författarens namn, ströwis tryckte predikningar, samlade och å nyo af trycket utgifne. Hernösand, tryckte hos Jonas Svedbom, : 1817. (Härnösand, 1817)
  • 1819 - Tal, till minne af konung Carl XII; hållet i kongl. Riddarholmskyrkan, den 11 december 1818, af Johan Dillner ... Stockholm, 1819. Tryckt i Cederborgska boktryckeriet. /Stora Glasbruksgatan, qv. Glasbruket mindre, n:r 2, 3, 4, 5, 6, : 7, 8. (Stockholm, 1819)
  • 1840 - Sanningsord wid grafwen: wäckelser för yngre bröder: minnen för älskade åhörare (Örebro, 1840)
  • 1846- Melodier till P. H. Syréens Christliga sånger : på nitälskande embetsbröders begäran, dels samlade, dels författade (Falun, 1846)
  • 1846/1847 - Första [-fjerde] sång-tabellen. (Linköping, 1846/1847)
  • 1846 - Sånglära för folkskollärare-seminarier och folkskolor : för zifferskrift / af Joh. Dillner ; med någon förändring af And. Bersselius (Linköping, 1846)
  • 1850 - Bidrag till framtida teckning af den helige Guds mannen kyrkoherden Er.Tollstadii lefverne, sammanhemtadt af skrift och tradition. (Uppsala, 1850)
  • 1852 - Fragmentarisk granskning i nummerföljd af en del psalmer i kyrkopslamboken.(Uppsala, 1852)
  • 1853 - Ord, sagda från predikstolen i Öster Wåhla kyrka, trettonde dag jul 1853. (Gävle, 1853)
  • 1857 - Ord från predikstolen i Öster-Wåhlo-kyrka vid tacksägelsen efter... prostinnan Johanna Lovisa Dillner, född Lidströ, år 1857 den 25 okt. (Gävle, 1857)
  • 1858 - Tillfällighetsstycken från landsbygden: sånger till väckelse och näring för andakten och tron (Stockholm, 1858)
  • 1882 - Predikningar på sön- och högtidsdagar. (Stockholm, 1882)
  • 1894 - Psalmer och sånger / bearb. omskrifna eller författade af Johan Dillner (Stockholm, 1894)

Översättningar (urval)Redigera

  • Adam Oehlenschläger: Axel och Walborg (1811)
  • Herrans Jesu Christi cateches. Utur evangelisterne sammandragen af J.O.G. Stockholm, 1817. Tryckt i Hedmanska boktryckeriet. Reg. gatan, qv. Vätan, huset n:o 4. (Stockholm, 1817)
  • Ferdinand Bässler: Heliga landet och nästgränsande landskaper (Norstedt, 1849)
  • Spegel i miniatur af tillståndet i Tyskland år 1849: den gamla och nya läran om samhälle, stat kyrka, skola, äktenskap och arbete, populärt framställd och fattliggjord för staden och landet (Upsala, 1852)
  • Otto Friedrich Wehrhan: Lefvernesbeskrifning öfver Johan Arndt, den sanna christendomens författare (Gefle, 1854)

PsalmerRedigera

ReferenserRedigera

Tryckta källorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Svenskt biografiskt lexikon, samt Tuna socken i Bygdéns Härnösands stifts herdaminne
  2. ^ Släkten Dillner
  3. ^ Svenskt biografiskt handlexikon, Herman Hofberg, 1906
  4. ^ "Under Svea banér"
  5. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931

Externa länkarRedigera