Mindre snigelspinnare
Mindre snigelspinnare (Heterogenea asella) är en fjärilsart som ingår i familjen snigelspinnare, Limacodidae.[1][3][4] Artens livsmiljö är fuktiga lövskogar, gärna ädellövskog,[1] i den palearktiska regionen i Europa och nordliga Asien. Utbredningsområdet i Europa sträcker sig västerut till nordöstra Spanien[1] och södra England,[1] norrut till södra Skandinavien (Danmark, sydöstra Norge, södra Sverige, södra Finland)[1] Tyskland, Polen och Baltikum och österut till europeiska Ryssland. Därifrån finns den i Asien vidare österut till södra Sibirien och floderna Amur och Ussuri (Kina) samt i Japan.[1]
| Mindre snigelspinnare Status i Finland: Livskraftig[2] Status i Sverige: Sårbar[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Insekter Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Fjärilar Lepidoptera |
| Överfamilj | Zygaenoidea |
| Familj | Snigelspinnare Limacodidae |
| Släkte | Heterogenea |
| Art | Mindre snigelspinnare Heterogenea asella |
| Vetenskapligt namn | |
| § Heterogenea asella | |
| Auktor | (Denis & Schiffermüller, 1775) |
| Synonymer | |
|
Vetenskapligt:
Svenskt:
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Arten är en liten fjäril med ett vingspann på 13–19 mm för honor och 11–14 mm för hanar.[1] Honorna har ljusare ockragula framvingar, jämfört med hanarna som har mörkare ockragula till svartbruna framvingar. Hanarna har också svartbruna bakvingar, jämfört med honorna som har ljusare bakvingar.[1] Kännetecknade för arten är också att den i vila håller vingarna högt takställda.[1] Antennerna är mörkbruna och enkla hos båda könen,[1] men en skillnad mellan könen är att hanarna har något tjockare antenner än honorna.[1]
Enligt den finländska rödlistan[2] är arten livskraftig, LC, i Finland. Enligt den svenska rödlistan[1] är arten sårbar, VU, i Sverige. Arten förekommer sällsynt i Skåne, Blekinge och Småland.[5]
Larven lever på blad av lövträd, främst bok, men larver har även hittats på lindar, skogsek, hassel och skogslönn.[1]
Bildgalleri
redigera-
Fjärilens larv -
Imago fjäril -
Preparerad (uppnålad) imago fjäril
.jpg)
Källor
redigera- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] ”Artfakta: Heterogenea asella”. SLU Artdatabanken (2024). https://artfakta.se/taxa/101074. Läst 11 juni 2024.
- ^ [a b] Marko Mutanen, Lauri Kaila (2019). ”Pikkuetanaperhonen – Heterogenea asella” (på finska/svenska/engelska). Finlands artdatacenter. https://laji.fi/taxon/MX.59972. Läst 11 juni 2024.
- ^ Bánki, O., Roskov, Y., Döring, M., Ower, G., Hernández Robles, D. R., Plata Corredor, C. A., Stjernegaard Jeppesen, T., Örn, A., Vandepitte, L., Hobern, D., Schalk, P., DeWalt, R. E., Ma, K., Miller, J., Orrell, T., Aalbu, R., Abbott, J., Adlard, R., Aedo, C., et al. (20 maj 2024). ”Heterogenea asella ([Denis & Schiffermüller, 1776)”]. Catalogue of Life. doi:. https://www.catalogueoflife.org/data/search?facet=rank&facet=issue&facet=status&facet=nomStatus&facet=nameType&facet=field&facet=authorship&facet=extinct&facet=environment&limit=50&offset=0&q=Heterogenea%20asella&sortBy=taxonomic. Läst 11 juni 2024.
- ^ Beccaloni, G., Scoble, M., Kitching, I., Simonsen, T., Robinson, G., Pitkin, B., Hine, A. & Lyal, C. (Editors) (2003). ”HERINGODES asella [Denis & Schiffermüller, 1776”]. The Global Lepidoptera Names Index (LepIndex). World Wide Web electronic publication.. NHM: London, UK. https://www.nhm.ac.uk/our-science/data/lepindex/detail/?taxonno=100264. Läst 11 juni 2024.
- ^ Bert Gustafsson (15 juli 2020). ”Heterogenea asella (Denis & Schiffermüller, 1775), Mindre snigelspinnare”. Svenska fjärilar. Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. http://www2.nrm.se/en/svenska_fjarilar/h/heterogenea_asella.html. Läst 11 juni 2024.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Mindre snigelspinnare.
Wikispecies har information om Mindre snigelspinnare.
