Jørgen Herman Vogt

norsk politiker

Jørgen Herman Vogt, född den 21 juli 1784 i Drammen, död den 12 januari 1862, var en norsk statsman, son till sorenskriver Nils Nilsen Vogt och Abigael Monrad.

Jørgen Herman Vogt
J. H. Vogt.png
Född21 juli 1784[1] eller 21 juni 1784[2]
DrammenNorge
Död12 januari 1862[1][3]
Christiania
BegravdGamle Akers kyrkogård
MedborgarskapNorge
Utbildad vidKöpenhamns universitet Blue pencil.svg
SysselsättningPolitiker, statssekretær
BefattningNorges finansminister (1814–1814)[4]
Statssekretær (1822–1825)[5]
Norges arméminister (1825–1826)[4]
Norges justitieminister (1826–1827)[4]
Norges statsminister i Stockholm (1827–1828)
Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1827–1828)[4]
Norges finansminister (1836–1846)[4]
Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1846–1847)[4]
Norges finansminister (1847–1849)[4]
Norges kyrko- och utbildningsminister (1849–1850)[4]
Norges kyrko- och utbildningsminister (1850–1850)[4]
Norges revisionsminister (1850–1851)[4]
Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1851–1852)[4]
Norges finansminister (1852–1853)[4]
Norges finansminister (1853–1853)[4]
Norges justitieminister (1853–1854)[4]
Norges finansminister (1854–1855)[4]
Norges kyrko- och utbildningsminister (1854–1854)[4]
Førstestatsråd (1855–1858)[6]
Norges justitieminister (1855–1856)[4]
Norges revisionsminister (1856–1857)[4]
Norges revisionsminister (1857–1858)[4]
Norges justitieminister (1857–1857)[4]
UtmärkelserKungliga Serafimerorden
Borgerdådsmedaljen
Sankt Annas orden
Sankt Olavs orden
Kungliga Nordstjärneorden
Redigera Wikidata

Vogt blev student 1800 och ägnade sig först åt teologin, men tog juridisk examen 1806. Redan 1801 hade han emellertid fått anställning i danska räntekammaren, där han efter hand steg till högre poster. Efter faderns död skötte Vogt 1809-11 hans fögderi i Nordfjord.

Av riksförsamlingen i Eidsvold utsågs han 1814 till medlem av finanskommittén och blev 1818 expeditionssekreterare i Finansdepartementet samt medlem av kommittén för Norges lagstiftning. 1822 utnämndes han till statssekreterare och 1825 till statsråd.

Efter statsrådet Christian Kroghs död (1828) intog Vogt dennes plats i kommissionen för upprättande av förslag till ny kriminallag för Norge och lämnade på samma gång sin statsrådsbefattning. Denna återtog han 1836 som chef för Finansdepartementet, då greve Wedel blivit ståthållare.

År 1845 ställdes Vogt inför riksrätt på grund av vägrad sanktion på ett stortingsbeslut och av tillstyrkan till en provisorisk införseltulljärn, men frikändes den 8 november samma år. Han kvarstod också i sitt ämbete och var efter ståthållaren Løvenskiolds avgång regeringens främsta man 1856-58, varefter han tog avsked.

Vogt deltog till 1824 i utgivningen av Juridisk repertorium och Rigstidende. 1871 utgav Den norske historiske forening hans Optegnelser om sit liv og sin embedsvirksomhed (2 delar, 1871, 1895, omfattande tiden 1784-1858), som innehåller intressanta och viktiga bidrag till Norges historia efter 1814.

Som statsman var Vogt mycket konservativ, men arbetade förtjänstfullt på främjandet av landets näringar och lagstiftning. Flera av Norges viktigaste lagar var att tillskriva hans initiativ, såsom lagen om sportler, om handel och hantverk med flera.

KällorRedigera

 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Vogt, 1. Jörgen Herman, 1904–1926.
  1. ^ [a b] Store norske leksikon, 1978, Store norske leksikon ID: Jørgen_Herman_VogtStore_norske_leksikon, omnämnd som: Jørgen Herman Vogt
  2. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 1 D. 2 : Biografier L-Ø : samt tillæg, 1914, s. 1005
  3. ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 1 D. 2 : Biografier L-Ø : samt tillæg, 1914, s. 1006
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] Jan Debes, Det norske statsråd 1814–1949, 1950
  5. ^ Det norske statsråd 1814–1945, Statsministerens kontor, 1996, s. 185
  6. ^ läs online,