Öppna huvudmenyn

Åminne herrgård

herrgård i Salo, Finland
För en herrgård i Värnamo kommun Sverige, se Åminne herrgård, Kärda.
Åminne herrgård

Åminne herrgård är släktgård (stamgods) för den svensk-finländska frälseätten Horn af Åminne.

Gården ligger i en by med samma namn nära Salo i Halikko kommun i Västra Finlands län. Åren 1647–1997 låg gården i Åbo och Björneborgs län.

Innehåll

HistoriaRedigera

Åminne godskomplex i Halikko socken är olösligt förknippat med frälseätten Horn (Hornätten). I början av 1400-talet befinner det sig i ättens ägo och vid kung Erik XIV:s kröning blev dess dåvarande ägare, amiralen Klas Kristersson Horn af Åminne, friherre till Åminne. De tidigare medlemmarna av ätten bodde på godset. Under 1600- och 1700-talen var ägarna bosatta i Sverige.

Genom krig och svåra tider förföll godset, dess skötsel försummades. Flera försök gjordes att arrendera ut det utan framgång. Översten friherre Christer Horn af Åminne dog 1746 och efterlämnade tre barn (Catarina Ebba Horn af Åminne, Gustaf Adolf Horn af Åminne (1721–1793) samt Fredrik Horn af Åminne (1725–1796), greve 1772). 1748 löste Catarina Ebba Horn ut sina bröder och ägde sedan gården ensam. Hon har vunnit viss ryktbarhet för att ha varit älskarinna åt Fredrik I mot »hederligt och anständigt underhåll». Förbindelsen avbröts samtidigt som köpet av Åminne ägde rum.

Godsen, som tidigare fått förfalla, gick nu en ljusare framtid tillmötes. Genom inköp av den gamla Hornska egendomen Vuorentaka med fyra underlydande frälsehemman och Fulkila säteri fick godset åter sin förra storlek, som det inte haft sedan Krister Klasson Horn af Åminnes tid.

1770 anställde riksgrevinnan Horn direktör Adolf Busch som förvaltare för de stora godsen, men måste samtidigt inteckna dem i riksbanken till deras fulla värde. Busch lyckades höja bruttoavkastningen ansenligt.

Torparnas förhållande reglerades med nya arrendeavtal och genom humana villkor undvek Åminne i stort sett sådana upprorsförsök, som samtidigt utbröt bland bönderna i Elimä fjärding. Trots att Åminne under Ebba Horns återhämtat sig från sitt tidigare förfall, såldes det efter hennes död 1782 av arvingarna till grosshandlaren Seton för 36,666 riksdaler specie. 1786 övergick det i den Armfeltska ättens ägo. Armfelt ägde Åminne till 1925. Därefter blev godset fideikommiss inom ätten von Knorring. Sedan 2000 ägs gården av finansmannen Björn Wahlroos.[1]

Arkeologiska fyndRedigera

På Åminnes ägor påträffades 1887 en silverskatt daterad till 1100-talets förra hälft. Den består av ett förgyllt krucifix och två enkolpiekors i praktfulla kedjor, ett runt hängsmycke och 36 stora filigranornerade silverpärlor. Kedjorna och enkolpiekorsen är troligen tillverkade på Gotland, men krucifixet har säkerligen gjutits i Mellaneuropa. Silverskatten har tolkats som en biskopsskatt, men det anses numera att den troligen är ett krigsbyte från de oroliga tiderna under 1100-talet.

KällorRedigera

LitteraturRedigera

  • Åminne – Gårdens historia och restaureringen av karaktärsbyggnaden. Björn Wahlroos, 2009. ISBN 978-952-92-5817-8

Externa länkarRedigera