Wikipedia

Howard Barker

Howard E. Barker född 28 juni 1946 i Dulwich i södra London, är en engelsk dramatiker och teaterregissör.

Howard Barker
Född28 juni 1946[1] (77 år)
Camberwell, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidUniversity of Sussex
SysselsättningDramatiker, poet, teaterregissör, librettist
Webbplatshowardbarker.co.uk/
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Howard Barker studerade 1964-1968 vid University of Sussex i Brighton där han 1968 tog en Master of Arts i historia. Han debuterade som dramatiker 1970 med Cheek och No One Was Saved på Royal Court Theatre i London. Han har skrivit över 70 pjäser och har haft tre internationella genombrott. Först med Vargen (Claw) från 1975, sedan med radiopjäsen Slaget vid Lepanto (Scenes from an Excecution) som vann Prix Italia 1985. Från samma år är Borgen (The Castle), som spreds internationellt senare, på 1990-talet.

I Sverige spelades flera av hans satiriska samtidspjäser från 1970-talet och tidigt 80-tal, 1980 hade Mörkläggning (Birth on a Hard Shoulder) urpremiär på Dramaten. Senare kom Howard Barker att ta avstånd från satiren, som han menar är alltför lättvindig. Från mitten av 1980-talet vände han sig mot mer moraliska och existentiella teman, oftast iscensatta i historiska miljöer. Av alla dessa pjäser är det bara två som spelats i Sverige; Slaget vid Lepanto och Borgen. Desto större framgångar har han haft internationellt, närmast i Danmark där han spelats mycket mer än i Sverige.

Flera av hans tidigare pjäser hade urpremiär på Royal Court Theatre. 1985 hade Royal Shakespeare Company en säsong med tre Barker-pjäser framförda på The Pit i Barbican Centre i London. Men Howard Barker har varit en kontroversiell person i det brittiska teaterlivet, han har ansetts som alltför krävande. 1988 bildades en särskild teatergrupp, The Wrestling School, i Brighton av skådespelare som ville specialisera sig på Barkers dramatik. 1994 tog han själv över ledningen av sällskapet och började regissera sina egna pjäser.

I essäboken Arguments for a Theatre formulerade han en egen teaterteori om Theatre of Catastrophe (katastrofens teater), en teater för en värld utan konsensus, där varje individ själv måste uppfinna sin egen moraliska kod. Till skillnad från den traditionella aristoteliska tragedin, underordnas figurerna i hans pjäser inte en allomfattande moral. De urskuldas inte genom det tragiska handlingsmönstret, publikens identifikation uteblir, liksom dess medömkan, den eftertraktade reningen (katarsisen) uppnås inte. Till skillnad från Bertolt Brechts eftersträvade distanseringseffekt så producerar Barkers teater inga lösningar, och inget samförstånd. Publiken blir inget kollektiv, de olika individerna skall ha med sig sina olika problem med hem igen.

Uppsättningar i Sverige redigera

Dramatik (urval) redigera

  • Cheek (1970)
  • Herman with Millie and Mick (1970)
  • Downchild (1970)
  • Claw (1975)
  • Birth on a Hard Shoulder (1977)
  • Hang of the Gaol (1978)
  • The Love of a Good Man (1978)
  • Crimes in Hot Countries (1980)
  • Scenes from an Excecution (1983)
  • Victory (1983)
  • The Castle (1984)
  • The Power of the Dog (1985)
  • The Possibilities (1988)
  • The Last Supper (1988)
  • The Bite of the Night (1988)
  • Golgo: Sermons on Pain and Privilege(1989)
  • Rome (1989)
  • The Europeans (1990)
  • Seven Lears (1990)
  • Hard Heart (1992)
  • A Hard Heart (1992)
  • (Uncle) Vanya (1993)
  • Hated Nightfall (1994)
  • Judith (1995)
  • The Gaoler's Ache of the Nearly Dead (1997)
  • He Stumbled (2000)

Referenser redigera

Källor redigera

  • Howard Barker: Arguments for a Theatre, Manchester 1993, ISBN 0-7190-3998-3
  • Howard Barker special issue, gambit vol 11 nr 41, London 1984, ISBN 0-7145-3962-7
  • Oleg Kerensky: The New British Drama, London 1977, ISBN 0-241-89628-2
  • Ronald Hayman: British Theatre since 1955', Oxford 1979, ISBN 0-19-219127-6
  • Simon Trussler (red): New Theatre Voices of the Seventies, London 1981, ISBN 0-413-48920-5
  • Catherine Itzin: Stages in the Revolution, London 1982, ISBN 0-413-39180-9
  • Sandy Craig: Dreams and Deconstructions, Ambergate, Derbyshire 1980, ISBN 0-906399-19-X
  • Howard Barker, Den Store Danske Encyklopædi (läst 26 juli 2017)
  • Howard Barker, Gyldendals Teaterleksikon (läst 26 juli 2017)
  • Howard Barker, Encyclopédie Larousse (läst 26 juli 2017)
  • Howard Barker, Encyclopædia Universalis (läst 26 juli 2017)
  • Howard Barker, theatre-contemporain.net (läst 26 juli 2017)
  • Teaterårsboken 1990, Jönköping 1990, ISBN 91-85472-29-8
  • Arga unga England, programblad, Radioteatern 1980
  • Vargen, programblad, Dramaten 1978
  • (Uncle) Vanya, programblad, The Wrestling School 1993
  • Judith, programblad, The Wrestling School 1996
  • Tony Dunn: Barker, Howard, i K.A. Berney (red): Contemporary Dramatists, London 1993, ISBN 1-55862-185-7
  • Lars Lambert: Teater i London - Krisens dramatiker slår rallarsvingar Dagens Nyheter 15/12 1977
  • Elisabeth Sörenson: En skoningslös pjäs om ett ruttet samhälle: Vargen kommer till Dramaten, Svenska Dagbladet 9/2 1978
  • Berit Wilson: Nu kommer den nya moralen i England, Dagens Nyheter 16/2 1978
  • Leif Zern: Offentlig obduktion av kapitalets barn, Dagens Nyheter 18/2 1978
  • Pia Zandelin: Pia Zandelin intervjuar Howard Barker, författare till "Vargen" - "Jag skriver för överklassen", Expressen 25/2 1978
  • Ruth Halldén: "Vargen" i Helsingborg missar mycket av pjäsens nerv, Dagens Nyheter 17/12 1978
  • Gösta Forsström: Från svart humor till handfast realism, Dagens Nyheter 11/12 1979
  • Michael Billington: Här drabbas överheten av dräpande teater, Röster i radio-TV nr 11 1980
  • Gunnar Aronsson: Pjäsanalysen spelade Gun Jönsson ett spratt, Dagens Nyheter 11/3 1980
  • Disa Håstad: Engelsk teater allt argare, Dagens Nyheter 6/11 1980
  • Ulla-Britt Edberg: "Mörkläggning" på Dramaten: Njutbar replikkonst, Svenska Dagbladet 9/11 1980
  • Bengt Jahnsson: "Mörkläggningen" villrådig... Varken granat eller gobeläng, Dagens Nyheter 9/11 1980
  • Lars Linder: Lars Linder bland fascister, stjärtgossar, luffare och mördare på Dramaten: En skrämmande vision av västerlandets fall, Expressen 12/11 1980
  • Tony Dunn: Howard Barker in the Pit, Plays and Players oktober 1985
  • David Ian Rabey: RSC's Howard Barker season, Plays and Players december 1985
  • Margaret Stenström: Om vår egen tids intriger, Svenska Dagbladet 8/12 1987
  • Berit Wilson: Konstens villkor, Dagens Nyheter 8/12 1987
  • Howard Barker: The Possibilities, Plays and Players mars 1988
  • Günther Klotz: Howard Barker: Paradigm of Postmodernism, New Theatre Quarterly vol II nr 25, februari 1991
  • Kitte Wagner: Howard Barker boom, Teater 1 nr 1 1994
  • Cecilia Jacobsson: Poeten som befriade onkel Vanja, Dagens Nyheter 2/5 1996
  • Lars Ring: Onkel Vanja gör uppror, Svenska Dagbladet 5/5 1996
  • Ingegärd Waaranperä: Barker gör upp med Onkel Vanja, Dagens Nyheter 5/5 1996
  • Tomas Forser: Aha, Mr Barker - Tomas Forser konfronteras med teatrala motsättningar i Göteborg, Expressen 29/8 1996
  • Mikael Löfgren: Bildrikt språk om politiskt dåd, Dagens Nyheter 29/8 1996
  • Ylva Gislén: Ett främmande öga betraktar det dansk-svenska, Svenska Dagbladet 12/11 2000
  • Peter Ferm: Dagens dramatiker: Howard Barker, Sveriges Radio P1 19/3 1995
  • Howard Barker, Rollboken, Dramaten (läst 29 juli 2015)
  • Howard Barker, Svensk mediedatabas (läst 29 juli 2015)
  • Animals in Paradise, Malmö stadsteater (läst 15 november 2016)

Noter redigera

  1. ^ SNAC, Howard Barker, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Howard_Barker&oldid=53316726”