Öppna huvudmenyn

Inga-Britt Ahlenius

är en svensk ämbetsman

Inga-Britt Monica Stigsdotter Ahlenius, född Grigholm den 19 april 1939[1] i Karlstad, är en svensk ämbetsman. Hon har tjänstgjort på Finansdepartementet, Riksrevisionsverket och Förenta nationerna samt ingick i den utredning vars rapport ledde till EU-kommissionen Santers avgång 1999.

Inga-Britt Ahlenius
Inga-Britt Ahlenius
Inga-Britt Ahlenius januari 2011.
FöddInga-Britt Monica Stigsdotter Grigholm
19 april 1939 (80 år)
Karlstad
NationalitetSvensk
Alma materHandelshögskolan i Stockholm
År som aktiv1965–
Känd förchef för Riksrevisionsverket 1993–2003, undergeneralsekreterare för FN:s internrevision OIOS 2005–2010

KarriärRedigera

Efter att ha tagit civilekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm fick Ahlenius sin första anställning på Handelsbanken. Hon var anställd vid Finansdepartementet från 1975 och var åren 1987–1993 departementets budgetchef. [2]Därefter var hon generaldirektör och chef för Riksrevisionsverket 1993–2003. Hon bidrog verksamt till att riksrevisionen överflyttades till att lyda under riksdagen i stället för som tidigare under regeringen.[3]

Ahlenius ingick i den utredning som tillsattes av Europaparlamentet och som undersökte misstankar om korruption och nepotism inom Europeiska kommissionen. Utredningens rapport ledde till att kommissionen Santer tvingades avgå år 1999. I samband med att hennes förordnande som generaldirektör gick ut blottlades en kontrovers mellan Ahlenius och finansministern Bosse Ringholm. Efter att förordnandet som generaldirektör gått ut blev Ahlenius chef och ansvarig för den nya revisionsmyndigheten i Kosovo under FN:s administration den 1 november 2003 vilket fortgick under ett års tid.[4]

I april 2005 utnämndes hon till undergeneralsekreterare för FN:s internrevision OIOS (Office of Internal Oversight Services), FN:s tredje högsta ämbete. Svensk press noterade då att Ahlenius inte blev nominerad till tjänsten av Sverige utan av USA och sedermera godkänd av FN:s generalförsamling.[5] Då hon avgick från posten i juli 2010 efter fullgjorda fem år skrev hon en intern promemoria som riktade skarp kritik mot FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon, vilket läcktes.[6] Boktiteln Mr Chance är en ironisk allusion till filmkomedin Välkommen Mr. Chance med Peter Sellers i huvudrollen.

Ahlenius har varit styrelseledamot i Auditing Standards Committee of the International Organization of Supreme Audit Institutions (INTOSAI) och Governing Board of the European Organization for Supreme Audit Institutions (EUROSAI). Ahlenius är sedan 1993 ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien. Hon är hedersdoktor vid Lunds universitet och sedan 2005 vid Kungliga Tekniska högskolan. Sedan våren 2013 innehar hon en gästprofessur vid Handelshögskolan i Göteborg.[7].

Media (intervjuer etc)Redigera

Sommaren 2006 var hon en av sommarvärdarna i Sveriges Radio P1.[8]

Den 11 november 2010 intervjuades hon i Gomorron Sverige i SVT 1 och uttalade bland annat, att korruptionen är mycket mer utbredd i Sverige än vad som är allmänt känt. Det gäller framför allt den ”mjuka korruptionen”, där toppviktiga befattningar och andra omotiverade favörer utdelas inom vänskapskretsen.[9]

I en intervju 2015 med anledning av korruptionsärendet i FIFA 2015 föreslog Ahlenius att man vid utredningen skulle bortse från oskuldspresumtionen och att de anklagade skulle bevisa sin oskuld.[10]

PriserRedigera

2011 fick Ahlenius det värmländska yttrandefrihetspriset Magganpriset.[11] Ahlenius utsågs till Årets Republikan 2012 av Republikanska föreningen[12]

PrivatlivRedigera

Ahlenius är dotter till fögderidirektör Stig-Olof Grigholm och Inga Montan.[2] Hon har varit gift med chefredaktören Karl Ahlenius.[13]

BibliografiRedigera

Externa länkarRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Ratsit.se. Läst den 30 augusti 2015.
  2. ^ [a b] Ahlenius, Inga-Britt i Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok (1988), ISBN 91-1-863422-2
  3. ^ Kultje, Åsa. ”Inga-Britt Ahlenius ny gästprofessor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet” (på sv). Göteborgs universitet. http://handels.gu.se/om_handelshogskolan/press/pressmeddelanden/nyheter-detalj//inga-britt-ahlenius-ny-gastprofessor-pa-handelshogskolan-vid-goteborgs-universitet.cid1115155. Läst 6 september 2019. 
  4. ^ TT (Tidningarnas Telegrambyrå) (Publicerad den 17 juli 2003). ”Inga-Britt Ahlenius blir riksrevisor i Kosovo”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/inga-britt-ahlenius-blir-riksrevisor-i-kosovo/. Läst 30 augusti 2015. 
  5. ^ USA föreslår Ahlenius till FN-revisionen Arkiverad 27 augusti 2005 hämtat från the Wayback Machine. Sveriges Radio, 21 april 2005.
  6. ^ ”Swedish diplomat blasts UN chief Ban Ki-moon” Arkiverad 16 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine., The Swedish Wire, 22 juli 2010.
  7. ^ Inga-Britt Ahlenius ny gästprofessor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet på handels.gu.se
  8. ^ Radio, Sveriges. ”Inga-Britt Ahlenius - Sommar & Vinter i P1” (på sv). sverigesradio.se. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/364602?programid=2071. Läst 16 mars 2017. 
  9. ^ ”Årets ryggrad inte rädd för någon”. Veckans affärer. http://www.va.se/nyheter/2012/03/06/arets-ryggrad-inte-radd-for-nagon/. Läst 6 september 2019. 
  10. ^ "Dom ska bevisa för den nya ledaren att [de] är oskyldiga och inte har nånting att göra med det fiffel som ett antal ledamöter ju redan är åtalade för.", "Vad krävs för att få bukt med korruptionen inom FIFA?", P1-morgon kl 09:15, Sveriges radio, 4 juni 2015. Hämtad den 4 juni 2015.
  11. ^ ”Värmländska Inga-Britt Ahlenius Årets republikan”. Värmlands Folkblad. 15 april 2013. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307011356/http://www.vf.se/nyheter/karlstad/varmlandska-ingabritt-ahlenius-arets-republikan. Läst 23 juni 2013. 
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 april 2014. https://web.archive.org/web/20140416180349/http://repf.se/nyheter/ingabritt-ahlenius-ar-arets-republikan-4259887. Läst 13 april 2013. 
  13. ^ Karl Ahlenius - DN.SE” (på sv-se). DN.SE. 9 september 2015. http://www.dn.se/arkiv/familj/karl-ahlenius/. Läst 25 juli 2017.