Ingeris gård

herrgård i S:t Bertils i Finland

Ingeris gård (finska: Inkereen kartano) är en gammal kungsgård i S:t Bertils i Salo i det finländska landskapet Egentliga Finland. Gårdens nuvarande huvudbyggnad färdigställdes år 1800 men fasaden är från 1894. Ingeris gård ägs privat och ett lantbruksföretag drivs på gården.[1][2]

Ingeris gård
Inkereen kartano (finska)
Herrgård
Ingeris gårds huvudbyggnad c. 1936.
Ingeris gårds huvudbyggnad c. 1936.
Land Finland Finland
Region Egentliga Finland
Kommun Salo
Ort Ingeris, S:t Bertils
Ägare Privat
Färdigställande 1800

Historia

redigera

Ingeris gårds historia sträcker sig tillbaka till medeltiden. Förutom namnet Ingeris har gården även kallats Katrineberg och Ingröby. Flera adelsätter, så som ätterna Horn, Börtzell, och Carpelan, har innehaft Ingeris gård.

Ingeris mejeriskola var verksam på Ingeris gård med ledning av Ernst Börtzell. Börtzell, som var född i Sverige, hade köpt gården från släkten Bonsdorff år 1872. Börtzell hade arbetat på Åminne gård i Halikko som förvaltare för 4 år. Från Halikko flyttade Börtzell till S:t Bertils. Han var med att grunda mejeriverksamhet på Ingeris gård. Börtzell ägde gården fram till 1882.[3]

Efter andra världskriget var Ingeris gård i diplomekonom Åke Jensens ägo.[4]

Ägarna

redigera

Lista över Ingeris gårds ägarna:[2][5]

1480-1931
Ägare Titeln Åren Anmärknignar
Peder Henriksson av Stenbölesläkten 1480 oklar
Anders Claesson Westgöthe häradshövding 1532–1535
Henrik Claesson Horn riksråd 1535-
Claes Kristersson Horn af Åminne friherre, amiral 1553–1556
Simon Thomasson (Borstbölesläkten) Pargas kronofogde 1559-
Henrik Simonsson (Karunasläkten) domare 1564 pantade gården mellan 12.9.1570–1570
Kungliga majestäts arv och eget 1571 Gustavianska arvegodsen
Carl Henricsson Horn marskalk 1575–1601
Henric Carlsson Horn riksråd -1618
Claes Carlsson Horn riksråd 1618–1632
Ebba Mauritzdotter Lewenhaupt 1632-1654 änka efter Claes Horn
Henrik Henriksson Horn af Marienborg riksråd och amiral
Gustaf Henriksson Horn af Marienborg amirallöjtnant 1679–1683
Conrad Carlsson von Bildsten 1690–1695
? Hunnij 1696-1697 ingen förnamn i källor
Kyrkoherden i Uskela 1698-1706
Christer Simonsson 1709-1710
Matts Christersson 1713
Eric Ericsson Licin 1723-1724
Daniel Hellström 1725-1738
Wilhelm Baltzarsson Ehrenstolpe 1739–1741 ägarens förnamn är inte säker
? Rungen 1742 ingen förnamn i källor
Rungens arvingar 1743-1751
Henrik Wilhelm Hufvudsköld 1752–1757
Catarina Elisabet Paulin 1758 änka efter Hufvudsköld
Anders Andersson Baer 1759-1764
Carl Johan Hastfer 1765–1771
Carl Fredric Toll 1773-1775
Magnus Vilhelm Gripenberg 1776–1779
Nils Paqvalin 1780-1781
Henrietta Christina Greiff 1782-1786
Henric Henricsson Ullner 1787-1790
Johan Collin 1791
Johan Magnus Gottskalk 1792-1799
Abraham Hedström 1800-1820
Susanna Johansdotter Pettersson 1821-1829 änka efter Hedström
Eric Johnsson 1830-1831
Magnus Leonard Alftan 1831-1859
Carolina Sofia Adolfina Paulin 1860-1868 änka efter Alftan
Evert Julius Bonsdorff 1868-1872
Ernst Vilhelm August Börtzell 1872–1882
Nils Gustaf Hammarén 1882-1889
Gustaf Valfrid Hammarén 1889-1891
Hans Peder Jensen 1891-1931
Jensens arvingar 1931-

Källor

redigera
  1. ^ Salin, Talvikki (20 oktober 2019). ”Henrik Jensenille karjanpito on elämäntapa ja ympäristöteko” (på finska). SSS.fi. Salon Seudun Sanomat. https://www.sss.fi/2019/10/henrik-jensenille-karjanpito-on-elamantapa-ja-ymparistoteko/. Läst 15 juni 2024. 
  2. ^ [a b] ”Ingeris”. Europeana Heraldica. Riksarkivet. https://heraldica.narc.fi/toimija.html?id=14162&lang=fi. Läst 15 juni 2024. 
  3. ^ ”Börtzell nr 2211 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/B%C3%B6rtzell_nr_2211. Läst 15 juni 2024. 
  4. ^ ”Jensen, Åke”. kansallisbiografia.fi. Finska litteratursällskapet. https://kansallisbiografia.fi/talousvaikuttajat/henkilo/1552. Läst 15 juni 2024. 
  5. ^ Iso-Iivari, Lasse (7 september 2023). ”Uskelan talonhaltijaluetteloja” (på finska). utu.fi. Åbo universitet. https://users.utu.fi/isoi/talot/uskela.htm. Läst 15 juni 2024.